Identifiera och beskriv miljöproblemet

I analysen av det samhällsvetenskapliga problemet ska roten till problemet identifieras. Du behöver ofta ställa dig frågan ”varför uppstår problemet?” flera gånger för att komma fram till grundorsaken (det vill säga roten till problemet) till att aktörer (privatpersoner, företag eller Göteborgs Stad till exempel) orsakar miljöproblemet. Det är viktigt att förstå ursprunget till att miljöproblemet uppstår, för att öka sannolikheten att träffsäkra åtgärder eller styrmedel slutligen föreslås.

Ett lokalt exempel kan hämtas från Åtgärdsförslag för dagvatten som kretslopp och vatten har tagit fram. Rapporten visar att 60 procent av fosforutsläppen i Göteborgs vattendrag kommer från staden, medan resten kommer från uppströms kommuner och jordbruk. Att enbart vidta åtgärder i Göteborgs Stad kommer således inte att lösa hela problemet med fosforutsläppen i Göteborg. Åtgärder behöver i det här fallet även vidtas uppströms.

Ytterligare en del av problemanalysen handlar om att försöka bedöma vad som är små respektive stora problem. Om du landar i att problemet du undersöker är litet, är det inte självklart att Göteborgs Stad bör vidta eller föreslå några nya åtgärder. Det kan också vara så att ett litet problem kan åtgärdas med små eller inga medel, vilket motiverar att åtgärder vidtas.

Finns det ett miljöproblem?

Det första du behöver göra för att identifiera om det finns ett problem, är att undersöka förekomsten av så kallade externa effekter. Med externa effekter menas att någon (privatperson eller organisation) eller något (en sjö, en skog, luften osv) påverkas av de val och beslut som fattas av någon annan. Externa effekter kan vara både positiva och negativa. Utsläpp av avgaser från diesel-och bensinbilar innehåller bland annat kvävedioxider, vilket är skadligt för hälsan. En bilist som kör en sådan bil har inte för avsikt att skada personer som andas in avgaserna, men gör det likväl. Utsläpp av kväveoxider är således en negativ extern effekt av att en person kör bil. Biodling som bidrar till att öka pollinering och växtligheten i naturen är ett exempel på en positiv extern effekt från honungsproduktionen. Forskning är också en typ av positiv extern effekt när forskning bidrar till ny kunskap precis som investeringar i ny teknik ger oss ny kunskap som på sikt kan minska investeringskostnader, vilket alltså också är en positiv extern effekt.

Nästa steg i att avgöra om det finns ett miljöproblem är att identifiera de beteenden som orsakar förändringar i miljön. Det är beteendet som direkt orsakar förändringarna (köra bilen) som behöver ringas in. Ett beteende är vad någon gör och går att observera. När beteendet har identifierats behöver du undersöka vad som föranleder beteendet. Vilka incitament har aktörer att fatta de val och beslut hen gör? Det kan exempelvis handla om att det både är billigare och mer bekvämt att ta bilen än att välja bussen eller att det upplevs som otryggt att välja cykeln. Då behövs förslag på åtgärder eller styrmedel som ändrar dessa förutsättningar.

När du har identifierat externa effekter och incitament behöver du besvara frågan om vem det är som ger upphov till förändringar i miljön. Är det privatpersoner eller företag? Kanske företag inom en viss näringsgren? Eller är det i större utsträckning privatpersoner i villaområden snarare än privatpersoner i stora lägenhetskomplex? Är det bara medborgare i Göteborg som ger upphov till förändringen i miljön eller är det även personer utanför kommungränsen? Ju tydligare det går att identifiera vilken aktör som ger upphov till miljöproblemet, desto bättre är förutsättningarna att föreslå ett effektivt styrmedel eller åtgärd. Ett exempel på ett effektivt lokalt styrmedel är Göteborg Energis plattform Effekthandel Väst, som möjliggör för elkunder att frigöra kapacitet i det lokala elnätet vid behov. Genom att vi sprider ut elanvändningen minskar behovet av att bygga ut elnätet och vi kan därmed spara både ekonomiska- och naturresurser.

Om det finns yttre faktorer som påverkar beteenden behöver du identifiera även dessa. Yttre faktorer är sådana som påverkar aktörers beteenden, men som inte kan påverkas inom ramen för ditt uppdrag. De får helt enkelt ses som givna förutsättningar. Ett exempel på yttre faktorer är världsmarknadspriser. Ett annat exempel är styrmedel som påverkar aktörers beslut, men som inte riktar sig till ditt aktuella problem. Om du till exempel ska utreda hur utsläppen av kväveoxider (miljöproblemet i det här exemplet) i staden kan minska, kommer koldioxidskatten vara en yttre faktor eftersom den primärt riktar sig mot utsläpp av koldioxid (ett annat miljöproblem). Miljözoner i staden är däremot inte en yttre faktor, eftersom de syftar till att förbättra luftkvaliteten i staden (miljöproblemet i det här exemplet).

Det sista du behöver göra i analysen om huruvida det förekommer ett miljöproblem eller inte är att analysera marknaden, om en sådan finns. Handlar miljöproblemet om varor och tjänster som handlas på en marknad? Om ja, är marknaden internationell, nationell, regional eller lokal? Hur ser konkurrensen på marknaden ut?

När du har gått igenom frågorna ovan behöver du bedöma om du har tillräckligt med information för att gå vidare till nästa steg i analysen. Om du bedömer att du behöver mer information, och du inte själv kan få fram informationen, kan nästa steg eller förslag vara att internt eller via upphandling säkerställa att mer information eller kunskap tas fram inom någon eller några av frågeställningarna ovan.

Analysera miljöproblemet naturvetenskapligt

Att analysera miljöproblemet naturvetenskapligt handlar om att identifiera vilka förändringar som uppstår i naturen eller som påverkar människors hälsa. Den naturvetenskapliga analysen handlar också om att till exempel kunna identifiera skadliga utsläpp som orsakar miljöproblemet, vilka utsläppskällorna är, hur utsläppen sprids i miljön och vilka skador utsläppen orsakar för människor och natur. Det handlar även om att du ska bedöma vilka utsläpp som har störst effekt på miljön och människor. Det naturvetenskapliga miljöproblemet bör beskrivas i fysiska, kemiska, biologiska och ekologiska termer.

För att kunna beskriva miljöproblemet naturvetenskapligt bör analysen kunna svara på var problemet uppstår (lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt) och hur omfattande det är. Om miljöproblemet förändras över tid och hur akut det är behöver också adresseras. Det kan handla om tröskeleffekter om vissa tippningspunkter överskrids, såsom att avsmältning av isen på Grönland och Antarktis leder till höjda havsnivåer, vilket kan vara sårbart för kustnära städer som Göteborg.

Analysera miljöproblemet samhällsvetenskapligt

Den sista delen i problemanalysen handlar om att du kvalitativt, och om möjligt kvantitativt, uppskattar hur omfattande skadorna som miljöproblemet leder till är. Det handlar om att beskriva hur människor, kommersiella och icke-kommersiella verksamheter, kultur samt naturtillgångar påverkas av miljöförändringarna. Ett exempel kan vara hur partiklar från transporter (slitage från däck när fordon bromsar till exempel) förorenar dagvatten, som i sin tur påverkar status i sjöar och allt liv som finns där. Du kan då beskriva hur minskad förekomst av fiskar i en förorenad sjö påverkar möjligheten att fiska där (rekreation, icke-kommersiell verksamhet).

När du har identifierat vad det är som påverkas, är nästa steg att försöka uppskatta de ekonomiska konsekvenserna. Här kan det vara bra att först undersöka om tidigare studier har gjorts på området och använda dessa som utgångspunkt. Kontakta exempelvis myndigheter, akademin, branschorganisationer eller intresseorganisationer för att få tips.

Om studier inte har gjorts på området tidigare behöver du försöka samla in data, om du ska kunna göra kvantitativa bedömningar. Det kan till exempel handla om kostnaderna för samhället att behandla patienter som blivit sjuka till följd av utsläpp av skadliga partiklar till luft från bilar.

Detta kan dock vara svårt i många fall. Då behöver du i stället försöka bedöma konsekvenserna kvalitativt genom att beskriva hur miljöproblemet påverkar samhället ekonomiskt över tid och om det är något som ser ut att bli sämre, bättre eller oförändrat över tid. Till exempel kan du beskriva konsekvenserna på samhället från ökade utsläpp av växthusgaser blir allt värre med tiden, och att det kräver ökade ekonomiska resurser till följd av fler åtgärder för klimatanpassning ju längre tiden går. Ett annat exempel kan vara att ökad exploatering av grönytor bland annat påverkar konnektiviteten (vilket i sin tur minskar den biologiska mångfalden), resiliens (mot extrema väderhändelser) och människors hälsa negativt.    

Gör en samlad bedömning av analyserna

Innan du går vidare med att fundera över lämpliga förslag för att hantera miljöproblemet, behöver du bedöma om det är rimligt att staden ska göra något åt problemet. Att en förorening förekommer är inte i sig en anledning för staden att lösa problemet. Det kan vara så att miljöproblemet är förhållandevis litet i relation till kostnaderna för att åtgärda problemet. Om du bedömer att miljöproblemet är motiverat för staden att åtgärda, är nästa steg i analysen att föreslå åtgärder eller styrmedel som kan lösa eller mildra problemet.

Frågor att besvara i en problemanalys

Finns det ett miljöproblem?

• Vem (person/företag) eller vad (luften/sjön) påverkas av miljöproblemet (externa effekter) och på vilket sätt?
• Vilket beteende orsakar miljöproblemet? (Ett beteende är vad någon gör och går att observera)
• Vad har förorenaren för incitament som bidrar till att miljöproblemet uppstår? Är det billigare/enklare att göra fel än att göra rätt?)
• Vem är det som orsakar miljöproblemet? (privatperson/företag/viss näringsgren/villaägare?)
• Hur ser marknaden ut (lokal, regional, nationell, internationell, konkurrens)?
• Finns det yttre faktorer som påverkar (världsmarknadspriser till exempel)?

Beskriv miljöproblemet naturvetenskapligt

• När uppstår problemet? Vilka produktionsprocesser eller konsumtionsmönster orsakar miljöproblemet?
• Hur akut är problemet? Förändras problemet över tid?
• Hur ser sambandet mellan utsläpp/konsumtion/användning och påverkan på miljön (djur eller natur) ut? Bidrar alla källor lika mycket eller på samma sätt till problemet?
• Var uppstår problemet (beteendet)? Uppstår problemet lokalt, nationell, eller utomlands? Hur sprids problemet?
• Vem drabbas av problemet? (det kan till exempel handla om antal personer, djur, samhällen, företag men även ekosystemtjänster och framtida generationer)
• Hur omfattande är problemet? Hur många människor, djur, växter eller hur stora samhällens ekosystem påverkas
• Om det finns flera som orsakar miljöproblemet sker det i olika grad?

Beskriv miljöproblemet samhällsvetenskapligt

• Hur omfattande och allvarliga är skadorna på samhället? Beskriv kvantitativt om möjligt, annars kvalitativt. Hur påverkas:

• • Naturvärden

  • Kulturvärden

  • Människor (till exempel förändrad arbetsförmåga)

  • Kommersiella och icke- kommersiella verksamheter

• Hur förväntas miljöproblemet påverka samhället ekonomiskt över tid?
• Finns det någon trend som är ökande, minskande eller konstant?

Vet du tillräckligt om problemen? Om inte, utforska frågeställningarna ovan ytterligare.