Metodstöd för samhällsekonomisk analys


Detta metodstöd kan hjälpa dig som medarbetare i Göteborgs Stad att göra en samhällsekonomisk analys. Analysen ska belysa samhällsekonomiska effekter och konsekvenser, både positiva och negativa. Analysen kan till exempel användas som ett underlag för beslutfattare att fatta mer välinformerade beslut och visa på i vilken mån Göteborgs Stads medel styr, eller inte styr, mot uppfyllandet av målen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030. Metodstödet är framtaget av miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Samhällsekonomi och samhällsekonomisk analys

Samhällsekonomi handlar om hushållning med knappa resurser (ekonomiska såväl som icke-ekonomiska) och därmed om hur val görs mellan olika alternativ så att resurser används där de gör mest nytta för samhället. Samhällsekonomiska analyser i miljöarbetet ger underlag till, och är en förutsättning för, att samhället ska kunna uppnå önskad miljökvalitet och därmed högre välfärd för alla dess medborgare. Precis som samhället i stort har Göteborgs Stad begränsade ekonomiska resurser att hushålla med samtidigt som staden har beslutat om många mål som ska nås.

Göteborgs Stad fattar årligen ett stort antal investerings- och finansieringsbeslut. För dessa ändamål används skattemedel och de bör användas på ett klokt sätt. Att titta på investeringskostnader och vilka eventuella monetära nettovinster de ger, är ett sätt prioritera mellan olika investeringsbeslut. Enligt grundläggande välfärdsteori väljer exempelvis företag ett investeringsalternativ som maximerar företagets vinst eller minimerar deras kostnader. Om staden resonerar på samma sätt och exkluderar samhällsnyttor som inte finns prissatta på någon marknad, riskerar kommunen att fatta beslut som inte är lönsamma för samhället som helhet. Det gäller även hur finansiering av verksamheter i staden ser ut och hur verksamheternas uppdrag formuleras och prioriteras.

Göteborgs Stad fattar även beslut som inte innebär att investeringar eller finansiering krävs. Det kan tvärt om handla om taxor som finansierar verksamheter eller andra styrmedel som generar intäkter till staden.

Renare luft, minskade utsläpp av växthusgaser och ekosystemtjänster är typiska samhällsnyttor som idag inte prissätts på en marknad. Det är samhällsnyttor som förbättrar individers livskvalitet, men som inte nödvändigtvis fångas upp i kommunens budgetsaldo. Samtidig behöver kommunen och annan offentlig verksamhet hantera de negativa konsekvenserna som kommer från exempelvis partikelutsläpp. Detta genom att sjukvården belastas av medborgares försämrade hälsa, vilket kostar staten och medborgarna pengar. Genom att inkludera nyttor som renare luft som en del i ett beslutsunderlag, och där det är möjligt även tilldela dessa nyttor ett ekonomiskt värde, kan stadens beslut få ett annat utfall än om dessa exkluderas. I huvudsak är det svårt att inom miljöområdet sätta en prislapp på miljönyttor och det riskerar ibland att bli missvisande när kostnader ställs mot nyttor i en enkel analys. Därför behöver även samhällsnyttor som inte kan tilldelas ett ekonomiskt värde inkluderas i kommunens beslutsunderlag på andra sätt.

Naturvårdsverket utvecklar löpande tillämpningen av samhällsekonomiska analyser i enlighet med Naturvårdsverkets instruktion. I Naturvårdsverkets handledning i samhällsekonomisk analys beskrivs steg för steg hur en samhällsekonomisk analys bör utföras, med utgångspunkt i ett miljöproblem som behöver lösas. Det här metodstödet kommer huvudsakligen utgå från och hänvisa till Naturvårdsverkets handledning för samhällsekonomisk analys, för att beskriva vilka fyra steg som behöver utföras i en samhällsekonomisk analys. Stora delar är tagna direkt från Naturvårdsverkets handledning, där exempel med en Göteborgskontext tillämpas för att göra teoretiska exempel konkreta och relevanta för oss.

Därför har du användning av detta metodstöd

Metodstödet ska hjälpa dig att genomföra en samhällsekonomisk analys. Att hjälpa dig att tänka till så att du föreslår insatser på rätt ställen som åtgärdar grundorsaken till specifika miljöproblem. En viktig del av detta arbete är att genomföra en problemanalys för att identifiera externa effekter. Metodstödet belyser också vikten av att visa på hållbarhetsnyttor i Göteborg Stads förvaltnings- och bolagsbeslut.

Metodstödet lämpar sig till dig som till exempel är strateg eller utredare i samband med att du ska föreslå åtgärder och styrmedel som tar oss närmare våra miljömål. Analyserna kan resultera i förslag som miljödifferentierade avgifter, olika typer av förbud eller utökad medborgarinformation.

Stödet kan också fungera som inspiration för att lyckas identifiera och lyfta samhällsekonomiska nyttor som kan uppstå i samband med stadens nödvändiga investeringar. Omvänt kan metodstödet också hjälpa dig att identifiera samhällsekonomiska kostnader som följer av att staden inte fattar ett visst beslut. Dessa beslut kan i slutändan påverka stadens förmåga att nå sina högt uppsatta mål.

Metoden är ett stöd och en del av att skapa en transparent grund för beslutsfattande och syftar till att förbättra möjligheterna till effektiv styrning för att nå miljömålen.

Metodens fyra steg

Metoden är strukturerad i de fyra steg som krävs för att utföra en samhällsekonomisk analys. Genomförandet av en samhällsekonomisk analys är vanligtvis en iterativ process vilket innebär att du sannolikt kommer behöva växla fram och tillbaka mellan de fyra stegen.

  1. Förbered analysen

    - Beskriv kopplingen mellan uppdrag och miljömål

    - Bedöm ambitionsnivån

  2. Identifiera och beskriv miljöproblemet

    - Identifiera miljöproblemet

    - Beskriv miljöproblemet naturvetenskapligt

    - Beskriv miljöproblemet samhällsvetenskapligt

    - Gör en samlad bedömning

  3. Föreslå lösningar

    - Analysera och föreslå lösningar

    - Analysera tillämpningen av föreslagna

  4. Beskriv effekter och konsekvenser

    - Beskriv i första hand kvantitativt

    - Beskriv i andra hand kvalitativt

    - Sammanställning av exempel på effekter och konsekvenser

    - Belys positiva konsekvenser även i andra sammanhang

    - Exempel på effekter och konsekvenser av åtgärder i Göteborg

Kvantifiera och värdera miljönytta

Den miljönytta som uppstår i samhället när vi ändrar beteende till följd av att nya åtgärder och styrmedel implementeras, har av forskare och andra experter i vissa fall kunnat uppskattas till ett ekonomiskt värde i samhällsekonomiska analyser. Till exempel har EU-kommissionens tagit fram en vägledning gällande samhällsnyttor för de ekosystemtjänster som skogen levererar när den bevaras, jämfört med när skogen används för virkesproduktion. Du hittar dessa och andra värden att använda i samhällsekonomiska analyser under avsnittet Ekonomisk värdering av samhällsekonomiska nyttor.

Inkludera miljönyttor och miljökostnader i stadens budget

Det går även att internalisera externa effekter i kommunens utgifter. Med detta menas att kostnader för till exempel utsläpp av växthusgaser tillskrivs ett ekonomiskt värde och utgör en kostnadspost vid investeringar eller köp av resor. Genom att internalisera externa effekter i kommunens utgifter på detta sätt, skapas incitament för Göteborgs Stad att välja mer hållbara alternativ där staden har full rådighet. En sådan ekonomisk styrning skapar större incitament till beteendeförändringar än kompensation såsom klimatväxling för fossila resor. Kompensation som alternativ är ändå bra att tillämpa när fossila resor genomförs.