Ekonomisk värdering av samhällsekonomiska nyttor

Olika angreppssätt för att värdera nyttor

Som nämnts tidigare i metodstödet är det svårt att värdera miljömässiga samhällsnyttor med ett ekonomiskt värde. Beroende på vilka systemavgränsningar som väljs och hur höga riskerna för omfattande skador som antas, blir utfallet olika. Även tidsperspektiven spelar roll. För klimat har den svenska koldioxidskatten ibland använts som en parameter för att värdera klimatnyttan. Den är dock en politiskt beslutad skatt och säger inget om skadeverkan. För specifikt transportsektorn har ibland reduktionspliktsavgiften använts, men den speglar egentligen bara betalningsviljan för att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel. Ett sätt att hantera detta är att ändå utgå från de värden som använts i andra analyser och tillämpa ett högre och ett lägre värde, i syfte att visa på osäkerheterna. I flera av de exemplen som anges i matrisen nedan finns flera värden och spann du kan använda dig av i dina analyser.

Om du hittar en ekonomisk värdering från tidigare år, kan du använda dig av SCB:s prisomräknare för att få hjälp med att räkan fram vad motsvarande värde är idag. Ett exempel för att illustrera: 2015 hade du 1 000 kronor. Med hjälp av SCB:s prisomräknare får du fram att det motsvarar 1 288 kr i 2023 års penningvärde.

Om du har kompletterande värden som bör adderas eller uppdateras till matriserna nedan, vänligen kontakta Martin Boije på miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Miljömål för naturen

Beräkningsexempel för Naturenmålet: Värdering av ekosystemtjänster för skogen i Göteborg.

Skogen i Göteborgs Stad utgör ca 14 000 hektar. Över denna skog faller årligen 12 kilogram kväve per hektar (ha) och år. Skogen tar upp denna kvävedeposition som gödsel och det råder inget kväveläckage till vattendragen. Om samma retention skulle göras av en ersättningsteknologi – dammbyggnad skulle kvävets retention kosta 16 kronor / kg. Värdering per hektar och år 12 × 16 = 192 kronor / ha/ år. 12 kilogram / (hektar år) × 14 000 hektar = 168 000 kilogram. Värdering kväveretention per år 168 000 × 16 = 2 688 000 kronor / år. Den samhällsekonomiska nyttan för skogens ekosystemtjänst för enbart kväveretention kan värderas till 2 688 000 kr/ år.

Därutöver tillkommer fler ekosystemtjänster som kan beräknas och adderas till den totala samhällsekonomiska nyttan, så som skogen som kolsänka.

Miljömål för klimatet

Beräkningsexempel för Klimatmålet: Renovas planerar på en biokolsanläggning.

Produktionen av biokol skulle ge en kolsänka med 4 900 ton CO2-e per år. Baserat på kalkylvärdena 4,4 kr/ kg CO2 och 7,4 kr/kg CO2-e innebär det att den samhällsekonomiska klimatnyttan kan värderas till mellan 21,6 och 36,2 miljoner kronor/ år.

Därutöver tillkommer ytterligare miljöförbättringar, så som minskade utsläpp av luftföroreningar och minskad förbränning av plast. Dessa nyttor behöver beräknas och adderas till den totala samhällsekonomiska nyttan för biokolsanläggningen.

Miljömål för människan

Naturvårdsverket har på sin hemsida en sammanställning av rapporter om ekonomisk värdering av samhällsekonomiska nyttor i Miljömålsmyndigheternas gemensamma prisdatabas. På samma sida hittar du även detaljerad information om olika värderingsstudier genom hänvisningar i den svenska värderingsdatabasen ValueBaseSWEI Prisdatabas-samhallsekonomiska-schablonvarden-2018-02-20.xlsx (live.com)