Naturen - Göteborg har en hög biologisk mångfald

Runt om i världen förstörs ekosystem och växter och djur dör ut i en hög takt. Men det finns goda förutsättningar att vända trenden. I Göteborg lever mängder av olika växter och djur och för att de ska kunna trivas och leva kvar behöver vi skydda deras livsmiljöer.

Målet handlar om att Göteborg 2030 ska ha tillräckliga många, tillräckligt stora och väl omhändertagna områden av olika naturtyper (skog, vattendrag, våtmarker, kust- och havsområden etcetera) för att alla arter av djur och växter som finns i kommunen ska kunna trivas och finnas kvar.

Det handlar också om att ge förutsättningar för att de tjänster och produkter vi får av naturen, så kallade ekosystemtjänster, ska kunna utvecklas.

Göteborgs Stad ska också bidra till att öka den biologiska mångfalden bland annat genom att se till att vi planerar in grönområden när vi bygger staden och att vi tar hänsyn till biologisk mångfald när vi köper varor och tjänster.  

Läs mer om målet naturen i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030

Delmålen för naturen

De tre miljömålen omfattar hela Göteborg. Under respektive miljömål finns delmål som fokuserar på de områden där Göteborgs Stad har störst möjlighet att påverka utvecklingen.

De fyra delmålen för naturen är:

  1. Göteborgs Stad sköter och skyddar arters livsmiljöer så att naturvärdena utvecklas
  2. Göteborgs Stad arbetar för renare hav, sjöar och vattendrag
  3. Göteborgs Stad ökar den biologiska mångfalden i stadsmiljön
  4. Göteborgs Stads inköp bidrar till att främja biologisk mångfald

Här följer delmålen så som de är beskrivna i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030:

Delmål 1: Göteborgs Stad sköter och skyddar arters livsmiljöer så att naturvärdena utvecklas

Ansvarsbiotoper är livsmiljöer för växt- och djurarter som till exempel en kommun eller region ur ett nationellt perspektiv har ett särskilt stort ansvar att bevara och utveckla. Miljöförvaltningen har tagit fram 23 kategorier av ansvarsbiotoper för Göteborg.

Många av ansvarsbiotoperna är beroende av kontinuerlig skötsel och brister i skötseln är ett av de stora hoten mot dem. Ett exempel är att välskötta hagmarker har minskat med nästan hälften från år 1990 till idag. Staden har inte heller all den kunskap som vi behöver för att göra rätt prioriteringar. Det medverkar till att vi inte sköter och skyddar naturvärdena tillräckligt idag.

För att nå målet behöver Göteborgs Stad inventera och bedöma skyddsbehovet för ansvarsbiotoperna så att vi kan göra rätt prioriteringar. Därefter behöver staden skapa ett långsiktigt skydd och skötsel för de biotoper som har behov av det.

Den största utmaningen är att öka insatserna i de särskilt skötselkrävande biotoperna så att vi bevarar och utvecklar deras särskilda naturvärden, även utanför skyddade områden. För områden som kräver betesdjur kan staden öka samverkan med sina arrendatorer och andra djurhållare. Staden behöver utveckla vårt arbete med de skyddsverktyg som lämpar sig för mindre områden, till exempel att skapa biotopskydd eller ingå naturvårdsavtal med privata markägare.

Delmål 2: Göteborgs Stad arbetar för renare hav, sjöar och vattendrag

God vattenstatus i hav, sjöar och vattendrag är en miljökvalitetsnorm som Sveriges vattenförvaltning ska nå till 2027. God vattenstatus består av flera olika kvalitetsfaktorer, till exempel hur vattendragets botten ser ut, om det finns vandringshinder och om det finns utsläpp av näringsämnen som genom övergödning påverkar livet i vattnet. Det är bara ett fåtal vattenförekomster i Göteborg som har god status idag. Göteborgs Stad påverkar statusen på många olika sätt till exempel via utsläpp och i vår planering och skötsel av mark och vatten.

En utmaning ligger i att kraftigt minska stadens påverkan från punktutsläpp, dagvatten och markanvändning såväl i befintlig miljö som vid nybyggnation. Det kan innebära att minska de totala utsläppen genom effektivisering eller att utveckla nya reningsmetoder. Göteborgs Stad behöver även utveckla en konkret samverkan kring åtgärder med de kommuner som ligger uppströms i stadens vattendrag. Mellan 45–65 procent av vattenförekomsterna är i dagsläget oklassade när det gäller status för olika kvalitetsfaktorer. Det ger ett stort osäkerhetsintervall. En samlad och mer detaljerad bild av åtgärdsbehovet kommer att finnas i Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus (under framtagande).

Delmål 3: Göteborgs Stad ökar den biologiska mångfalden i stadsmiljön

Mycket av den biologiska mångfalden i Göteborg finns i stadsnära lägen. De gröna inslagen i stadsmiljön har en stor potential att med rätt skötsel ge ett viktigt bidrag till bevarandet av de arter som förekommer i Göteborg. Det kan röra sig om direkta livsmiljöer för växter och djur eller möjligheter att sprida sig i landskapet. Vissa naturvärden kan försämras snabbt med fel eller utebliven skötsel.

Utmaningen ligger i att samtidigt som vi bygger ut staden i hög takt se till så att den biologiska mångfalden ökar och tas tillvara som en resurs för Göteborgs Stad och invånarna. Göteborgs Stad behöver ta fram en metodik där den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster som den tillhandahåller blir synliga i exploateringskalkylerna. Vi behöver också ta fram nya verktyg som kompletterar Göteborgs Stads arbetssätt med att beräkna grönytefaktor så att vi med smart planering kan kombinera stadsutveckling med biologisk mångfald. Vi behöver se till att områden med naturvärden sköts på rätt sätt. Det kan innebära att vi behöver ta fram nya skötselmetoder.

Delmål 4: Göteborgs Stads inköp bidrar till att främja biologisk mångfald

Göteborgs Stads inköp av varor och tjänster påverkar den biologiska mångfalden såväl lokalt som globalt. De tjänster som staden köper in, till exempel skötsel av mark, har motsvarande påverkan och även direkt påverkan på biologisk mångfald i utförandet av entreprenaden. I samband med bygg-, anläggnings- och driftsentreprenader har vi goda möjligheter att främja biologisk mångfald genom att till exempel anlägga ängsmark eller sandiga ytor för vildbin och andra pollinerare. Produktion och konsumtion av livsmedel har en betydande inverkan på biologisk mångfald, inte minst i odlingslandskapet. Göteborgs Stad köper in cirka 13 000 ton livsmedel per år, och i stadens förskolor, skolor, äldreboenden och andra boenden serveras varje år runt 20 miljoner måltider.

En utmaning ligger i att med hjälp av ökad kunskap om hur stadens inköp påverkar biologisk mångfald, kunna ställa rätt krav i upphandlingar. Att följa upp hur kraven efterlevs kan innebära metodutveckling av till exempel kriterier och redovisning.

Indikatorer och målvärden 

Tabellen nedan med indikatorer och målvärden visar vad det är vi ska uppnå till 2030 för att nå miljömålet Göteborg har en hög biologisk mångfald. 

Tabellerna som följer visar de fyra delmålens indikatorer och målvärden.

Göteborg har en hög biologisk mångfald

Nuläge Målvärde 2030

Andel välhävdade ängs- och betes-marker

55 procent (2017)
Mer än 90 procent
Areal skyddad natur
13 230 hektar (2019)

Minst 16 200 hektar

Antal kommunala biotopskydd och naturminnen
0 (2019)
10 respektive 15
Areal naturliga gräsmarker
2 112 hektar (2018)
Inte minskat jämfört med nuläget
Areal ädellövskog
1 734 hektar (2011)
Inte minskat jämfört med nuläget
Andel ytvattenförekomster med god ekologisk status
17 procent (2019)
100 procent

Indikationer och målvärden för delmål 1: 
Göteborgs Stad sköter och skyddar arters livsmiljöer så att naturvärdena utvecklas

Göteborgs Stad sköter och skyddar arters livsmiljöer så att naturvärdena utvecklas
Nuläge 2020
Målvärde 2025
Målvärde 2030
Andel inventerade kategorier av ansvarsbiotoper (totalt 23 stycken)
80 procent
100 procent   
Andel skyddsbedömda kategorier av ansvarsbiotoper
0 procent
100 procent
  
Areal ansvarsbiotoper, totalt samt på kommunal mark

Totalt 11 165 hektar varav 2 787 hektar kommunalt

   Kompletteras senast 2025 utifrån inventeringar
Andel ansvarsbiotoper med naturvårdsinriktad skötsel och andel med formellt skydd, totalt samt på kommunal mark

Naturvårdsinriktad skötsel: kräver utveckling Andel formellt skydd: totalt 53 procent
kommunalt 31 procent

   Kompletteras senast 2025 utifrån inventeringar

Indikationer och målvärden för delmål 2: 
Göteborgs Stad arbetar för renare hav, sjöar och vattendrag

Göteborgs Stad arbetar för renare hav, sjöar och vattendrag
Nuläge 2019
(medelvärde 2015–2019)
Målvärde 2030
Bräddad mängd spillvatten samt utsläpp av kväve och fosfor, till recipienter utöver Göta Älv

99 200 kubikmeter
Kväve: 6,6 ton
Fosfor: 1 ton

Minskning av medelvärde per femårsperiod, dock lägst en minskning med 25 procent.
Utsläpp av kväve och fosfor från avloppsystemet (Ryaverket och bräddat spillvatten) till Göta Älv

Kväve: 740 ton
Fosfor: 29 ton

Minskning av medelvärde per femårsperiod

Indikatorer och målvärden för delmål 3:
Göteborgs Stad ökar den biologiska mångfalden i stadsmiljön

Göteborgs Stad ökar den biologiska mångfalden i stadsmiljön
Nuläge
Målvärde 2030
Andel allmän plats med markanvändning ”Natur” av total detaljplanerad yta
3,7 procent (2020)
Inte minskat jämfört med 2020
Andel grönytor enligt framtagna kriterier som Göteborgs Stad äger inom ”Sammanhängande stadsbebyggelse” (eller motsvarande benämning i kommande översiktsplan) som har skötselmål för biologisk mångfald (fördelat på natur, park, kvartersmark)
Kräver utveckling 100 procent
Andel grönyta inom "Sammanhängande stadsbebyggelse" som sköts så att den biologiska mångfalden ökar (fördelat på natur, park, kvartersmark) – stickprov
Kräver utveckling
100 procent
Areal våtmarker (i stadsmiljö)
Kräver utveckling
Årlig ökning

Indikatorer och målvärden för delmål 4: 
Göteborgs Stads inköp bidrar till att främja biologisk mångfald

Göteborgs Stads inköp bidrar till att främja biologisk mångfald
Nuläge Målvärde 2030

Andel inköp av miljöcertifierade produkter och tjänster där sådana alternativ finns.
Gäller inte de inköp som omfattas av indikator för ekologiska livsmedel

Kräver utveckling
Årlig ökning
Andel ekologiska livsmedelsinköp
48 procent (2019)
80 procent
Andel inköp av bygg- och anläggningsentreprenader enligt kriterier om betydelsefull påverkan som bidrar till att främja biologisk mångfald
Kräver utveckling
Årlig ökning