Ekonomisk värdering av samhällsekonomiska nyttor

Nedan finns en lista över samhällsekonomiska nyttor som i andra sammanhang har tilldelats ett uppskattat ekonomiskt värde. Dessa värden kan användas vid genomförande av samhällsekonomiska analyser. Värdena är sorterade under respektive mål som finns med i miljö- och klimatprogrammet som miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har tagit fram.

Olika angreppssätt för att värdera nyttor

Som nämnts tidigare i metodstödet är det svårt att värdera miljömässiga samhällsnyttor med ett ekonomiskt värde. Beroende på vilka systemavgränsningar som väljs och hur höga riskerna för omfattande skador som antas, blir utfallet olika. Även tidsperspektiven spelar roll. För klimat har den svenska koldioxidskatten ibland använts som en parameter för att värdera klimatnyttan. Den är dock en politiskt beslutad skatt och säger inget om skadeverkan. För specifikt transportsektorn har ibland reduktionspliktsavgiften använts, men den speglar egentligen bara betalningsviljan för att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel. Ett sätt att hantera detta är att ändå utgå från de värden som använts i andra analyser och tillämpa ett högre och ett lägre värde, i syfte att visa på osäkerheterna. I flera av de exemplen som anges i matrisen nedan finns flera värden och spann du kan använda dig av i dina analyser.

Om du hittar en ekonomisk värdering från tidigare år, kan du använda dig av SCB:s prisomräknare för att få hjälp med att räkan fram vad motsvarande värde är idag. Ett exempel för att illustrera: 2015 hade du 1 000 kronor. Med hjälp av SCB:s prisomräknare får du fram att det motsvarar 1 288 kr i 2023 års penningvärde.

Om du har kompletterande värden som bör adderas eller uppdateras till matriserna nedan, vänligen kontakta Martin Boije på miljöförvaltningen Göteborgs Stad.

Miljömål för naturen

Nytta

Ekonomiskt värde

Källa

Ekosystemtjänster för vatten (flera) Flera Guide för värdering av ekosystemtjänster (naturvardsverket.se)
Ekosystemtjänster för vatten: Kolinlagring (ålgräsängar) 7 000 kr - 157 000 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Fiskyngel (ålgräsängar) 8 800 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Kväveretention (ålgräsängar) 21 600 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Kväve-fosforretention (Våtmark) 6 000 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Kolintag (våtmark) 8 800 kr - 53 900 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Kväveretention (skogsmark) 192 000 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Kolintag (skogsmark) 7 800 kr - 48 000 kr/ ha Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. (2022). Rapportnummer 2022:09 Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster Strategi i arbetet mot god vattenstatus i Göteborg
Ekosystemtjänster för vatten: Ökad vattenkvalitet och förhindrade översvämningar 12 802 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för vatten: Klimatreglering genom kollagring 10 707 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Fritidsaktiviteter för människor 4 958 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Förhindrad erosion och jordskred 4 772 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Biologisk mångfald 3 539 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Ökad luftkvalitet 1 670 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Virkesproduktion 1 182 kr/ ha år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment
Ekosystemtjänster för skogen: Produktion av annat som svamp och bär 310 kr/ ha/ år Europeiska kommissionen. (2023). COMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - Guidance on the Development of Public and Private Payment

Beräkningsexempel för Naturenmålet: Värdering av ekosystemtjänster för skogen i Göteborg.

Skogen i Göteborgs Stad utgör ca 14 000 hektar. Över denna skog faller årligen 12 kilogram kväve per hektar (ha) och år. Skogen tar upp denna kvävedeposition som gödsel och det råder inget kväveläckage till vattendragen. Om samma retention skulle göras av en ersättningsteknologi – dammbyggnad skulle kvävets retention kosta 16 kronor / kg. Värdering per hektar och år 12 × 16 = 192 kronor / ha/ år. 12 kilogram / (hektar år) × 14 000 hektar = 168 000 kilogram. Värdering kväveretention per år 168 000 × 16 = 2 688 000 kronor / år. Den samhällsekonomiska nyttan för skogens ekosystemtjänst för enbart kväveretention kan värderas till 2 688 000 kr/ år.

Därutöver tillkommer fler ekosystemtjänster som kan beräknas och adderas till den totala samhällsekonomiska nyttan, så som skogen som kolsänka.

Miljömål för klimatet

Nytta Ekonomiskt värde Källa
Minskade CO2-utsläpp 4,4 kr/ Kg CO2 - 7,4 kr/Kg CO2 Bakgrund till de samhällsekonomiska schablonvärdena i miljömålsmyndigheternas gemensamma prisdatabas (anthesisgroup.com)Bakgrund
till de samhällsekonomiska schablonvärdena i miljömålsmyndigheternas gemensamma
prisdatabas (anthesisgroup.com)
Energieffektivisering 0,4 kr/ kWh Grön logik – Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader (Anthesis Enveco 2021)

Beräkningsexempel för Klimatmålet: Renovas planerar på en biokolsanläggning.

Produktionen av biokol skulle ge en kolsänka med 4 900 ton CO2-e per år. Baserat på kalkylvärdena 4,4 kr/ kg CO2 och 7,4 kr/kg CO2-e innebär det att den samhällsekonomiska klimatnyttan kan värderas till mellan 21,6 och 36,2 miljoner kronor/ år.

Därutöver tillkommer ytterligare miljöförbättringar, så som minskade utsläpp av luftföroreningar och minskad förbränning av plast. Dessa nyttor behöver beräknas och adderas till den totala samhällsekonomiska nyttan för biokolsanläggningen.

Miljömål för människan

Nytta Ekonomiskt värde Källa
Minskade utsläpp till luft Avgaspartiklar PM2.5,
5 400kr/kg
Trafikverket, ASEK 7.0
Minskade utsläpp till luft Slitagepartiklar PM10,
1 100 kr/kg
Trafikverket, ASEK 7.0
Lägre bullernivåer  Flera Trafikverket ASEK 7.0

Naturvårdsverket har på sin hemsida en sammanställning av rapporter om ekonomisk värdering av samhällsekonomiska nyttor i Miljömålsmyndigheternas gemensamma prisdatabas. På samma sida hittar du även detaljerad information om olika värderingsstudier genom hänvisningar i den svenska värderingsdatabasen ValueBaseSWEI Prisdatabas-samhallsekonomiska-schablonvarden-2018-02-20.xlsx (live.com)