Intygets innehåll

Bedömning och motivering

Oavsett vilka åtgärder bidrag söks för eller hur omfattande funktionsnedsättning den sökande har måste intyget vara entydigt skrivet så att din bedömning och din motivering tydligt framgår för läsaren. Enligt den nya bostadsanpassningslagen (Lag 2018:222), som trädde i kraft 1 juli 2018, ges inte bidrag om behovet kan tillgodoses med de hjälpmedel som erbjuds av kommun och landsting enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Därför ska du skriva i intyget om sökande har prövat hjälpmedel och varför de i så fall inte fungerade för att tillgodose den sökandes behov.

Det finns många sätt att skriva ett intyg på och inget sätt är mer rätt än något annat så länge man får med rätt information. Oavsett om man styrker den sökandes behov eller inte måste din bedömning och din motivering framgå klart och tydligt som en röd tråd genom hela intyget. Utelämna sådant som inte är viktigt för den aktuella ansökan och tänk på att både din patient och handläggaren ska förstå vad du menar.

Intyget bör innehålla dessa områden

För att intyget tydligt ska beskriva kopplingen mellan funktionsnedsättning och sökandes behov bör intyget innehålla information om följande områden. 

• Socialt

• Funktionsnedsättning

• Problem och förmågor

• Behov

• Om hjälpmedel prövats

• Förutsättningar: exempelvis mått och de hjälpmedel som krävs vid ett aktivitetsutförande

Socialt

Att beskriva hur den sökande fungerar socialt kan vara viktigt för att motivera din bedömning. Behovet av anpassning kan till exempel påverkas om man får hjälp av hemtjänst med vissa aktiviteter, har assistent eller om patienten lever ensam utan stöd och service.

Socialt kan till exempel innehålla:

• vem man bor med, make/maka/annan person

• vem man får hjälp av; anhörig, hemtjänst, personlig assistent

• vad man får hjälp med

• hur ofta man får hjälp

Funktionsnedsättning

Det måste framgå av intyget om funktionsnedsättningen kan bedömas som bestående för att bidrag ska kunna beviljas. Funktionsnedsättningen är avgörande för vilka åtgärder bidrag kan lämnas för och det måste finnas en klar koppling mellan funktionsnedsättningen och sökandes behov av åtgärd.

Beskriv den eller de funktionsnedsättningar som är kopplande till sökandes problem på ett tydligt och förståeligt sätt. Om du anger en diagnos förklara då vad diagnosen innebär för patienten och hur den påverkat patientens funktioner.

I bland kan det även vara viktigt att beskriva eventuella förändringar i sökandes funktionstillstånd då detta kan ha betydelse för hur anpassningen utformas för att bli funktionell även på sikt.

Problem/förmåga

Beskriv sökandes problem vid utförandet av aktiviteten eller uppgiften och koppla problemet till beskriven funktionsnedsättning. Ange även vilka förmågor och resurser som sökande har, det ger handläggaren bra information om vad sökande klarar av och bidrar till funktionella lösningar.

Vid en anpassning i ett kök kan det till exempel vara bra att få information om sökandes förmåga för att kunna utforma en funktionell köksanpassning med rätt höjder och placeringar utifrån sökandes räckvidd, styrka och hjälpmedelsanvändning. Det kan också handla om hur och var en överflyttning mellan olika hjälpmedel måste ske för att aktiviteten ska fungera utifrån sökandes behov.

Behov

Den sökandes behov av anpassning måste vara tydligt kopplad till det eller de problem den sökande har på grund av sin bestående funktionsnedsättning. Du ska intyga nödvändigheten av de åtgärder eller behov av anpassning som sökande angivit i sin ansökan, var därför noggrann med att du vet, vad patienten vill ansöka om och att detta framgår av ansökan. Utgå ifrån din bedömning och var entydigt i intyget genom att motivera och därmed styrka ditt ställningstagande till att sökandes behov av anpassning är nödvändig eller inte.

Styrkan i intyget beror på hur entydigt du motiverat ditt ställningstagande och hur och var bedömningen är gjord, exempelvis vid ett hembesök, utifrån en aktivitetsbedömning i den aktuella miljön eller via samtal med patienten.

Som exempel kan du behöva beskriva hur den sökande skulle kunna bli mer självständig i den aktuella aktiviteten som ansökan avser och varför du bedömer det som nödvändigt att åtgärd vidtas. Har sökande önskemål som du inte kan styrka, var då tydlig med vad som är ditt ställningstagande och vad som är patientens önskemål i intyget.

Bedömningen gör du utifrån ditt tjänsteansvar som sakkunnig och det är därför viktigt att du är tydlig med ditt ställningstagande. Vaga och otydliga intyg fördröjer handläggningen och kompletterande intyg måste då begäras in. Ofullständiga intyg kan i vissa fall även leda till felaktiga beslut.

Förutsättningar

Genom att ange de förutsättningar som krävs vid utförandet av en aktivitet blir anpassningarna utformade så funktionellt som möjligt. Förutsättningar är sådana uppgifter som har en direkt koppling till patientens förmåga och hjälpmedelsbehov i den aktuella aktiviteten. Förutsättningar är kopplade till sökandes problem och behov och bör därför finnas med i intyget eller åtgärdsprogrammet.

Exempelvis kan det vara viktigt att det framgår av intyget eller åtgärdsprogrammet vilket knäfritt mått som krävs under ett handfat eller patientens räckvidd för att nå blandaren för att patienten ska bli självständig. När en duschkabin bedöms som en möjlig lösning för att kunna sköta sin hygien behöver handläggaren veta om sökande ska sitta och duscha och vilket mått duschstolen/pallen har så den får plats i duschkabinen.

Om vissa passager är för smala i bostaden så som en dörr, så ange bredden på de hjälpmedel som måste passeras för att patienten ska komma in, ange till exempel rullstolens yttermått och inte dörrens bredd.

Förutsättningar handlar alltså inte om hur bred en dörr är eller om en vägg går att riva eller andra uppgifter som är direkt kopplande till byggnadsteknisk information.

För att underlätta har vi tagit fram en Lathund som du kan använda som stöd när du utformar förutsättningarna i intyget eller åtgärdsprogrammet.

Lathund för intygsskrivare