Analys av undervisning

Vad kännetecknar god undervisning?

Undervisningen ska främja elevernas möjligheter att nå läroplanens mål och det har gjorts ett antal försök att ringa in vad som kännetecknar god undervisning. De skiljer sig givetvis något åt, men ett antal faktorer återkommer: 

• Organisation och strukturering av undervisningen 
• Variation i undervisningen
• Stärkande av elevers motivation och engagemang 
• Stärkande av elevernas möjlighet och vilja att ta ansvar för det egna lärandet 
• Tydlighet kring mål, undervisningsinnehåll och vad eleverna förväntas utveckla 
• Återkoppling av lärande 
• Ledning och stimulans 
• Elevers inflytande på och delaktighet i undervisningen 

Frågor att diskutera med kollegorna

Här har vi samlat ett antal frågor under vart och ett av områdena. De är tänkta att, i urval som passar den enskilda skolan, kunna användas som underlag i ett kollegialt lärande mellan dig och dina kollegor. Observera alltså att frågorna är så många att det är nödvändigt med ett urval så att man får ett djup i samtalen.

Hur har vårt sätt att organisera och strukturera undervisningen påverkat elevernas kunskapsutveckling? 

• Hur tänker vi när vi inleder en lektion för att skapa ett tydligt samband med de föregående? 
• Hur tänker vi när vi avslutar en lektion för att sammanfatta innehållet eller fånga upp sådant som eleverna haft svårt att förstå? 
• Hur arbetar vi med återkommande tillbakablickar och översikter? 
• Hur tänker vi om lektionens ”dramaturgi”, alltså hur en ”bra” lektion är uppbyggd? 
• Hur avgör vi hur långa genomgångar Vi kan ha? Vad påverkar, till exempel elevernas arbetsminne, tidigare kunskap, engagemang, et cetera? 
• Hur arbetar vi för att ge eleverna många korta inlärningstillfällen för att de ska kunna befästa kunskaperna i långtidsminnet? 
• Hur presenterar vi material eller kunskapsinnehåll som är nytt för eleverna? Till exempel allt på en gång och mycket tid för att arbeta eller i olika steg med elevaktivitet mellan de olika stegen? Vad styr ert val? 
• Hur ser vi på förhållandet mellan en mycket tydlig struktur i lektionsplaneringen och förmågan att improvisera utifrån vad eleverna säger och gör? 
• Hur väljer vi läromedel? Vilka faktorer tar vi hänsyn till? 
• Hur organiserar och leder vi grupparbeten? Hur skapar vi bra grupper? 
• Hur tänker vi om läxor och hemarbete? Om prov och omprov? 

Hur är vår förmåga att variera undervisningen utifrån elevernas behov? 

• Vilka begrepp eller moment kan vara extra svåra för eleverna? Hur har vi undervisat de momenten? När har det fungerat bra? 
• Vilka är de vanligaste felen eller misstagen eleverna gör i mitt ämne? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna? Hur skulle man kunna undervisa för att undvika dem? 
• Vilka olika strategier har vi för att undervisa ett och samma undervisningsinnehåll? 
• Hur gör vi för att variera typen av problem som eleverna ställs inför? 
• Har jag någon favorit bland uppgiftstyper eller aktiviteter? Vad är det som gör att jag föredrar den? Fångar den alla elever? Vilka alternativ kan vi tänka oss? 
• Hur gör vi för att fånga alla elever i vid instruktioner? Hur tänker vi om att ge olika elever olika typer av instruktioner? 
• Hur ser det logiska flödet av moment och aktiviteter ut? Gör det att eleverna upplever undervisningen som stimulerande och varierande? 

Hur arbetar vi för att stärka elevernas motivation och engagemang? 

• Hur säkerställer vi att alla elever kommer igång och därefter bibehåller sitt engagemang? 
• Vid vilka tillfällen blir det extra tydligt att eleverna är engagerade och aktiva? Kan vi ringa in vad det beror på? Hur vet vi att de lär sig vid dessa tillfällen? 
• Hur tänker vi om uppgifter och aktiviteter som utmanar elevernas tänkande? 
• Hur gör vi för att signalera höga förväntningar? Hur kan det märkas att vi har låga förväntningar på en elev? 
• Hur gör du för att visa eleverna vad du som lärare tror att varje elev ska klara av? 
• Hur gör vi för att stärka elevernas tro på sin egen kapacitet? 
• Hur visar vi att det är bra att göra fel, att det är ett tillfälle att lära? 
• Hur gör vi för att ge eleverna möjlighet att se att de gör framsteg? 
• Hur tydliggör vi nyttovärdet av de olika skolämnena? 
• Hur visar vi att vi tar elevernas frågor, upplevelser och önskemål på allvar? 
• Finns det exempel på maskulina handlingar eller normer som motverkar en bra studiemiljö för pojkarna? Hur kan vi arbeta för att motverka? 
• Vilka ideal reproducerar pojkarna? Pluggkultur, antipluggkultur, ickeansträngningskultur? Är det något ideal som dominerar eller skiljer det sig åt mellan olika grupper? Vilken kultur anser eleverna är den dominerande? Påverkar vi lärare kulturerna? Hur i så fall? 

Hur arbetar vi för att stärka elevernas möjlighet och vilja att ta ansvar för sitt eget lärande? 

• Hur använder vi delaktighet och inflytande för att utveckla elevernas förmåga och vilja att ta ansvar för sin kunskapsutveckling? 
• Hur ger vi eleverna möjlighet att utveckla, behärska och använda olika metakognitiva strategier för sitt lärande? 
• Hur får eleverna träna på att reglera sitt eget lärbeteende? 
• På vilka sätt syns det i vår undervisning att vi utgår från att eleverna kan och vill ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling? 
• Hur arbetar vi för att stärka elevernas känsla av att ansträngning lönar sig? 
• Hur arbetar vi för att stärka elevers uthållighet för att kunna nå mer långsiktiga mål? 
• Långa projekt, hur hjälper vi eleverna att arbeta under tiden? 

Hur tydliga har vi varit kring mål, undervisningsinnehåll och kunskapskrav och vad eleverna förväntas utveckla? 

• Hur gör vi för att tydliggöra syfte och mål med undervisningsinnehåll och arbetssätt för eleverna? Hur vet vi att vårt sätt skapar överblick och sammanhang för dem? 
• Hur gör vi för att kommunicera till våra elever vad som förväntas av dem och varför? 
• Vilka olika sätt använder vi för att eleverna ska förstå vad hög kvalitet i ett arbete är? 
• Hur ger vi våra elever möjlighet att delta i att värdera kvaliteter i sina svar och uppgifter? 
• Är eleverna vana vid att diskutera hur en väl utförd uppgift ser ut? 
• Hur gör vi för att samla på oss goda elevexempel? 
• Hur kan man göra tydliga uppgifter och examinationer? 
• Årskurs 6–9: Hur säkerställer vi att information om betyg och betygssättning inte tar alltför mycket utrymme från undervisningen? 

Hur följer vi upp och återkopplar elevernas lärande? 

• Hur planerar vi för bedömning? Planerar vi till exempel in tid för respons och återkoppling? 
• Vilka olika bedömningsformer använder vi? Hur återkopplar vi? 
• Hur tänker vi kring att göra återkopplingen motiverande, även för dem som inte lyckas så väl? 
• Hur arbetar vi för att bedöma gruppens lärande under pågående undervisning? 
• Hur vet vi att eleverna faktiskt använder den återkoppling vi ger för att utvecklas? 
• Hur gör vi för att ta reda på vad eleverna vet eller har lärt sig, för att veta vad vi ska undervisa om härnäst? 
• Hur tänker vi om scaffolding, till exempel handledning, modellering av procedurer och metoder, sociala exempel, korrigerande återkoppling? 
• Hur tänker vi om att ställa frågor och att försäkra er om svar från alla elever? 

Vilka stödinsatser ser vi har gett resultat för elevernas kunskapsutveckling? 

• Hur gör vi för att utmana elever som nått långt i sin kunskapsutveckling? 
• Hur gör vi för att stödja elever som har svårt att nå målen? 
• Hur vet vi att det stöd vi ger verkligen stödjer och inte hindrar elevens utveckling? 
• Hur hittar vi balansen mellan att ge stöd och samtidigt ha höga förväntningar? 
• Hur gör vi för att formulera mål på både högre och lägre kognitiv nivå? 
• Hur gör vi för att skapa en inkluderande klassrumsmiljö som ger utrymme för mångfald och som ger trygghet vid kunskapsmässiga utmaningar? 

Hur har elevers inflytande och delaktighet påverkat undervisningen? 

• Vilka former för inflytande och delaktighet använder vi? 
• Skiljer de sig åt mellan olika åldrar? Hur?
• Vad har eleverna inflytande över? Har eleverna samma bild?
• Hur gör vi för att ta emot återkoppling om undervisningen från eleverna? Hur gör ni för att arbeta vidare utifrån den? 
• Hur ser vi på elevaktiv undervisning, till exempel i förhållande till lärarens instruerande, berättande och kunskapsförmedlande roll? 
• Hur tänker vi för att öka elevernas inflytande och delaktighet med stigande ålder? 

Stödmaterial och inspiration 

Ta del av Skolinspektionens stödmaterial om vad de ser för tre kvalitetskriterier för god undervisning. Här är länk till sidan för materialet på skolinspektionens webbplats.