Regnrabatt minskar översvämningsrisken

I takt med att klimatet ändras ökar risken för översvämning. Skyfall, i kombination med att tak och asfalterade ytor inte kan ta upp allt vatten, blir problem. Vattnet har ingenstans att ta vägen och avloppssystemet klarar inte att svälja för mycket regn på en gång. Regnrabatter, även kallade regnträdgårdar, kan vara en del av lösningen.

Det kan bli dyrt att ta hand om en översvämmad källare och saker med mycket affektionsvärde kan förstöras. Gator kan bli översvämmade och avloppsvatten som inte kan tas upp av avloppssystemet åker rakt ut i vattendrag och hav och smutsar ner.

Det finns också regler att följa. För att du ska få bygglov när du ska bygga nytt ställer Kretslopp och vatten krav på fördröjning av dagvattnet innan anslutning till det allmänna avloppsnätet.

Ett sätt att fördröja dagvatten är genom regnrabatter. De hjälper också till att rena regnvattnet eftersom regn på tak och andra hårda ytor drar med sig föroreningar som exempelvis kadmium. En regnrabatt stoppar ämnen som annars i slutändan hamnar i naturen. En regnrabatt gör även humlor, fjärilar och människor glada.

Det finns naturligtvis fler metoder som också behövs för att minska översvämningsriskerna. Men här berättar vi om just regnrabatter.

Regnrabatter är en beprövad metod. I Portland, i Oregon, USA, finns det numera regnrabatter i hela staden. De använder dessa för att komplettera avloppsnätet. Även på många ställen i Europa blir rabatterna allt vanligare.

Så fungerar regnrabatten

Regnrabatten bromsar upp vattenflödet så att avloppsnätet hinner med när det kommer mycket vatten. Då minskar översvämningsrisken. Föroreningar fastnar också i regnrabatten, som fungerar som ett filter.

Gör din egen regnrabatt

Det finns många sätt att göra regnrabatter på men här visar vi två sätt: antingen en planteringstunna utmed fasaden eller en nedsänkt rabatt för takvatten eller omgivande asfaltsytor. Det viktiga är att göra något, det behöver inte vara så komplicerat.

Här kan du läsa vår broschyr om hur man kan göra:
Undvik översvämning - gör en regnrabatt

Här hittar du
en norsk rapport som pdf och här är en
engelsk hemsida om regnrabatter (rain gardens)
och här har
SMHI info på sin klimatanpassningsportal.

Regnrabatt vid fasad

Vill du ha regnrabatten vid fasaden, leder du ner takvattnet i en planteringstunna som har en växtbädd med stor volym.

Utloppet ska sättas högt upp så att vattnet inte rinner ut förrän tunnan är full. En del av vatten tas upp av växterna. I botten läggs ett dränerande material, till exempel grus, och ovanpå det jord. En fiberduk håller isär materialen.

Vid stora regn fylls regnrabatten och så småningom flödar vattnet över till dagvattensystemet som då bättre kan hantera det fördröjda och minskade flödet. Utloppet utformas så att inte partiklar följer med vattnet.

Nedsänkt regnrabatt

Du kan också göra en nedsänkt rabatt lite längre bort från byggnaden. Vattnet leds dit via rännor från stuprören eller från omgivande högre liggande ytor. Ju längre väg vattnet har att rinna, desto bättre fördröjning och desto bättre effekt.

Gräv en grop som är cirka en meter djup. Lägg dräneringsrör i botten och sätt gärna brunnar framför och bakom regnrabatten så att man kan spola rent röret om det sätts igen. Dräneringsledningen kopplas till fastighetens dagvattenledning.

Sedan lägger du i ett dränerande material, till exempel grus, en fiberduk för att skilja materialen ovanpå gruset och sedan jord. Gör gärna ett ytligt utlopp i kanten på rabatten där vattnet kan rinna ut utan att orsaka skada om den blir helt vattenfylld.

Lämpliga växter och jord

För båda typerna av regnrabatter är det viktigt att välja jord och växter som är lämpliga. Jorden ska innehålla näring till växterna och får bara innehålla en mindre del lera så att vattnet kan infiltrera, det vill säga lätt rinna igenom. Ett högt innehåll av sand och kompostinblandning är positivt. Växterna ska klara korta blöta perioder och längre perioder av torka. Man ska helst välja växter som finns naturligt i Sverige. Exempel på tåliga växter som också renar vattnet är knapptåg, flaskstarr, rörflen och knölsyska (många gräs- och starrväxter). Andra perenner som är vackra och kan förväntas trivas är bland andra svärdslilja, astillbe, sumpkalla. Fråga där du köper växter.

Rabatterna sköts som vanliga planteringar men det är viktigt att se till att utlopp inte blockeras. Efter stora regn ska man titta till dem. Om vatten blir stående för länge kan jordmaterialet behöva bytas ut mot ett med grövre partiklar.

Andra sätt att fånga upp vatten

  • Samla regnvatten i en tunna med ett säkert lock och vattna med det.
  • Led ut takvattnet på gräsmattan.
  • Ha grus istället för asfalt på gångar och garageuppfarter
  • Undvik kantsten om du har asfaltbeläggningar.
  • Ha gärna gröna tak – ett gräs- eller sedumtak.

Kvibergs park har en av Sveriges första och största regnrabatter

I Kvibergs park i Göteborg finns en av de första regnrabatterna i sin storlek i Sverige. Regnrabatterna renar dagvatten från parkeringar med plats för cirka 500 bilar. Detta innebär en 13 500 m2 stor parkering och 700 m2 regnrabatter.

För att reningen ska fungera behöver rabatterna motsvara fem procent av den asfalterade ytan. De är också utformade för att klara att fördröja 10 till 20 millimeter regn per kvadratmeter parkeringsyta, vilket minst motsvarar ett så kallat tvåårsregn (större regn som statistiskt sett kommer vartannat år).

Vid mindre regn ska vattnet långsamt rinna genom växtbädden ner till den underliggande dräneringsledningen. Vid större regn fylls rabatterna och vattnet flödar förbi filtret via kupolbrunnar. (då renas endast det första vattnet som ändå är mest förorenat) Kupolbrunnarna är placerade ca 20 cm högre än rabatterna för att vattnet ska fördröjas innan det leds vidare.

Växtligheten i rabatterna varierar från gräs till träd. På västra parkeringen har buskar, perenner och träd satts ihop efter olika teman. Gemensamt för dem är att de ska klara av levnadsvillkoren i en regnrabatt, det vill säga korta blöta perioder och långa torra perioder.

Växtbäddarna är förstärkta med skelettjord (jord blandad med makadam) vid träden. Om jorden trycks ihop riskerar rötterna annars att inte få tillräckligt med syre.

Att använda rätt material i växtbädden är ett måste för en fungerande anläggning. Det översta lagret består av växtjord, i detta lager sker framförallt reningen. Vattnet ska rinna igenom lätt och därför ska jorden ha ett lågt innehåll av lera och ett högt sandinnehåll. Det är också viktigt med lagom innehåll av organiskt material för att växterna ska trivas. Det andra lagret är mineraljord och detta ger stabilitet till växtbädden. Det får inte innehålla för mycket organiskt material för då kan det bli sättningar. Underst finns ett gruslager och en dräneringsledning för att lagra och samla upp vatten. Mellan de finkornigare jordlagren och dräneringslagren finns ett lager av sand som håller partiklarna på rätt plats.

Projektet inspirerades av Göteborgs Stads miljömål om naturlig dagvattenrening. Regnrabatterna i Kviberg är ett samarbete mellan Parkeringsbolaget och förvaltningarna Park och natur och Kretslopp och vatten.