Anteckningar från öppet förmöte 22 augusti

Publicerad 28 augusti 2017

Här är anteckningar från stadsdelsnämndens öppna förmöte den 22 augusti 2017 och de frågor som medborgare lyfte under förmötet.

Problematiken med idrottshallarna i Backa

Representanter från Backa innebandy och Backa handbollsförening lämnar synpunkter. Föreningarna känner att de verkar i en osäkerhet eftersom man är i behov av den nya idrottshallen som ska byggas på Selma Lagerlöfs torg (Keywe) men inte vet huruvida man kommer kunna nyttja hallen då staden inte slutit avtal om träningstider, med bolaget. Man försökte påverka detaljplanen för att få till två fullstora planer på ytan, vilket man inte lyckades med, utan det blir endast en.

Den provisoriska hallen man byggt utanför Skälltorpsskolan dras med en rad problem. På sommaren blir det för varmt och på vintern för kallt. Ljudnivån är hög på grund av eko. Akustiken och temperaturen är således de största problemen. Man har nu mätt ljudnivån men inte fått svar på om den kan vara skadlig. Handbollsklubben måste nyttja hallen ändå för att kunna behålla verksamheten i Backa. Innebandyn har flyttat till IS Gothia hall i Tuve. Det fungerar bra hallmässigt men det är inte så många Backaungdomar som tar sig till Tuve. Föreningarna menar att det behövs en ändamålsenlig hall i Backa, om man vill arbeta för integration och att ungdomarna i Backa skall få en bra fritidssysselsättning, annars dräneras föreningarna. Man har tagit fram offerter på kostnaden för att ersätta tältlösningen med en permanent plåthall. Omklädning, dusch och administrationslokalerna fungerar bra och kan bevaras i detta koncept, endast halldelen ersätts till en kostnad av 7 miljoner kronor.

Föreningarna anser att ovanstående problemställning inte är känd och vill därför framföra den till stadsdelsnämndens politiker.

Handbollsföreningen har 350 medlemmar varav 10 ungdomslag. Innebandyföreningen har 400 medlemmar varav 18 ungdomslag.

Byggnation öster om Blå staden, vid Litteraturgatan

En boende i Blå stadens bostadsrättsförening ställer fråga om det ska byggas nedanför området, mot Litteraturgatan, till och vilka möjligheter man har att påverka det i så fall? Idag har man fin utsikt över andra sidan Göta älv, mot Kortedala, i Blå staden och vill gärna att det fortsatt ska vara så. Frågeställaren undrar vidare om det är miljömässigt hållbart att bygga så tätt som man gjort i Kvillebäcken i Lundby.

Förvaltningen informerar om att det finns ett beslutat utbyggnadsprogram för Litteraturgatan från Skälltorpsvägen och söder ut mot Brunnsbo där inriktningen är att bygga fler bostäder längs Litteraturgatan. Det finns i dagsläget dock ingen uppstartad detaljplan för området nedanför Blå staden. Brudbergsskolan på västra sidan. Som granne till ett nytt bostadsprojekt betraktas man ofta som sakägare och har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och överklaga det, inför antagande. Stadsdelen arbetar för att kringboende ska få information om nya projekt i tidiga skeden och vara delaktiga under själva framtagandet av planen.

Göteborgsförslag om allergianpassade förskolor och skolor

En representant från Astma- och allergiföreningen i Göteborg berättar om föreningen, vilket syfte man har och om det Göteborgsförslag man lämnat om att det behöver finnas allergianpassade förskolor och skolor i Göteborg.

Föreningen arbetar för personer med astma och allergi. Man vill sprida kunskap om föreningens arbete och arbetar intressepolitiskt. Som det är idag anser man att förskola och skola inte kan anpassa sin verksamhet tillräckligt för de med astma och allergi.

Inte sällan leder detta till konflikt mellan föräldrar och verksamheten.

Skolorna i Göteborg kräver läkarintyg på att barnet har allergi, för att man skall anpassa kosten åt dem men ett sådant intyg kostar 400 kr och skolan ska vara avgiftsfri.

Allergianpassade verksamheter kan då vara ett medel men det önskvärda är att ordinarie verksamheter kan anpassa sig för de vanligaste allergierna.

Frågeställaren tycker stadsdelsnämnden ska rösta för fortsatt utredning av detta förslag. Det är kostsamt att bygga den här typen av verksamheter men man kan börja i det lilla och kanske tillskapa en enhet per region i Göteborg, till exempel Hisingen, väster, öster och centrum.

Göteborgsförslag om modersmålsundervisning på finska samt tvåspråkig skola

Deltagarna menar att skolorna i Göteborg inte lever upp till 2015 års läroplan som säger att barn ska lära sig finska i tre stadier, från nybörjare till de som talar flytande.

De ger exempel på barn som får sin modersmålsundervisning under sin lunchrast eller utanför skoltid. Elever i kommunal skola med finska som modersmål har rätt till 80 minuters modersmålsundervisning varje vecka men det blir sällan så mycket menar deltagarna. Deltagarna är oroliga över att eleverna inte får den kvalitativa och kvantitativa undervisning och utveckling som de har rätt till.

Deltagarna berättar om föräldrar som söker sig till andra kommuner i och med bristerna. Det är en ohållbar vardag som deltagarna menar att kommunen bör lösa genom att erbjuda skolskjuts.

Närvarande politiker meddelar att stadsdelsnämnden förmodligen kommer besluta om att bereda ärendet, snarare än att avslå eller bifalla. De kommer att titta på Göteborgsförslaget utifrån ett hela-staden-perspektiv och kan inte ta några beslut i Norra Hisingens stadsdelsnämnd eftersom beslut måste tas centralt i hela staden.

Sektorchef utbildning meddelar att han tar med sig frågan och ska till stadsdelsnämndens sammanträde nästa vecka ta fram ett grundunderlag över situationen i Norra Hisingen. Grundunderlaget kommer att utreda aspekter avseende hur många och stora grupper elever det finns, åldersblandning, vilka skolor eleverna kommer ifrån, timplan och schemapositioner, huruvida Norra Hisingen uppfyller 80 minuter finskaundervisning per vecka samt kontrollera uppgifter och krav kopplat till skolskjuts.

Deltagare uttryckte besvikelse över att Sverige-Finska Skolan i Lundby (friskola) lagts ner 2016.

Deltagare föreslår att Norra Hisingen ska ta chansen och vara först ut i Göteborg med att erbjuda en tvåspråkig skola (svenska och finska). De beskriver en sådan skola som en potentiellt dynamisk faktor för hela Norra Hisingens utveckling, ett sätt att profilera sig och få kompetent arbetskraft från Finland som kan etablera sig och bidra i stadsdelen. Det finns ingen tvåspråkig svenska-finska-skola någonstans i södra Sverige. Flera deltagare lyfter Glöstorpsskolan som en möjlig skola med tanke på bra trafikförbindelser.

Övrigt

Datum, tid och plats: 22 augusti 2017 klockan 18-19 på Selma Center och REturen

Antal närvarande medborgare: 8 personer

Närvarande politiker: Arto Niskala (M), Katarina Sjöberg (S), Pierre Alpstranden (M),

Mikael Wallgren (V), Birgitta Jakosjin (L), Madlen A Gunnarsson (S)

Närvarande tjänstepersoner: Johan Fritz, Bengt Nilsen, Inga-Lisa Adler, Karolina Österblom, Anders Andrén

Mötets öppnande: Arto Niskala och Mikael Wallgren utsågs till möteshållare och Pierre Alpstranden och Birgitta Jakosjin fick i uppgift att summera samtalet i grupperna.