IRIS - hur använder vi digitaliseringen på bästa sätt?

Runt om i världen brottas städer med samma utmaning: Hur utnyttjar vi digitaliseringens möjligheter på bästa sätt, för att engagera och underlätta för oss själva, medborgarna och företagen? Nu är Göteborg en av tre städer i det femåriga EU-projektet IRIS, som försöker hitta en gemensam modell för en omställning till smarta städer, med fokus på energi- och mobilitetslösningar.

En stad genererar oerhörda mängder data av olika slag. Traditionellt har datan lagrats i slutna system, men nu går trenden mot att göra informationen samverkande och tillgänglig för alla, via uppkopplade databaser och molntjänster. Utvecklingen anses vara nödvändig för att städerna även i framtiden ska behålla sin attraktionskraft på människor och företag.

Genom att dela data på ett standardiserat sätt förbättras inte bara tillgängligheten internt. Det kan också främja demokratin och underlätta kloka och klimatsmarta val. Till exempel, i stället för att bara följa en karta med gps när du kör bil, kan du lägga till lager om luftkvalitet, vägbyggen, trängsel, lediga parkeringsplatser, evenemang med mera. Din resa går snabbare, blir billigare och ger mindre miljöpåverkan.

Göteborg har en lång historia av att arbeta digitalt och valdes därför ut som ”fyrstad” (light house city) i projektet IRIS tillsammans med Utrecht i Nederländerna (projektkoordinator) och Nice i Frankrike. De tre städerna delar liknande utmaningar och ambitioner för hållbar energi och mobilitet.

Arbetet med att hitta nya lösningar för lagring och styrning av förnybar energi, samt utvecklingen av hållbara transporter, sätts genom IRIS i en kontext med delad data och smarta städer. Ambitionen är att hitta en gemensam, standardiserad modell som ska kunna användas av andra städer runt om i världen. I dag finns ingen enhetlig metod. En standardiserad digitaliseringsmodell kan spara både tid och pengar, samtidigt som det blir enklare för medborgare, företag och offentliga verksamheter att söka och dela information. Det blir också lättare för leverantörerna att erbjuda nya system, och det ökar konkurrensen med dagens eget utvecklade och låsta system från företag.

För Göteborg innebär IRIS att en gemensam digital plattform ska tas fram. Den kallas CIP, City Innovation Plattform, och ska testas med gränssnittet FiWare. FiWare, Future Internet Ware, är en samling industristandardtekniker och mallar som bygger på öppen källkod. Syftet är att skapa molntjänster för delning av data på ett säkert och standardiserat sätt. Här i ska det skapas en digital tvilling till Göteborg som kallas CIM, City Information Model. Ambitionen är att geokoda alla dokument och all information, samt att göra 3D-modeller av hela staden och allt som ska byggas, och sedan göra det tillgängligt.

IRIS-projektet började i oktober 2017 och löper under fem år. EU har beviljat 18 miljoner euro till satsningen, varav Göteborg får 3,8 miljoner euro, drygt 37 miljoner kronor, fördelat på fem år. Göteborgs stad skjuter också till pengar till projektet.

IRIS, som står för Integrated and Replicable Solutions för Co-Creation in Sustainable Cities, följs också noga av ”följarstäderna” Alexandroupolis i Grekland, Focsani i Rumänien, Vasa i Finland och Santa Cruz de Tenerife i Spanien.

Samarbetspartners i Göteborg

I Göteborg samarbetar nio parter – Göteborgs Stad (än så länge trafikkontoret tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och förvaltningen för konsument- och medborgarservice, men på sikt ska hela staden involveras),Johanneberg Science Park, Akademiska Hus, Chalmers, HSB, Metry, Trivector, Tyréns och Riksbyggen. RISE och IMCG ingår i projektet, de kommer att arbeta mer övergripande på ett internationellt plan.
Johanneberg Science Park kommer att ha den samordnande rollen i Göteborg på uppdrag av Göteborgs Stad.