Historia

Inspirerad av de berömda botaniska trädgårdarna i Greifswald och Berlin återvände kapten Henric von Normann till Göteborg med drömmen om en trädgårdsförening. Här ville han skapa en samlingspunkt för trädgårdsintresserade och anlägga en botanisk trädgård.

Året var 1840 och intresset för blomsterodling och trädgårdskonst frodades. Runt om i Europa bildades trädgårdsföreningar och förebilden var The Royal Horticultural Society i England. Göteborgarna hade under mer än ett och ett halvt sekel levt omgärdade av bastanta granitmurar. Nu längtade man efter frodig grönska. Kapten von Normann fick snart gehör för sina idéer. Pehr Christopher Westring, överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, blev entusiasternas talesman.

Foto: Regionarkivet

En lustgård tar form

För att finansiera anläggandet bildade man en "Acktieteckning". Borgerskapet engagerade sig ekonomiskt i stadens försköning, staden upplät mark och Göteborgs trädgårdsförening grundades 1842.

Arkitekter och trädgårdsmästare gav sig i kast med det som då var kärr och sumpmark. Den engelska trädgårdskonstens böljande linjespel förenades med den tyska skolans botaniska skönhet.

Foto: Regionarkivet

Så tog en lustgård form. Parken hade en omfattande frö- och växthandel och blev en av landets främsta plantskolor under ledning av trädgårdsmästare Georg Löwegren. Blomsterprakten ackompanjerades av toner från musikpaviljongerna och i schweizerierna dignade bakverk av sällan skådat slag.

Än idag är parken en fröjd för alla sinnen. Trädgårdsföreningen är förklarad som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen och sköts ekologiskt.