Foto: Göteborgs Stad

Ekologi


Trädgårdsföreningen sköts ekologiskt. Endast organiska gödningsmedel och bekämpningsmedel används, för att inte skada människa, djur eller miljö.

Ekologi är vetenskapen om samspelet i naturen, mellan levande organismer och deras omgivande miljö. Ekologisk trädgårdsskötsel innebär att försöka förstå samspelet, att iaktta och härma det. Trädgården blir som en slags följsamt kontrollerad natur.

Ekologisk skötsel

I Trädgårdsföreningen praktiserar vi sedan år 2000 ett ekologiskt förhållningssätt. Göteborgs Rosarium var först ut som pilotprojekt, som då blev ett av de första ekologiska rosarierna i världen; nu skulle den växtgrupp som kanske mest förknippas med konstgjordhet - förädling och kemikalier - odlas enligt ekologiska principer. Ganska snart spred sig samma filosofi till övriga parken och även in i Palmhuset.

Vi gödslar bara med organiska gödningsmedel, som ko- och hönsgödsel eller preparat baserade på alger. Vi använder, naturligtvis, inga kemiska bekämpningsmedel, som kort och gott är gifter. För att bekämpa de besvärliga och ofta förekommande svampsjukdomarna hos rosorna använder vi istället biologiska preparat som innehåller rovsvampar som konkurrerar ut skadesvamparna.

Inom ekologisk skötsel är det viktigt att tänka förebyggande, dels genom hållbara växtval och med hänsyn till ståndort, det vill säga växtplatsen och dess egenskaper, dels skötselmässigt, till exempel genom beskärning. En rätt utförd beskärning leder till att luft och ljus kan flöda mellan grenar och blad och på så sätt försvåra livet för sjukdomssvampar och skadeinsekter.

Djurlivet

I den ekologiska trädgården råder balans mellan nyttodjur och skadedjur. Även en traditionellt välskött och välansad park har en mångfald av arter. I gamla parker som Trädgårdsföreningen har många träd också uppnått den ålder som behövs för att ge förutsättningar för många arter att leva på och i träden. Att bli vän med småfåglarna genom att sätta upp holkar och låta växternas fröställningar vara kvar över vintern är strategiskt; när fåglarnas ungar kläckts på våren finns det gott om mat i form av stekellarver på rosorna. Många insekter gör också stor nytta i trädgården; blomflugans larv kan äta hundratals bladlöss innan den förpuppas och sedan, som färdig insekt, suger den nektar och pollen. I Palmhuset där lusangreppen också kan bli omfattande är nyckelpigans larv en hungrig och hjälpsam jägare.

Kartläggning av pollinatörer

Ett särskilt viktigt djur i trädgården är pollinatören. Pollinatörer är insekter, exempelvis bin, steklar, fjärilar och flugor, som sprider pollen mellan blommor så att växterna befruktas och fortplantas (pollinering). De har en grundläggande roll i ekosystemet och är livsviktiga för jordbruket och för naturen. 

Pollinatörer minskar i världen, både i antal och i antal arter. Kemiska bekämpningsmedel, färre blomrika miljöer som ängar och betesmarker, klimatförändringar och ett ohållbart jordbruk hotar insekternas överlevnad. Som ett led i arbetet att förbättra förutsättningarna för pollinatörer har Trädgårdsföreningen, i samarbete med Göteborgs naturhistoriska museum, kartlagt förekomsten av pollinatörer och deras livsmiljöer i parken. 46 arter hittades varav 18 var olika slags bin, åtta arter av fjärilar, tre arter av steklar och 17 arter av flugor.

Skötselåtgärder för att stötta parkens pollinatörer

Utifrån kartläggningen har skötselåtgärder som ska främja parkens pollinatörer tagits fram.

En viktig åtgärd är att utöka mängden sand i parken eftersom många pollinatörer bygger sina bon i sand. Vi ska även skapa fler boendemiljöer i död ved och med hjälp av mer sten i planteringarna. I Rosovalen har vi slutat klippa gräsmattan längs fontänrännan och planterat växter som pollinatörer gillar. Andra planerade åtgärder är att spara och utöka mängden födoväxter för arter som är specialiserade på några få växter och att öka blomningstiden med fler växter som blommar under vår och höst.

Växtlivet

Parkens grönska och växtmaterial påverkar lokalklimatet och ger också förutsättningar för mångfald. Att ha en bred variation av växter främjar jordens kvalité, antalet pollinatörer och minskar riskerna för angrepp av sjukdomar och skadedjur. Därför samplanterar vi rosor och perenner i Göteborgs Rosarium, något som också motiveras rent estetiskt. Jordar med ett slutet växttäcke ger dessutom ett bättre mikroliv och en bättre ytstruktur och såväl vattenavdunstning som urlakning av näringsämnen minskar.

Ett långsiktigt arbete

Alla delar i vårt ekologiska förhållningssätt bidrar och förstärker helheten, arbetet är långsiktigt och bygger som sagt mycket på iakttagelser och eftertänksamhet. Plantor kan behöva flyttas och jorden lättas upp. Man får acceptera ett och annat misslyckande med rosor som dör och lite glesa rabatter efter en kall, blöt och lång vinter. En del sorter måste kanske dömas ut som olämpliga i ekologisk odling och en avvägning måste göras; med bara superodlingsvärda rosor får vi inte det sortiment som vi trots allt önskar i rosariet. Ibland behöver större ytor i ett woodland täckas för att bli av med rotogräs på ett mer effektivt sätt än att bara rensa och rensa om igen. Förhoppningen är att även dessa försök och projekt ingår i parkupplevelsen och att det blir en mer spännande plats att besöka och lära vidare av.