Funktionsnedsättningar

Här har vi sammanfattat fakta och beskrivningar om olika diagnoser med länkar till olika webbsidor.

Vad är skillnaden mellan funktionsnedsättning och funktionshinder?

Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshindret beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är således hinder som ska tas bort för att en produkt, tjänst eller miljö ska kunna användas av så många människor som möjligt inklusive personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen avråder från att använda ordet handikapp eftersom det kan upplevas negativ och stigmatiserande. Mer information finner du på Myndighet för delaktighet.

Diagnos

Diagnos kan definieras som ett bestämmande eller konstaterande av att ett visst tillstånd föreligger enligt något system för klassificering som gjorts inom medicinen, psykologin eller vårdläran. Idag används två olika system för klassifikation av psykiatriska sjukdomar.

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) som utarbetats av det amerikanska psykiatrikerförbundet (American Psychiatric Association).
International Classification of Diseases (ICD) som utarbetats av WHO (World Health Organization).

Skillnaden mellan de två systemen är att ICD förutom psykiatriska tillstånd även täcker somatiska tillstånd. Mer information om ICD och DSM och dess syfte på Socialstyrelsen hemsida.

För att få reda på mer om vad en speciell diagnos innebär kan du gå in på olika medlemsföreningar och organisationers hemsidor och läsa mer om de olika funktionsnedsättningarna. Besök vår sida föreningar och organisationer för att hitta information om olika föreningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är ADHD, ASD/Asperger syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom-OCD.

Även relaterade tillstånd som till exempel dyslexi och språkstörningar kan ses som neuropsykiatriska. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) har ofta svårigheter att bearbeta, tolka och förmedla information. Mer information finner du på Attentions hemsida och Neuroförbundet.

Intellektuella funktionsnedsättningar

Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning i hjärnan som innebär en svårighet att förstå. Enskilda som

har en intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta mer tid för att lära sig och för att minnas. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. Ungefär 38 000 barn och vuxna i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordet utvecklingsstörning används istället för intellektuell funktionsnedsättning i lagar som LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och Skollagen.

Därför används fortfarande ordet utvecklingsstörning också i många andra sammanhang framför begreppen intellektuell funktionsnedsättning eller intellektuellt funktionshinder. Andra ord som används ibland och betyder samma sak som utvecklingsstörning är bl a kognitiv funktionsnedsättning, kognitiva funktionshinder eller mental retardation (senaste oftast i medicinska utlåtanden). Mer information finner du på FUB

Rörelsehinder och flerfunktionshinder

Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp för olika diagnoser som innebär begränsad motorisk förmåga. Orsaken till rörelsehindret kan vara en skada eller sjukdom. Den kan vara medfödd eller ha uppkommit senare i livet. Att ha rörelsehinder kan påverka kognition, perception, kommunikation, förflyttning samt grov- och finmotorik.

Många diagnoser innebär också ett rörelsehinder, däribland cerebral pares, ryggmärgsbråck, olika muskelsjukdomar, och olika flerfunktionshinder. När ett barn får en tidig hjärnskada kan det resultera i att flera olika områden i hjärnan skadas och barnet får ett antal funktionsnedsättningar. Det brukar benämnas flerfunktionshinder. Sammansättningen av funktionsnedsättningar och de hinder de ger är högst individuella. Mer information finner du på RBU:s webbplats

Hörselnedsättning

Det finns drygt 1,4 miljoner hörselskadade och döva i Sverige. De flesta har olika grader av hörselnedsättning, från att ”höra lite dåligt” till att inte höra något alls. Cirka 8 000-10 000 är barndomsdöva. Dövhet innebär att en person inte kan uppfatta några ljud, inte ens med hjälp av en traditionell hörapparat. Personer som har nedsatt hörsel, kallas däremot hörselskadade. En hörselnedsättning kan bero på arvsanlag, miljö, ålder och/eller sjukdom. Var i örat den sitter och hur omfattande den är har stor betydelse för hur hörselskadade hör och kan kommunicera i sin vardag. Mer information finner du på Hörselskadades Riksförbund och Göteborgs Dövas Förening

Hörsellinjen är en informationstjänst från Hörselskadades riksförbund. Här hittar du svar om olika hörselskador, hjälpmedel, hörselvård och mycket annat. Du kan också kontakta Hörsellinjen för personlig rådgivning via telefon och e- post.

Synnedsättning

Synskadad är den som har svårt att läsa eller som har svårt att orientera sig med hjälp av synen.
Socialstyrelsen räknar med att ca 120.000 personer i Sverige har en synskada. Omkring 100.000 finns inskrivna vid någon av landets syncentraler. Det finns ungefär 3000 barn med synskador. Över hälften har förutom synskadan ytterligare funktionsnedsättningar. Mer information finner du på Synskadades Riksförbund.

Du som har en synnedsättning kan också vända dig till Syninstruktörerna. Vi kommer hem till dig och ger dig råd och tips för att din vardag ska fungera så bra som möjligt.

Allergi

Astma och allergi är några av de vanligaste funktionsnedsättningarna. De ingår i kategorin medicinska funktionsnedsättningar. För många är astman eller allergin lindrig, men för andra påverkas hela livsföringen, skolan och arbetet. Mer information finner du på Astma- och allergiförbundets hemsida

Ovanliga och sällsynta Diagnoser

Socialstyrelsen tillhandahåller en Kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Denna innehåller information om sjukdomar som finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och som även leder till en omfattande funktionsnedsättning.

Med en sällsynt diagnos avses ett tillstånd eller en sjukdom som leder till omfattande funktionsnedsättningar och som finns hos högst 1 person per 10 000 invånare. På Riksförbundet Sällsynta diagnosers hemsida kan du hitta olika sällsynta diagnoser i deras databas.

Orphanet är referensportalen för information om sällsynta diagnoser och läkemedel, för alla målgrupper. Orphanets mål är att förbättra diagnos, vård och behandling för patienter med ovanliga diagnoser. Orphanet erbjuder många olika tjänster som alla är gratis och lätt tillgängliga, bland annat en förteckning med över 5700 diagnoser och klassificeringar, noga utarbetade enligt publicerade expertklassificeringar. Mer information finner du på den svenska ingången till Orphanet.

Rarelink innehåller länkar till information om sällsynta sjukdomar. Informationen är utarbetad och kvalitetssäkrad av specialister.

Nationella funktionen för sällsynta diagnoser är inrättad av Socialstyrelsen för att samordna, koordinera och sprida information om området sällsynta diagnoser. Här hittar du viktig information inom området sällsynta diagnoser.

Ågrenska är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser
och en unik mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar, deras familjer och professionella.

Förvärvade hjärnskador

När hjärnskadan inte är medfödd talar man om förvärvad hjärnskada. Exempel på förvärvade hjärnskador är skador efter Stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning), traumatiska hjärnskador beroende på yttre våld mot huvudet, syrebristskador, infektions relaterade skador m.fl. Mer information om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser finner du på Hjärnskadeförbundet Hjärnkrafts hemsida.

Psykisk funktionsnedsättning

En person har ett psykisk funktionsnedsättning om hon eller han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Mer information om psykisk ohälsa finner du på Socialstyrelsen hemsida eller hos föreningen Mind.

Prata med barn om funktionsnedsättning- berättelsebok

Ett sätt att prata med barn om svåra frågor eller särskilda händelser är att göra en berättelsebok tillsammans. Utifrån förutbestämda punkter eller teman är berättelseboken ett konkret, strukturerat men också flexibelt sätt att hjälpa barn att berätta.Berättelsebok