Romsk inkludering

Under år 2000 ratificerade Sverige Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter (1995) och minoritetsspråkskonventionen (1998). Detta markerade ett viktigt erkännande av Sveriges historiska nationella minoriteter: romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Dessa grupper hade under lång tid varit osynliggjorda och undertryckta. Denna ratificering representerade också ett steg mot upprättelse.

Minoritetslagen och EU-ramen

Den 1 januari 2010 trädde minoritetslagen (2009:724) i kraft, vilken inkluderade regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken. Strategins syftet var att motverka diskriminering och utsatthet för de nationella minoriteterna, stärka deras egenmakt och inflytande samt främja deras kulturella identitet. Lagen förstärktes ytterligare år 2019.

På uppmaning av EU-kommissionen har samtliga EU-medlemsstater antagit nationella riktlinjer för att integrera romer. EU-kommissionen understryker behovet av beslutsamma åtgärder och en aktiv dialog med romer på både nationell och EU-nivå. Det betonas att åtgärder mot diskriminering måste kompletteras med lagstiftning och politik för att främja jämlikhet. Särskilt fokus ligger på områden som utbildning, arbete, hälsa och bostad. Den aktuella EU-ramen sträcker sig från 2020 till 2030.

Regeringens strategi för romsk inkludering

Regeringen fattade år 2012 beslut om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering, som sträcker sig från 2012 till 2032. Denna strategi görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin (prop. 2008/09: 158) och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken (prop. 1998/99: 143). Strategin bygger på Sveriges internationella åtaganden gällande mänskliga rättigheter. Det övergripande målet är att år 2032 ska den romska befolkningen ha likvärdiga möjligheter som den som är icke-rom.

Arbete emot antiziganism

Bakgrunden till strategin är den realitet att romer i Sverige lever under sämre förhållanden än genomsnittet. Det är en situation som är resultatet av historiskt förnekande av deras sociala, ekonomiska, politiska och medborgerliga rättigheter. Den dokumenterade antiziganismen i majoritetssamhället har fördjupat klyftan mellan romer och majoritetsbefolkningen. Denna diskriminering har tydligt tydligt dokumenterats i "Den mörka och okända historien - Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet". Vitboken är ett resultat av Delegationen för romska frågors arbete och betänkandet Romers rätt (SOU 2020:55) och är en dokumentation av den diskriminering som många romer utsatts för i Sverige under lång tid (Ds 2014:8).

Antiziganism är en specifik form av rasism som uttrycks genom fientlighet, fördomar och diskriminering riktad mot romer.

Nationell strategi för romsk inkludering

Sveriges nationella strategi för romsk inkludering fokuserar på liknande områden som den EU-ramen, med särskilt fokus på utbildning, arbete, bostad och hälsa. Dessutom lyfts också bevarande av kultur och språk samt stärkande av det civila samhällets organisation.

Staten har, i samarbete med ett romskt råd, definierat fem romska undergrupper: Resande, Finska romer, Svenska romer, Utomnordiska romer samt Nyanlända romer. Denna indelning syftar till att öka förståelsen och anpassa insatser efter specifika behov. Mer information om dessa undergrupper finns tillgänglig på Minoritet.se.

Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer

För att främja dialogen och engagemanget hos den romska befolkningen i frågor som rör dem, har Göteborgs Stad etablerat ett råd för den nationella minoriteten romer. I rådet sitter representanter från de fem romska undergrupperna samt politiska representanter från kommunstyrelsen.

Inrättandet av detta råd år 2017 följde en utvecklingsprocess initierad av Sveriges Kommuner och Landsting, som strävade efter att säkerställa verkligt romskt inflytande. Rådet betonar principen om allas lika värde och rättigheter samt fokuserar på icke-diskriminering och delaktighet. Syftet är att säkerställa respekten för, skyddet av och främjandet av minoritetens mänskliga rättigheter i Göteborg.

Pilotkommunen Göteborg

Under perioden 2012-2015 var Göteborgs Stad en av fem pilotkommuner i Sverige som arbetade med romsk inkludering. Samarbetet, som inkluderade städer som Luleå, Malmö, Helsingborg och Linköping, inriktades på att säkerställa romers mänskliga rättigheter på lika villkor som för icke-romer. Centrala insatser var riktade mot utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg.

Pilotprojektet involverade fem temagrupper med fokus på olika områden såsom skola/utbildning, socialtjänst/boende, hälsa/äldreomsorg, kultur och arbetsmarknad. Dessa temagrupper arbetade tillsammans med representanter från Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, myndigheter och Romska rådet för att utveckla effektiva metoder och modeller för att säkerställa romers mänskliga rättigheter.

Under perioden 2012-2017 samrådde Göteborgs Stad med Romska rådet för att öka den romska delaktigheten och inflytandet. Romska rådet var en sammanslutning av representanter från olika romska grupper i Göteborg. Efter 2017 ersattes detta samråd av Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer.

Romano Center i Väst

Efter samråd med Romska rådet beslutade Göteborgs Stad 2012 att behovet av ett romskt informations- och kunskapscenter skulle utredas. Under hösten 2014 presenterades en förstudie som bland annat visade att ett romskt center bör ha ett tudelat uppdrag: dels som medborgarkontor riktat till den romska befolkningen, dels att arbeta med kunskapshöjande och stödjande insatser riktade till anställda inom kommun och region.

Centret ska arbeta för att romer i regionen ska ha likvärdiga möjligheter i livet som de som är icke-romer. Arbetet ska bygga vidare på det som påbörjats inom pilotverksamheten inom Göteborgs Stad. Majoriteten av de anställda bör ha romsk kultur- och språkkompetens för att öka tillgängligheten och säkra den romska delaktigheten.

Kommunfullmäktige beslutade år 2015 att ge demokrati och medborgarservice uppdraget att etablera centret. Centret som fick namnet Romano Center i Väst stod klart år 2018.

I dag arbetar verksamheten utifrån sitt tudelade uppdrag med romsk inkludering genom att:

• kunskapshöja stadens verksamheter om lagen om nationella minoriteter
• informera nationella minoriteten romer om sina rättigheter
• ge samhällsvägledning om rättigheter och stadens service
• samverka med stadens verksamheter för att sprida kunskap och information
• skapa förtroendefulla möten mellan stadens olika verksamheter och den nationella minoriteten romer

Arbetet baseras på rättighetsprinciperna: jämlikhet, ickediskriminering, ansvar, transparens, inkludering, delaktighet och egenmakt.

Läs mer om verksamheten på Romano Center i Västs hemsida.