Dagvatten och skyfall i stadsplaneringen

Den här informationen ersätter, tillsammans med det som du hittar under Planprocessen för dagvatten och skyfall, den tidigare dagvattenhandboken "Dagvatten — Så här gör vi".

Allmänt om dagvatten

Dagvatten är tillfälligt förekommande regn- och smältvatten som rinner av på markyta, tak och andra konstruktioner (Terminologicentrum, TNC, 1995). Dagvatten kan också vara tillfälligt framträngande grundvatten. Däremot är dagvatten inte allt ytvatten, såsom vattendrag, sjöar och våtmarker. Skillnaden ligger i att dagvatten är tillfälligt, medan de flesta ytvatten är permanenta. Det är i urbana miljöer eller i samlad bebyggelse som definitionen dagvatten kan användas.

Vanligtvis tränger nederbörd och annat vatten ner i marken (infiltrerar), men är marken hårdgjord genom till exempel asfaltering, rinner vattnet av på ytan i snabbare takt och kan bli till större flöden. Med vattnet följer de föroreningar som uppstår i stadsmiljöer. Därför är dagvatten en källa till miljöpåverkan.

I Göteborg avleds dagvatten antingen mot recipient eller till reningsverket, beroende på var i staden det uppkommer. Ledningsnätet i Göteborg består av två olika system av ledningar: kombinerat och duplikat. I det kombinerade nätet leds dagvatten tillsammans med spillvatten till reningsverket och i det duplikata är dagvattnet separerat och leds till en recipient. En hel del dagvatten hanteras också lokalt genom till exempel infiltration eller fördröjning.

Göteborgs kommun har gjort en inventering av både större och mindre vattendrag som är viktiga recipienter för avlett dagvatten. Dessa vattendrag finns redovisade i kommunens kartverktyg GO-kart, som för tillfället endast är tillgängligt för personal inom Göteborgs Stad.

Enligt miljöbalken (MB) är dagvatten inom detaljplanelagt område att betrakta som avloppsvatten och därmed kommunens ansvar. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är dagvatten definierat som avloppsvatten om det avleds från samlad bebyggelse, vilket enligt rättspraxis betyder i storleksordningen 20-30 fastigheter. Ett sådant område behöver inte vara detaljplanelagt. Kommunen beslutar om det område där VA-huvudmannen ska ansvara för hanteringen av dagvatten, på förslag av VA-huvudmannen.

LAV ger också kommunen rätt att ta ut avgift för vad det kostar att hantera dagvatten, både rörnätssystem och i öppna anläggningar (diken med mera). Kommunen tillhandahåller tjänsten avledning av dagvatten, och fastighetsägare och förvaltare av allmän platsmark betalar för den nytta man har av tjänsten. Det betyder att också väghållare, såsom Stadsmiljöförvaltningen och Trafikverket, betalar för tjänsten avledning av dagvatten. Om rening av dagvattnet krävs är det i första hand förorenaren, enligt principen om att förorenaren betalar, som ska behandla dagvattnet. Kommunen kan också tillhandahålla rening av dagvatten som en tjänst, men även då är det förorenaren som ska stå för kostnaden för det.

När det gäller dagvatten i stadsplanering är det mycket viktigt att ta hänsyn till dagvattenaspekter redan i tidiga planeringsskeden för att göra möjlig en funktionell och kostnadseffektiv hantering som möter krav på fördröjning och rening på ett till platsen anpassat sätt. Detta gäller både när nya områden bebyggs och vid ombyggnad och utveckling av staden. Att rätta till i efterhand är alltid dyrare än att planera rätt från början.

Klimatförändringarna ger ytterligare incitament för att planera rätt från början. Med ökade havsnivåer, mer nederbörd och ökade flöden i Göta älv, står Göteborg inför stora utmaningar när det gäller att planera rätt för dagvattnet. Om vi planerar rätt tillsammans kan vi få ett dagvattensystem i Göteborg som är hållbart, självbetalande och som skyddar miljön från påfrestningar från olika föroreningar.

Dagvatten i planarbetet

Översiktsplan (ÖP)

En översiktsplan är visionen om hur kommunens mark och vatten ska användas på lång sikt. Grundförutsättningen är att staden kan utvecklas på ett hållbart sätt. Målet med översiktsplanen är en hållbar stadsutveckling, nu och på lång sikt. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall i det fortsatta arbetet med detaljplaner ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Det kan innebära att ange generella principer för dagvattenhanteringen. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

I ÖP beskrivs bland annat de principer som ska gälla för att uppnå en hållbar hantering av dagvatten. Även recipienters status bör beskrivas i ÖP. Av översiktsplanen ska det, enligt 3 kap 4 § PBL, framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Det ska framgå om det finns risk för att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte.

För att ytterligare lyfta vattenfrågor kan kommunen ta fram en fördjupad översiktsplan en, så kallad FÖP.

Dagvatten i detaljplan

I stadsplaneringens alla skeden är det viktigt att tänka på hur dagvatten ska hanteras på ett hållbart sätt för att förbättra miljön och minska risken för översvämningar. Vid detaljplaneläggning ska kommunen visa hur dagvatten ska hanteras. Det kan göras med hjälp av planbestämmelser i plankarta men även med beskrivande texter. Till stöd för detta bör en dagvattenutredning tas fram för varje detaljplan.

Utredningen ska bland annat innehålla klargörande om de lokala förutsättningarna för hur dagvattenhanteringen inom området kan lösas på ett hållbart sätt.

Omfattningen på dagvattenutredningen kan variera. Det är planområdets storlek, karaktär och bedömd svårighetsgrad för detaljplanen som avgör hur stor och grundlig dagvattenutredningen behöver vara. Mer information hittar du på sidan Planprocessen för dagvatten och skyfall .

Åtgärder i befintliga områden

I befintliga områden är dagvattenhanteringen ibland otillfredsställande. Där finns inte den bevakning som sker i det ordinarie plan- och exploateringsarbetet. Ibland finns därför skäl att agera utan att någon planförändring är på gång.

Utbyggnad av allmän dagvattenanläggning i ett större sammanhang eller i samlad bebyggelse.

Om det uppstår olägenheter i ett område som kan påverka hälsan och/eller miljön eller om skador uppstår på byggnader och mark, kan det vara befogat att bygga ut dagvattenanläggningen. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är VA-huvudmannen skyldig att bygga ut den allmänna anläggningen om olägenhet för hälsa eller miljö uppstår i område som ingår i ett större sammanhang.

Enligt rättspraxis betyder ”i ett större sammanhang” 20-30 fastigheter. Enligt Plan—och bygglagen (PBL) finns en annan definition kallad samlad bebyggelse och som betyder 10-20 fastigheter. När det gäller utbyggnad av dagvattenanläggningar är det dock utgångspunkterna i LAV och dess rättspraxis som gäller.

Utbyggnad av allmän dagvattenanläggning när det krävs för recipientskydd

Det kan också finnas andra skäl till utbyggnad av dagvattenanläggningen som inte berör bebyggelse utan är mer relaterade till minskad påverkan på miljön och skydd av olika recipienter. Ett sådant projekt kan inledas med att recipienter och/eller större utsläppspunkter för dagvatten inventeras. Känsligheten hos recipienterna klassificeras och starka skyddsvärden inventeras. Utifrån ett sådant underlag kan de områden som är i störst behov av åtgärder identifieras. Därefter krävs ytterligare undersökningar av platsen och möjliga områden för reningsanläggningar analyseras.

Kretslopp och vatten har genomfört ett omfattande projekt som ska ligga till grund för kommande prioriteringar för recipientskydd. Resultaten redovisas i rapporten Åtgärdsförslag för dagvatten

Val av reningsmetod bestäms utifrån vilken förorening som dominerar i just det aktuella området. Därefter kan anläggningen projekteras och byggas. Det är också viktigt att man fördelar driftansvar och kostnader i ett sådant projekt och det ska klargöras innan projektering och byggnation.

Som stöd i arbetet har Miljöförvaltningen och Kretslopp och vatten tagit fram dokumentet Reningskrav för dagvatten

Vad lagen säger?

Allmänt

Det finns ingen samlad lag för dagvatten. Dagvattenhanteringen regleras i flera olika lagar beroende på situation och fråga. Exempelvis regleras ansvarsförhållanden och frågor om kvalitet för dagvattenhantering i lagen om allmänna vattentjänster, LAV och Miljöbalken, MB.

Plan- och bygglagen, PBL används för att vid planläggning se till att dagvatten hanteras så att marken blir lämplig att använda för bebyggelse. Dagvatten kan delas in i två kategorier avloppsdagvatten respektive annat dagvatten. Avloppsdagvatten är definierat i 9 kap. 2 § 3p. MB som vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Annat dagvatten är dagvatten som kommer från områden som inte är detaljplanelagda, eller från ett detaljplanelagt område men från en eller ett fåtal fastigheter.

Vattenverksamhet

Föreslagna åtgärder i en detaljplan kan innebära behov av arbeten i vatten och/eller anläggning i vattenvilket är vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken. Arbeten i vatten är anmälnings- eller tillståndspliktiga om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas.

I det fall åtgärderna innebär vattenverksamhet ska samråd eller anmälan göras i tidigt skede med Länsstyrelsen. Av dagvattenutredningen ska det framgå om föreslagen dagvattenhantering föranleder behov av någon form av vattenverksamhet. Det kan vara till exempel anläggande av våtmark, schaktarbeten i vattenområde eller erosionsskydd som behöver anläggas i recipient till vilken dagvatten avleds.

Om dagvatten från en detaljplan planeras att avledas till ett befintligt markavvattningsföretag ska påverkan på detta framgå. Behov av tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet bör vara klarlagt i detaljplanearbetet och det kan vara lämpligt att påbörja en tillståndsprocess parallellt med planarbete. Mer om vattenverksamhet finns att läsa på Länsstyrelsens hemsida.

Markavvattning

Markavvattning är en vattenverksamhet enligt 11 kap. 2 § miljöbalken (MB). Begreppet definieras enligt nämnda paragraf som en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Dikning och invallning är exempel på åtgärder som typiskt sett är att betrakta som markavvattning.

I en dagvattenutredning ska det undersökas om mottagande recipient är del av ett markavvattningsföretag. Om så är fallet behöver det i utredningen visas hur markavvattningsföretaget berörs samt vilka åtgärder som vidtas för att markavvattningsföretagets funktion ej påverkas negativt .

Vid planläggning bör det kontrolleras vilka konsekvenser ett ökat tillflöde får för möjligheten att bruka marken enligt markavvattningsföretagets syfte och då bedöms exempelvis hur ofta dräneringsnivån kommer överskridas och om det kan accepteras eller om det blir långsiktiga problem. Tillfälliga översvämningar kan möjligen tillåtas så länge markens brukbarhet inte försämras. En bedömning måste göras i varje specifikt fall.

Det finns minst 20 000 markavvattningsföretag i landet, de flesta tillkomna i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Inom Göteborgs Stad finns de flesta markavvattningsföretag på norra Hisingen och är till antalet ca 50 stycken. Dikning för att vinna ny markförekommer knappast längre, däremot kan det finnas behov av underhåll av befintliga företag.Omprövning av äldre dikningsföretag p. g. a. ändrade förhållanden aktualiseras alltmer ju längre tiden går.

Inom Göteborgs Stad finns ett relativt stort antal markavvattningsföretag, ca 50, av vilka flera saknar funktion och nytta eftersom markanvändningen har förändrats sedan företagen bildades. Befintliga markavvattningsföretags tillstånd har dock rättskraft och gäller tills vidare. De behöver därför hanteras i samband med exploatering.

En utredning har utförts där man har att sammanställt och analyserar befintliga markavvattningsföretag inom Göteborgs Stad. Syftet var att skapa ett arbetsmaterial som kan användas i samband med och inför framtida exploateringar.

Eftersom utredningen identifierar vilka markavvattningsföretag som kan och bör omprövas för nedläggning är det möjligt att arbeta förebyggande med detta i områden där exploatering planeras. Även om ingen omprövning av företag påbörjas omgående är det vid framtida planeringsarbete värdefullt att ha en enkel och sammanfattande sammanställning av vilka företag som finns och vad som gäller. Inte minst för att vara förberedd när frågan av olika skäl blir aktuell.

I ett PM knutet till utredningen beskrivs utredningens metodik. Begreppet markavvattning fördjupas och en beskrivning görs av förutsättningar vid dimensionering samt omprövning av markavvattningsföretag.

Utöver denna PM redovisas även sammanställningen via en WMS-tjänst med geografisk representation och tabeller. Personal inom Göteborgs stad når informationen genom GO-kart eller sina förvaltningars respektive kartverktyg.

Länk till utredning Markavvattning del 2

Information om markavvattningsföretagen finns även på Vattenarkivet.

Ramdirektivet för vatten – utgångspunkt för svensk vattenförvaltning

Vattendirektivet antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten.

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten. Mer information om vattendirektivet och hur det är infört i svensk lagstiftning finns hos Havs och vattenmyndigheten.

EU:s ramdirektiv för översvämningsskydd

Från EU kommer översvämningsdirektivet , som trädde i kraft och realiserades i svensk lagstiftning i slutet av 2009, genomförordning om översvämningsrisker ( SFS 2009:956 ) . Syftet med översvämningsdirektivet är att minska och hantera översvämningsrelaterade risker för människors hälsa, miljö, infrastrukturer och egendom. Detta direktiv kan också få påverkan på hur vi planerar och hanterar dagvatten i framtiden. I Göteborg arbetar vi enligt tillägget till översiktsplanen för översvämningsrisker för att hantera dessa risker. Eftersom Göteborg är utpekat som ett område med betydande översvämningsrisk finns också en riskhanteringsplan för staden som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen ansvarar för.

Länkar till relevanta lagar:

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV)

Miljöbalken(MB)

Förordning om vattenverksamhet

Lag om särskilda bestämmelser för vattenverksamhet

Plan och bygglagen (PBL)

Anläggningslagen

Jordabalken

Vattenförvaltningsförordningen

På EU-nivå, Ramdirektivet för vatten

Övrigt att ta hänsyn till

Förutom de lagliga kraven finns det andra dokument och bestämmelser att ta hänsyn till då det gäller dagvatten och skyfall.

EU:s fiskvattendirektiv

Utifrån EU:s fiskvattendirektiv har Sverige infört en förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Miljökvalitetsnormer och riktvärden gäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela landet.

Certifiering av avloppsslam

Gryaab har certifierat sitt avloppsslam enligt Revaq. Det är ett certifieringssystem för avloppsreningsverk som sprider avloppsslam på åkermark. Syftet med certifieringen är att arbeta mot delmålet om fosforåterföring inom målet God bebyggd miljö och målen Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. En stor del av det vatten som kommer till Gryaab är dagvatten som innehåller en hel del metaller och andra föroreningar. Gryaab bedriver ett aktivt uppströmsarbete för att minimera mängderna oönskade ämnen i avloppsvattnet som kommer till Ryaverket. Arbetet syftar både till att möjliggöra nyttogörande av avloppsslam och skydda recipienterna– det vill säga bäckar, åar och hav. Mer information om Revaq hittar du på Svenskt Vattens hemsida.

Nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål

Sveriges miljömål

Västra Götalands regionala miljömål

Göteborgs Stads miljö och klimatprogram 2021-2030

Riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter

Miljöförvaltningen har arbetat fram riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Syftet är att kunna ställa likartade, grundläggande miljökrav på utsläpp av avloppsvatten och förorenat dagvatten för att skydda vattenmiljöer. Riktlinjerna och riktvärdena är i första hand tänkta som vägledning vid prövning av verksamheter och gäller inte generellt för alla verksamheter. För att underlätta i det dagliga arbetet med dagvatten i planering har Miljöförvaltningen och Kretslopp och vatten tagit fram dokumentet Reningskrav för dagvatten.

Ansvar

Allmänt om ansvar för dagvatten

Enligt jordabalken förutsätts varje fastighetsägare nyttja sin fastighet på ett sätt som inte innebär att grannar störs på ett omotiverat sätt. Häri inbegrips att man som fastighetsägare inte äger rätt att vidta åtgärder på egen fastighet vilket innebär, eller riskerar att innebära, att grannfastigheter får problem med ökad dagvattenavrinning. Inte heller får åtgärder vidtas som innebär att dagvatten mer stötvis avrinner från den fastighet där åtgärderna vidtagits. Å andra sidan kan sägas att varje fastighetsägare är skyldig att ta emot det vatten som normalt kommer rinnande från angränsande fastigheter.

Inom verksamhetsområde för dagvatten är det VA-huvudmannen, dvs. kommunen genom Nämnden för kretslopp och vatten, som ansvarar för avledandet av dagvatten. Inom fastighetsgränsen är det dock fastighetsägaren som ansvarar för att avleda dagvattnet på ett sätt som inte försvårar avledandet nedströms eller skadar grannarna. På liknande sätt är det väghållare som ansvarar för att avleda trafikdagvattnet från själva vägen till det allmänna dagvattensystemet. Både fastighetsägare och väghållare har möjlighet att helt själva ta hand om dagvattnet genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), även inom verksamhetsområdet.

Oftast ingår inte naturmark i verksamhetsområde för dagvatten, då naturligt flödande vatten inte kan räknas som dagvatten. Innehåller däremot vattendraget eller diket övervägande del dagvatten kan va-huvudmannen ha ansvaret. Utanför verksamhetsområdet har kommunen i egenskap av fastighetsägare ansvar för stora områden.

På samma sätt som fastighetsägare är ansvarig för att avvattna sina fastigheter är väghållare ansvarig för att avvattna vägar och gator. De kommunala vägarna och gatorna har Stadsmiljöförvaltningen förvaltaransvaret för. Stadsmiljöförvaltningen ansvarar även för nyanläggning, drift och underhåll av dagvattenbrunnar med tillhörande servisledningar samt de va-anordningar (ledningar, diken m. m.) som uteslutande avvattnar gator och vägar där Stadsmiljöförvaltningen är väghållare.

För gator och vägar inom kommunen där Trafikverket är ansvarig väghållare har Trafikverket samma ansvar som här beskrivits för Stadsmiljöförvaltningen. Det samma gäller för vägföreningar. Stadsmiljöförvaltningen ansvarar för förvaltningen av stora arealer strandskyddad mark samt reservatområden och annan parkmark. Stadsmiljönämnden kan inom plan ordna dagvattenanläggningar vid behov.

Exploateringsförvaltningen förvaltar befintliga dagvattenanordningar som de fått ansvar för samt naturmark som kommunen äger. Exploateringsförvaltningen förvaltar, enkelt uttryckt, den mark som ingen annan nämnd har fått ett uttryckligt förvaltaransvar för. Utanför verksamhetsområdet är det alltid fastighetsägaren som ansvarar för avledning och hantering av dagvatten, om inte annan juridisk person utses.

Ansvarsgräns mellan det allmänna och det enskilda

Enligt LAV får kommunen meddela allmänna bestämmelser för användandet av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, ABVA. I Göteborgs Stads ABVA beskrivs hur inkopplandet till den allmänna va-anläggningen ska ske. Kretslopp och vatten är den part som meddelar fastighetsägaren vart inkoppling får ske, dvs. förbindelsepunkten. Förbindelsepunkten är den punkt där gränsen mellan det kommunala ansvaret och det enskilda ansvaret möts. Normalt befinner sig förbindelsepunkten på servisledningen 0,5 m utanför fastighetsgränsen.

Förbindelsepunkten har även betydelse för när avgiftsskyldigheten inträffar. Avgiftsskyldighet inträffar när förbindelsepunkten är upprättad och va-huvudmannen meddelat fastighetsägaren om läget. Från den tidpunkten är fastighetsägaren skyldig att betala för de tjänster som fastigheten använder sig av eller den nytta som fastigheten åtnjuter. I och med LAV inträder avgiftsskyldighet även om va-huvudmannen ordnar dagvattenavledning på annat sätt än genom en förbindelsepunkt, t. ex. genom diken. Det som gäller då är att huvudmannen ordnat anläggning för detta och meddelat fastighetsägaren om det.

Gemensam förvaltning av dagvattenanläggningar

Det finns flera olika former för fastighetsägare att ordna en gemensam förvaltning av dammar, diken eller andra anläggningar för hantering av dagvatten exempelvis genom samfällighetsföreningar eller gemensamhetsanläggningar.

En marksamfällighet är fast egendom som hör till flera fastigheter gemensamt. I en marksamfällighet kan ingå såväl mark- som vattenområden. Kopplingen till fastigheter sker genom attdessa har en andel i samfälligheten. Andelen i den samfällda marken är således en del av fastigheten.

Gemensamhetsanläggning (GA) är benämningen på en anläggning som är gemensam för flerafastigheter och som består av nyttigheter (fysiska anläggningar) som är nödvändiga för attfastigheterna ska kunna fungera på lång sikt. Genom ett s. k. anläggningsbeslut enligt anläggningslagen (AL) knyts fastigheterna till den gemensamma anläggningen oavsett vem som ägerfastigheten. Fastigheterna får ett andelstal som anger dess kostnadsansvar i anläggningen.

Fastigheterna har skyldighet att utföra, underhålla och driva anläggningen. Oftast sker dettagenom att en s. k. samfällighetsförening bildas (stadgar fastställs och styrelse utses) som registreras hos Lantmäteriet. Samfällighetsföreningen inrättas för förvaltning av det markområde somavsatts för gemensamhetsanläggningen.

Ekonomi

Finansiering av dagvattenanläggningar

Den allmänna va-anläggningen finansieras helt med hjälp av va-taxa som tas ut enligt taxeföreskrifterna för Göteborgs Stad. Det betyder att Kretslopp och vattens verksamheter täcks upp helt genom va-taxa. Enligt LAV är det bara de ”nödvändiga kostnaderna” som kan ligga till grund för den avgift man tar ut genom va-taxa. I och med LAV pekas dagvatten tydligare ut som en viktig tjänst som huvudmannen kan ta ut en särskild avgift för, både för avledning och rening. Avgift kan tas ut även när dagvatten avleds genom ett dike. Övriga förvaltningar är skattefinansierade och det ansvar som varje förvaltning har för dagvatten ska täckas inom respektive förvaltnings budget.

Fördelningen av kostnader kopplade till dagvattenanläggningar regleras i dokumentet Överenskommelse om samverkan angående dagvatten och vattendrag inom Göteborgs stad, mer specifikt i bilaga 1, Förvaltningsansvar för dagvattenanläggningar.

Tillsyn

Prövningsgrunder och Länsstyrelsens roll i planarbetet

Länsstyrelsen har ett tillsynsansvar i planprocessen som avser vissa statliga och mellankommunala intressen, de så kallade ingripandegrunderna vilka framgår av PBL Kap 11 §10. Bland annat bevakar Länsstyrelsen att detaljplanen utformas på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna enligt Miljöbalken kan följas samt att bebyggelsen är lämplig med hänsyn till bland annat översvämning och erosion.

En dagvattenutredning ska därför innehålla de uppgifter som behövs för att svara på hur miljökvalitetsnormer för vatten påverkas av detaljplanen. I en dagvattenutredning bör det finnas formulerat en tydlig och sammanvägd slutsats av påverkan på miljökvalitetsnormer.

Påverkan på miljökvalitetsnormer kan avse både kemisk status och ekologisk status beroende på om detaljplanens genomförande innebär dagvattenutsläpp och/eller vattenverksamhet.

Länsstyrelsernas tillsyn av vattenverksamheter

Länsstyrelsen har tillsynsansvar över nästan all vattenverksamhet, vilket innebär att de kontrollerar att bestämmelserna i Miljöbalken och de villkor som är satta för verksamheten följs vilket även inkluderar förebyggande arbete.

I tillsynsansvaret ingår nästan all tillståndspliktig och anmälningspliktig vattenverksamhet. Länsstyrelsen kontrollerar att föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av miljöbalken följs. Länsstyrelsen gör också tillsyn av verksamheter som tillkommit utan prövning.

Miljöförvaltningens tillsyn

Dagvatten kan vara mycket förorenat. Det gäller särskilt dagvatten från starkt trafikerade ytor och centrumbebyggelse. Föroreningarna kan störa miljön i de vattendrag dit dagvattnet leds. I en dagvattenutredning är det därför viktigt att redovisa lösningar som syftar till att rena dagvatten från föroreningsinnehåll och minska belastningen på recipient.

Kommunens miljöförvaltning har ansvaret för tillsynen av dagvattenförande ledningar, dagvattenanläggningar som har en naturlig recipient och för dagvattenförande ledningar anslutna till reningsverk, dvs. för dagvatten från kombinerat system. Det betyder att Miljöförvaltningen utövar tillsyn för hela Kretslopp och vattens ledningsnät samt för enskilda dagvattenanläggningar eller system.

Kraven som ställs på avledning av dagvatten i kombinerat system har flera syften. Ovidkommande vatten/tillskottsvatten försämrar reningen och leder till att orenat eller ofullständigt renat spillvatten släpps ut i recipienter. Bräddning från kombinerade system ska begränsas så långt möjligt. Ryaverket är dessutom inte utformat för att rena dagvatten utan hushållsspillvatten.

För att få släppa dagvatten från separerade system till recipient ställs också krav. Vilka krav som ställs beror på avrinningsområdets karaktär och statusen på recipienten .För utsläpp till recipient gäller Miljöförvaltningens "Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient R2020:13". Vid tillämpning kan också dokumentet Reningskrav för dagvatten komma till nytta. Ansvaret ligger på förorenaren eller verksamhetsutövaren, som ska följa de riktlinjer och riktvärden som ställs av Miljöförvaltningen.

Personsäkerhet vid dagvattenanläggningar

Personsäkerhet i samband med dagvattenanläggningar är kopplat till fallolyckor och drunkning. För att uppnå en bra säkerhetsnivå ska anläggningarna följa nedan angivna anvisningar som i sin tur bygger på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps rekommendationer. Det är viktigt att dagvattenanläggning görs hållbara, vilket innebär att de är multifunktionella. I de fall det går bör dagvatten därför användas som en resurs för att maximera rekreation, lek och vara ett tillskott för både ekosystemtjänster såväl som till stadsmiljön. Därför är öppna lösningar positiva såväl som att staket ska undvikas i den mån det inte är absolut nödvändigt som exempelvis för branddammar, vid vissa kajkanter och i avloppsreningsverk.

Principen är att säkerhet följer anläggningens belägenhet som kan delas in i tre typer av områden: (1) Flerbostadsområden, förskolor och lekplatser; (2) I parker och bostadsnära områden; och (3) Utanför tätort.

Flerbostadsområden, förskolor och lekplatser

I områden där små barn vistas (0–6 år), som exempelvis flerbostadsområden och lekplatser kan fokus ligga på att skapa rännor, lekbäckar och grunda vattensamlingar. Vattnet bör vara 0–0,2 m vid kanten. Halkrisker och höjdskillnader bör minimeras.

På förskolor ska stillastående vatten undvikas och ersättas med exempelvis rännor och lekbäckar som inte bör ha ett djup på över 5 cm.

På skolor kan stillastående vatten tillåtas, men bör ha ett djup på maximalt 20 cm.

I parker och bostadsnära områden

I parker och bostadsnära områden där det rör sig många människor kan vattenanläggningarna göras djupare. Halkrisker och höjdskillnader bör minimeras. Finns risk för fallolyckor som exempelvis vid vissa kajkanter bör svårklättrade hinder och säkerhetsanordningar som stegar eller trappor sättas upp. Bilder finns längst ner i kapitlet.

Utanför tätort

I områden utanför tätort och där inga barn vistas behövs inga speciella skyddsanordningar (däremot ska allmänna anvisningar nedan följas).

Allmänna anvisningar

• Släntlutning ska vara mellan 1:4 till 1:20 med strävan mot 1:5 till 1:6.
• En varierad släntlutning vid olika delar av dammen ger ett estetiskt och rekreativt mervärde.
• Intill lekmiljöer kan strandkant göras svårpasserad för små barn genom kullersten, växtlighet eller andra hinder.
• Makadam ska användas som erosionsskydd i det fall det behövs (exempelvis vid in- och utlopp eller där det kan bildas större vågor) och ska undvikas att läggas runt strandlinjen eftersom det försvårar växtetablering.
• Det bör finnas galler på alla in- och utlopp.
• Växtlighet bör anläggas så att det inte försvårar upptäckt av en nödställd person.
• För enkelt svackdike (inte dimensionerat för infiltration) ska släntlutningen inte vara brantare än 1:3, dock helst 1:5 och vattendjupet bör vara max 10 - 30 cm vid de vanligaste nederbördstillfällen

För att läsa mer:

MSB (2013 ). Guide till ökad vattensäkerhet – för kommuner och andra anläggningsägare. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Persson, J. (2020). Personsäkerhet vid dammar och översvämningsytor – hur staket kan undvikas och varför. Kretslopp och Vatten, Göteborgs stad

Dagvattendamm, Näktergalsgatan, Mariastaden Helsingborg. Foto Jesper Persson

Damm i parkmiljö, Slottsskogen Göteborg. Foto Jesper Persson

Dagvattendamm, Stora Råby Lund

Rapporter och länkar

Kretslopp och vattens rapporter publiceras på sidan Redovisning och rapporter. Flikarna dagvatten och värdering av vattenförekomster rekommenderas varmt i det här sammanhanget. En hel del spännande information kring skyfall i Göteborg finns också att hitta på vatten i staden.

En guide till dagvatten- och skyfallsarbetet i planprocessen, men tillhörande stöddokument, finns på sidan Planprocessen för dagvatten och skyfall.

Länkar till andra organisationers hemsidor om dagvatten:

Havs och Vattenmyndigheten (HaV)

HaV är Länsstyrelsernas tillsynsvägledande myndighet för vattenverksamheter, förutom markavvattning där Naturvårdsverket vägleder.HaV har en roll som vägledande myndighet gällande vattenverksamhet.

Juridiken för vatten och avlopp , sammanställning av allt man behöver egentligen

Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Bra vägledning om MKN

Länsstyrelsen (Lst)

Länsstyrelsen har tillsynsansvar över nästan all vattenverksamhet

Länsstyrelsens sida om vattenverksamhet

VISS , Vattenförekomster, statusklassning och miljökvalitetsnormer

Infokartan västra Götaland , används tex för att identifiera markavvattningsföretag

Boverket

Dagvatten i detaljplan är en del av PBL Kunskapsbanken, bra sammanställning kring vad som kan regleras i detaljplan gällande dagvatten.

Naturvårdsverket

Naturvårdverket är Länsstyrelsernas tillsynsvägledande myndighet för markavvattning

På Naturvårdsverkets sida om markavvattning finns handbok för markavvattning och rensning.

Skyddad natur (infokarta)

Jordbruksverket

Jordbruksverkets sida om markavvattning

Äga och förvalta diken (LRF) , bra och praktiskt inriktad om dikningsföretag.

Nomenklatur för dagvatten och skyfall

Gemensam förståelse av nödvändiga begrepp är grundläggande för effektiv planering, byggande och förvaltning. För att på ett bra sätt kunna förstå varandra har vi skapat en nomenklaturlista för dagvatten-och skyfallsarbetet. Vi räknar med att behöva uppdatera den med jämna mellanrum, så användare bör ta en titt i länken emellanåt för att vara säkra på att använda rätt version.