Miljöregler för fritidsbåtshamnar

Fritidsbåtshamnars ansvar

• Fritidsbåtshamnar, i egenskap av verksamhetsutövare, ansvarar för att säkerställa att miljölagstiftningen följs.
• En fritidsbåtshamn räknas som miljöfarlig verksamhet och ska kontinuerligt vidta försiktighetsåtgärder för att inte skada omgivningen, miljön och människor.
• För en fritidsbåtshamn gäller exempelvis att säkerställa att kemikalier inte läcker ut till omgivningen och att otillåtna båtbottenfärger inte används på båtar.

Kommunal tillsyn av fritidsbåtshamnar

Miljöförvaltningen gör återkommande tillsyn på fritidsbåtshamnar. Hur ofta vi gör ett besök beror framförallt på antalet vinteruppställningsplatser och hur många båtar som tas upp i hamnen.

Under tillsynen kontrollerar vi att verksamheten inte bryter mot miljöbalkens bestämmelser och att det finns en fungerande egenkontroll.

Båtbottenfärger — allvarlig miljörisk

Läckage av metaller och andra miljögifter från båtbottenfärg är den enskilt största och mest allvarliga miljörisken kopplad till fritidsbåtshamnars verksamhet. Många båtbottenfärger innehåller olika bekämpningsmedel (biocider) för att motverka påväxt på skrovet. Dessa kemikalier är i många fall giftiga för vattenlevande organismer och för människor.

Kemikalieinspektionen godkänner båtbottenfärger och beslutar om i vilket vattenområde respektive färg får användas. Information om vilka färger som är godkända finns på Kemikalieinspektionens webbplats på sidan om båtbottenfärg.

Farliga båtbottenfärger — sedan 1960-talet

Gamla bottenfärger innehöll ofta tennorganiska föreningar, där en vanlig tennorganisk förening är tributyltenn, mer känd som förkortningen TBT.

Bottenfärg med tennorganiska föreningar började användas på 1960-talet. I slutet av 70-talet insåg forskare att substansen var extremt toxiskt för många marina organismer. För att skydda grunda kustområden från påverkan infördes i Sverige 1989 ett förbud mot användandet av båtbottenfärger innehållande organiska tennföreningar på båtar under 25 meter.

Det tog ytterligare nästan 20 år innan ett totalförbud, innefattande även större fartyg, var på plats. Den 5 oktober 2001 antog den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) en juridiskt bindande internationell konvention om kontroll av skadliga antifoulingsystem på fartyg (AFS-konventionen).

Det innebar att användning av tennorganiska föreningar, som antifoulingsystem, på fartyg blev totalförbjudet från 1 januari 2008.

På sidan Handlingsplan för utfasning av båtar med förbjuden färg finns mer information om inventering, utredning/mätning och sanering av båtar med gamla lager giftig bottenfärg som numera är förbjuden.

Spolplatta

Att tvätta båtskrov som är målade med giftig färg innebär stora risker för att föroreningarna ska spridas. När båtar som målats med färg som innehåller miljöpåverkande ämnen tvättas på land ska det därför göras över en spolplatta. Spolplattan ska ha en sluten tank eller vara ansluten till en reningsanläggning.

Alla fritidsbåtshamnar i Göteborg som tar upp mer än 50 båtar per säsong bör ha en spolplatta. I vissa fall krävs detta även vid hamnar som tar upp färre än 50 båtar.

Det är inte tillåtet att spola av båtar målade med biocidfärg utan att vattnet renas eller omhändertas.

Havstulpaner och alger som hamnar på spolplattan ska samlas upp och ställas för avrinning på plattan för att sedan tas om hand och behandlas som ett farligt avfall.

En spolplatta bör:

• ha en hård yta av betong eller annat beständigt, slätt material,
• ha avrinning mot en gallerförsedd uppsamlingsränna,
• vara tillräckligt stor, så att allt spillvatten från avspolade båtar hamnar på plattan,
• vara kopplad till en sluten tank alternativt,
• vara kopplad till en tillräckligt stor slamavskiljare (beroende på förväntat vattenflöde),
•  vara kopplad till en reningsanläggning med finfilter för att fånga upp de mindre partiklarna samt en provtagningsbrunn efter sista reningssteget för att man ska kunna ta prover på utgående vatten.

Anmäl spolplatta — och kolla om bygglov behövs

Spolplattan är en anmälningspliktig verksamhet. Fyll i och skicka in blanketten Anmälan om installation av spolplatta:

Anmälan om installation av spolplatta

När miljöförvaltningen tagit emot er anmälan får ni ett beslut om vilka åtgärder som behövs och andra villkor för driften. Fritidsbåtshamnen är ansvarig för hur anläggningen är utformad och hur den sköts.

Spolplattan kan också kräva bygglov. Mer information om det hittar du på sidorna Bygga, riva och förändra.

Krav på provtagningsintervall

Provtagning av reningsfunktionen vid spolplattan bör ske så ofta som det behövs för att kunna garantera anläggningens prestanda. Havs- och vattenmyndigheten har riktvärden för utgående vatten från reningsanläggningen.

Utifrån tidigare provresultat samt antalet tvättar per år beslutar miljöförvaltningen om lämpligt provtagningsintervall.

Läs mer om båtbottentvätt och riktvärden på Havs- och vattenmyndighetens webbplats: Båtbottentvätt av fritidsbåtar (havochvatten.se)

Skyddsåtgärder vid underhållsarbeten

För att undvika att giftiga ämnen sprids vid underhållsarbete, exempelvis målning, slipning och skrapning av båtskrov, behöver marken under båten skyddas. Även sidor bör täckas vid underhållsarbeten där risk för spill, läckage förekommer, till exempel om det blåser.

Det är fritidsbåtshamnens ansvar att hindra att giftiga ämnen sprids till miljön. Därför är det viktigt att upprätta rutiner och regler för underhållsarbeten.

Om olyckan är framme

I fritidsbåtshamnen bör det finnas en rutin för hur båtägare ska agera vid en olycka, exempelvis spill till mark och vatten. Det är bra om det finnas redskap för att ta hand om de olyckor som kan tänkas ske, exempelvis absorptionsmedel eller länsor för att snabbt kunna ta hand om ett oljeutsläpp.

Information till medlemmar om miljöregler

Det är viktigt att information om miljöreglerna når hamnens båtägare. Båtägarna kan informeras på olika sätt, exempelvis genom anslag uppsatta i hamnen, på er hemsida, på möten eller genom utskick.

Avfall

I avfallslagstiftningen görs skillnad på kommunalt avfall och övrigt verksamhetsavfall. Kommunalt avfall är avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll.

Avfall från båtägare

För en fritidsbåtshamn klassas avfall som uppstår hos båtägare som kommunalt avfall, eftersom det uppstår hos privatpersoner. I det fall fritidsbåtshamnen har en avfallsmottagning för båtägarna behöver hamnen ha ett avtal med förvaltningen Kretslopp och vatten för hämtning.

Avfall från hamnens verksamhet

För övrigt verksamhetsavfall, exempelvis avfall från spolplatta, underhållsarbeten av bryggor eller klubbstuga, är det upp till fritidsbåtshamnen att anlita entreprenör eller själva transportera avfallet till godkänd avfallsmottagare.

Verksamhetsavfall som klassas som farligt avfall ska antecknas och rapporteras till Naturvårdsverket avfallsregister. På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om regler som gäller när en verksamhet transporterar avfall: Rapportera farligt avfall till avfallsregistret (naturvardsverket.se)

Kemikalier och farligt avfall

Som verksamhetsutövare ansvarar ni som fritidsbåtshamn för att kemikalier och farligt avfall hanteras så säkert som möjligt och att ett eventuellt utsläpp inte orsakar skada på människors hälsa eller miljön.

Kemikalier och farligt avfall behöver förvaras så att det inte finns någon risk för läckage och spill. Det kan till exempel vara nödvändigt med så kallad invallning av kemikalierna. Det är viktigt att regelbundet bedöma riskerna med hanteringen och att det finns en tydlig ansvarsfördelning inom hamnen.

Exempel på farligt avfall som kan uppstå i en fritidsbåtshamn:

• Lösningsmedel,
• Oljor,
• Färg-, lack- och limrester, burkar med intorkad färg,
• Rengöringsmedel,
• Förorenat slagvatten,
• Avfall från spolplatta,
• Konserveringsvätska (glykol).

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel såsom glykol är ett mycket giftigt ämne som används vid vinterkonservering av vissa typer av båtmotorer, för att minska risken att kvarvarande vätska i båtmotorn fryser på vintern. Om konserveringsmedlet inte töms från motorn innan sjösättning kommer det att hamna i havet.

Det är fritidsbåtshamnens ansvar att hindra att giftiga ämnen sprids till miljön. Därför är det viktigt att, innan båtarna sjösätts, upprätta och kommunicera de rutiner och regler som finns för hantering och omhändertagande av konserveringsmedel. 

Mottagning av avfall och plan för avfallshantering

Från maj 2023 gäller nya regler för mottagning och hantering av avfall i fritidsbåtshamnar med fler än 25 båtplatser. Syftet är att förbättra mottagandet av avfall och minska det marina skräpet.

Fritidsbåthamnar behöver ha en avfallshanteringsplan och en mottagningsanordning för det avfall som de båtar som normalt anlöper hamnen har behov av att lämna.

Exempel på avfall som hamnen ska kunna ta emot är hushållsavfall, farligt avfall och toalettavfall. Fokus ligger på det avfall som uppstår under drift och användning av båtarna.

Mottagningsanordningen ska ha rätt kapacitet, vara rätt placerad och kunna repareras utan dröjsmål om den går sönder.

Om fritidsbåthamnen identifierar att inget mottagningsbehov av exempelvis toalettavfall finns, behöver det motiveras i avfallshanteringsplanen. Exempel på motivering skulle kunna vara att ingen av hamnens båtar har toalett ombord.

Blankett för avfallshanteringsplan

Transportstyrelsen har tagit fram en blankett där alla punkter som ska vara med i planen är sammanfattade. Det är inget krav att använda blanketten.

Blankett Avfallshanteringsplan fritidsbåtshamnar (transportstyrelsen.se)

Vilka punkter som ska ingå i avfallshanteringsplanen finns även listat i 5 kap 7§ Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om mottagning av avfall från fritidsbåtar, TSFS 2023:12.

Skicka avfallshanteringsplanen till miljöförvaltningen

Avfallshanteringsplanen ska skickas in till miljöförvaltningen som har i uppgift att granska och godkänna planen. Planen ska revideras och godkännas på nytt med högst 5 års mellanrum eller så snart behovet av att lämna avfall till fritidsbåtshamnen väsentligen förändras.

I första hand är planen tänkt att vara ett stöd för hamnen så att det är tydligt för alla hur avfallshanteringen sköts, men den kan även utgöra underlag för tillsynsmyndigheten vid en inspektion.

Lagar, förordningar och föreskrifter

Fritidsbåtshamnen omfattas av lagar, förordningar och föreskrifter. Varje båtägare och fritidsbåtshamn har en skyldighet att sätta sig in i lagstiftningen. I nedanstående regelsamlingar hittar du de viktigaste reglerna som är tillämpliga på en fritidsbåtshamn.

• Miljöbalken (1998:808) kapitel 2, 9, 10, 14, 15, 26 och 29
• Lag (1980:424) om åtgärder mot föroreningar från fartyg
• Förordning (1980:789) om åtgärder mot föroreningar från fartyg
• Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om mottagning av avfall från fartyg (TSFS 2023:12)
• Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (Biocidförordningen)
• Avfallsförordningen (2020:614)