Detta händer med ditt matavfall

Mer än hälften av matavfallet slängs fel

Under 2022 lade varje göteborgare i genomsnitt 37 kg matavfall i de bruna papperspåsarna och lämnade dem till matavfallsinsamlingen. Det blev totalt 23 000 ton matavfall. Det är bra, men det kan bli bättre. Under samma år slängde vi lika mycket matavfall i restavfallet, det vill säga i soporna, som eldades upp för att bli fjärrvärme. En tredjedel av innehållet i en genomsnittlig soppåse var matavfall. I första hand ska mat ätas upp och göra oss mätta, men matavfall som potatisskal, äppleskrottar, morotsblast och ben från kött och fisk ska lämnas i den bruna papperspåsen för matavfall. Då blir det biogas och biogödsel som bidrar till att minska klimatförändringarna.

Stora klimatvinster med att sortera ut matavfallet

Biogas användas bland annat för att köra stadsbussar. Biogödsel ger gödning åt lantbrukare som bedriver ekologisk odling. Det är därför som det är mycket bättre för klimatet om matavfallet används till detta i stället för att eldas upp. Av alla koldioxidutsläpp som kommer av att hushållen konsumerar olika saker beror cirka 25 procent på det sätt som vi köper och slänger mat. Genom att sortera ut matavfallet kan dessa utsläpp minska.

Så här blir matavfall till biogas och biogödsel

Det kommunala bolaget Renova tar, i sin anläggning för matavfall i Marieholm i norra Göteborg, hand om matavfall från hushåll och verksamheter i Göteborg och nio andra kommuner i Göteborgsregionen. Där mals, blandas, pressas och silas matavfallet till något som kallas för slurry. Renova tillverkar ungefär 40 000 ton slurry varje år.

Här finns mer information om verksamheten på Renovas anläggning i Marieholm.

Slurry från Renovas anläggning i Marieholm transporteras sedan till ett företag i Falkenberg och ett annat i Kungshamn som rötar den. Rötning innebär att slurryn finns i en tank utan syre i omkring en månad. Då bryts avfallet ner med hjälp av bakterier och det bildas biogas. Det som inte har blivit gas går nu att använda som biogödsel.

Biogas används som fordonsbränsle och av industrier

Slurryn från göteborgarnas matavfall blir till 1,1 miljoner kubikmeter biogas under ett år. Det motsvarar fem procent av biogasproduktionen i hela Sverige. Biogas används främst som fordonsbränsle, särskilt för lastbilar och bussar, och ersätter då fossila drivmedel som diesel och bensin. För varje fordon som går på biogas i stället för bensin eller diesel minskar klimatpåverkan med cirka 90 procent.

Industrier som behöver värme i sin tillverkning kan använda biogas i stället för fossil naturgas. Biogas är ett klimatneutralt bränsle eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären.

Av en matavfallspåse som väger ungefär två kg går det att utvinna biogas som kan driva ett fordon i fyra kilometer. Det gör att allt matavfall från 3 000 personer räcker för att driva en stadsbuss under ett år. Om allt matavfall i Sverige samlades in skulle det ge biogas som motsvarar 100 miljoner liter bensin.

Biogödsel används i ekologiskt jordbruk

Biogödsel innehåller alla gödningsämnen som grödorna behöver. Det handlar bland annat om nyttig växtnäring och bördighetshöjande kol. Både konstgödsel och biogödsel tillför näring, men biogödseln tillför också viktigt organiskt material för att åkermarken ska må bra på lång sikt. Den biogödsel som tillverkas av slurryn från Renovas anläggning i Marieholm blir till nästan 40 000 ton biogödsel som är godkänd för användning vid ekologisk odling.

Det gör att det matavfall som hamnar i bruna påsen och lämnas till matavfallsinsamling gör det lättare att odla ekologiskt och minskar behovet av att bryta fosfor i gruvor för att tillverka konstgödsel. Fosfor är en ändlig resurs som vi i dag behöver importera till Sverige. Av en matavfallspåse som väger ungefär två kg blir det biogödsel som räcker för att odla havre till elva portioner havregrynsgröt.

Göteborgarnas osorterade avfall minskar, men kan minska ännu mer

De senaste decennierna har vi göteborgare blivit allt bättre på att sortera vårt avfall och lämna på återvinningsstationer och återvinningscentraler. Mellan 2006 och 2022 har det osorterade avfallet minskat med över en tredjedel. Mängden matavfall som slängs i soporna har däremot varit i stort sett den samma under de senaste åren. Genom att sortera ut matavfallet kan göteborgarna fortsätta att minska mängden restavfall som går till förbränning.

Mer matavfall kan bli biogas och biogödsel

Varje göteborgare sorterar bara ut drygt hälften av matavfallet. Genom att sortera vårt matavfall på rätt sätt skulle vi göteborgare nästa kunna fördubbla tillverkningen av biogas och biogödsel. Det skulle minska koldioxidutsläppen och göra det lättare för fler lantbrukare att få gödsel till ekologisk odling och minska användningen av konstgödsel.