Skog och mark

Skogen - så mycket mer än virkesförråd

Vi har mycket lövskog i Göteborg

Vi har en större andel lövskog i Göteborg jämfört med många andra kommuner. Våra lövskogsområden har ofta stora värden för växter och djur. Värdefulla är de också för alla oss som vandrar, promenerar, springer eller cyklar till fågelkörens vårkonserter eller höstvindens prasslande lek i de torra löven.

Gammelskog och döda träd är viktiga livsmiljöer

Idag är många av Göteborgs skogsinvånare hotade. Deras livsmiljöer krymper, till exempel minskar gammelskogar och döda träd. En gammal ihålig ek är som en hel livsmiljö i sig med en mängd hyresgäster: fåglar, fladdermöss, skalbaggar, blomflugor, mossor, lavar, svampar och en mängd andra organismer.

Stora delar av den skog som staden äger sköter vi för att bevara växt- och djurlivet och för friluftslivet. Svarte Mosse och Lärjeåns dalgång är exempel på det. Det finns trots allt fortfarande en hel del att göra. Vi kan till exempel skydda gamla ädellövträd när vi bygger i staden och vi kan skapa stigar och leder där vi berättar om allt spännande som finns i skogen. Vi behöver också bevara och öka andelen äldre skogar.

Från odlingsmark till hästgårdar

Plogens och mulens landskap har förändrats mycket i Göteborg, och i hela Västeuropa, sedan 1950-talet. Gårdar har slagits ihop till rationellt skötta brukningsenheter eller lagts ner. Många har omvandlats till hästgårdar och hästen är idag det vanligaste djurslaget i Göteborg.

Men vi kan fortfarande njuta av större områden med betande djur och böljande åkrar, eller leta efter alla de spår av vår historia som finns i landskapet. De finns bland annat på Hisingen, på våra skärgårdsöar eller i stadens nordöstra delar. Det finns givetvis också många mindre områden på andra håll i Göteborg där odlingslandskapet har dröjt kvar.

De öppna markernas fåglar minskar

Den förändrade jordbrukskulturen med konstgödsel och bekämpningsmedel har gett oss större skördar men samtidigt också färre vilda växter och djur. Den småskaliga mosaiken av åkrar, ängar, våtmarker och betesmarker som förr gav ett varierat landskap har till stora delar ersatts med större sammanhängande åkrar och marker som används till något annat, eller inte används alls!

Staden har brett ut sig på det som en gång var ett öppet odlingslandskap. Vi kan se effekterna av dessa förändringar i att sånglärka, stare och ladusvala minskar tillsammans med flera andra av de öppna markernas fåglar.

Mer betande djur, slåtter och giftfritt

Vi kan hejda utarmningen av de växter och djur som är knutna till odling och betesmarker genom att öka betet och slåttern på de marker som växer igen. Sillvik är ett exempel på ängsmarker som Göteborgs Stad hävdar med slåtter.

Vi kan som konsumenter välja giftfritt och närodlat när vi handlar mat. Göteborgs Stad äger hälften av jordbruksmarken i kommunen, och av den brukas en stor del giftfritt. Stadsnära odling kan bidra med såväl mat som blommande växter för fjärilar, humlor och bin. Vi måste också undvika att exploatera det småskaliga odlingslandskap som vi har kvar.

Våtmarker

Från fattigmossar till rika strandängar

Våtmarker är en naturtyp som är blöt större delen av året. De större våtmarkerna i Göteborg, sådana med en yta större än 10 hektar (cirka 20 fotbollsplaner)täcker drygt 2 procent av landytan. Vi har allt från näringsfattiga mossar och sumpskogar i öster till mer rika strandängar och kärr utmed Göta och Nordre älv och vid kusten. Större vattensalamander är en art som det finns ovanligt mycket av i Göteborg. Vi kan hitta den i trädgårdsdammen, i odlingslandskapets småvatten och golfbanornas vattengravar.

Viktiga för vattenrening och översvämningsskydd

I vår tidiga jordbrukshistoria i Sverige var våtmarkerna de rikaste slåtterängarna och betesmarkerna. De senaste 200 åren har vi haft annan uppfattning och dikat ur många våtmarker för att få mer åkermark och för att få bättre skogstillväxt. Livsutrymmet för de växter och djur som är beroende av våtmarker har minskat drastiskt. Färre våtmarker innebär också att vattnet rör sig snabbare genom landskapet med minskad rening och ökad risk för översvämning som resultat. Eftersom klimatförändringarna kommer att innebära att vi får mer regn är våtmarkerna viktigare än någonsin.

Vi skapar nya våtmarker

Våtmarkerna har börjat komma till heders igen. Numera finns det EU-bidrag för att skapa nya våtmarker och restaurera gamla. Svankälla och Hökälla är exempel på restaurerade våtmarker i Göteborg. Vi använder oss alltmer av dammar för att rena dagvattnet innan det når våra vattendrag, som vid Järnbrottsmotet. Vatten kan skapa nya kvaliteter i anslutning till våra bostadsområden. Även om vi har gjort en hel del i Göteborg så måste vi fortsätta att nyskapa och restaurera våtmarker och sköta dem på rätt sätt. För varje våtmark som vi trots allt måste ta bort så bör vi kompensera den med en ny. Läs mer om detta på sidan Grönytefaktorer och kompensationsåtgärder.