Så bygger vi lokaler

Innan det är dags att börja bygga har politiker, tjänstemän, byggnadskonsulter och entreprenörer haft många diskussioner, gjort många detaljritningar och fattat många beslut.

På denna sida kan du läsa om hur förloppet med planering och byggnation går till.

Det börjar med ett lokalbehov

Det finns olika skäl till att det behövs nya verksamhetslokaler:

• Antalet barn, ungdomar och äldre ökar i ett område och behöver barnomsorg, utbildning och äldreomsorg. 
• Lagen om stöd och service (LSS) ger vissa personer med funktionsnedsättningar rätt till ett eget boende som erbjuder stöd.
• Lokalerna är uttjänta och behöver ersättas.
• Lokalerna behöver byggas om för att bättre möta dagens krav på ändamålsenliga lokaler som stödjer personalens arbetssätt och förbättrar arbetsmiljön.

När en förvaltning ser ett behov av nya eller förändrade lokaler skickar verksamhetsnämnden en begäran till stadsfastighetsförvaltningen om att starta en förstudie och ta fram en prislapp på vad en ny eller ombyggd lokal kostar.

Förstudie – en utredning om vad vi kan bygga

Verksamhetsnämnderna ger stadsfastighetsförvaltningen i uppdrag att genomföra en förstudie där en lösning för att möta verksamhetens behov studeras. Det kan handla om att bygga nytt eller bygga om, beroende på hur förstudiens uppdrag ser ut. I Göteborgs Stad finns riktlinjer som fungerar som en vägledning för alla som är inblandade i planeringen av nya lokaler för kommunal service.

Riktlinjerna är formade utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. De beskriver hur man med hjälp av byggnader och närmiljö skapar en trygg och stimulerande miljö som är praktiskt anpassad efter den verksamhet som ska äga rum i lokalerna. Stadsfastighetsförvaltningen låter arkitekter ta fram ett första enkelt skissförslag på en ny eller ombyggd lokal.

Beslut

När förstudien är klar skickas beslutsunderlaget till den beställande nämnden för beslut. 

Projektering, bygglov och upphandling

När verksamhetsnämnden fattat ett beslut om att en förskola, skola, vård- och omsorgsboende eller bostad med särskild service ska byggas, handlar stadsfastighetsförvaltningen upp konsulter som förbereder och planerar byggnationen i detalj. Det kallas projektering.

När alla ritningar och underlag är klara söker stadsfastighetsförvaltningen bygglov och handlar upp en entreprenör som ska genomföra bygget enligt dessa detaljritningar.

Byggnation

Själva byggnationen är tidsmässigt en ganska liten del av hela byggprocessen, men det är den som märks utåt. Kanske behöver gamla byggnader rivas. Ibland behöver berg sprängas bort eller pålar sättas ner i marken innan byggandet kan starta.

Byggnationen är ofta spännande och det dröjer inte länge förrän man kan se formen på det nya huset. När ytterhöljet är klart börjar det mer tidskrävande invändiga arbete med att bygga upp mellanväggar, dra in el, vatten och ventilation, måla och inreda, med mera.

Byggarbetsplatsen är avspärrad för att hålla uppe säkerheten i närområdet. När huset är färdigt blir det slutbesiktigat och verksamheten kan flytta in. Stadsfastighetsförvaltningen förvaltar sedan den nya byggnaden åt staden. Verksamhetsnämnden blir hyresgäst i fastigheten.

Evakuering – tillfälliga lokaler under byggtiden

När en skola, förskola eller vård- och omsorgsboende byggs om eller byggs ny måste ofta verksamheten flytta på sig under en tid. Ibland kan verksamheten lösa det genom att vara i andra lokaler i samma byggnad.

Men ibland är det nödvändigt att flytta ut verksamheten helt och hållet. Vanligen använder vi flyttbara paviljonger och placerar dem tillfälligt på förskolans eller skolans område. De har samma standard som vanliga lokaler.
Ibland finns det tomma ändamålsenliga lokaler någon annanstans som verksamheten kan vara i tillfälligt.

Om stadsdelen måste evakuera äldre och sjuka personer från exempelvis ett vård- och omsorgsboende måste flytten planeras mycket noggrant och försiktigt.

Vilka deltar i byggprocessen?

• Den förvaltning som behöver lokalerna samt dess nämnd
• De stadsutvecklande förvaltningarna och respektive nämnd