Gör plats för vattnet - Villa och radhus

Hur mycket vatten ska du göra plats för? En millimeter regn på en kvadratmeter hårdgjord yta ger en liter vatten. Om du vill kunna hantera ett kraftigt regn bör du räkna med ett regn på cirka 20 millimeter. Om din hårdgjorda yta eller takyta är 50 kvadratmeter ger detta en kubikmeter vatten (50 m² * 0,02 m).

Räkna ut hur stor yta du behöver i trädgården

Färre hårda ytor

En bra grundregel är att ha så få hårda ytor som möjligt i trädgården. Då kan regnet sippra ner i marken och sugas upp av gräs och växter.

Där du ändå vill eller behöver ha hård mark kan du använda genomsläppliga material som grus, armerat gräs eller plattor med öppna fogar så att regnvattnet kan sippra ner genom beläggningen. För att en genomsläpplig beläggning ska fungera optimalt ska underbyggnaden vara gjord för att tåla vatten och vara uppbyggd av material som bidrar till bra infiltration. Använd till exempel makadam, det skapar små luftrum mellan stenarna samtidigt som det är stabilt.

Om du har gräs eller grus på garageuppfarten kan du sätta sten för hjulspåren. Då är det fortfarande enkelt att parkera.

Led vattnet till en rabatt eller gräsmatta

Har du hårda ytor på tomten, till exempel asfalt eller tät sten, är det bra att se till att vattnet därifrån rinner till ställen där det kan sippra ner istället för att leda det till en brunn. Låt det till exempel rinna till ytor med buskar och träd som kan ta hand om en stor del av vattnet.

Förhindra vattnet från att tränga in

Ibland blir det översvämning på grund av vatten som rinner in i huset eller källaren från marken runt omkring. Det finns flera sätt att förhindra detta, bland det viktigaste är att se till att marken lutar bort från huset.

Tak över källartrappen

Om du har en källartrappa som avvattnas med en spygatt (golvbrunn utan vattenlås) kan du förhindra att vatten regnar ner i trappan genom att sätta ett tak över trappan. 

Täta fönster och ventiler

En del fastigheter har ventiler, källarfönster eller ljusschakt i marknivå, om det är mycket vatten på trottoaren kan det rinna in den vägen. Se till att ventilerna är placerade en bra bit över trottoarnivån och kontrollera att alla källarfönster är täta så att inget vatten kan rinna in.

Bygga vallar/förhöjningar

Se över om du behöver bygga vallar eller förhöjningar runt källartrappa, källarfönster med ljusschakt och garagenedfart för att förhindra att vatten tränger in i huset. 

Behöver du garagenedfarten?

Om det blir så kraftiga regn att det står vatten på gatorna är det risk för att vattnet rinner in i fastigheten via garagenedfarten. Om du har ett garage i källarplan och inte längre använder det som garage kan du fylla igen nedfarten för att hindra vatten från att rinna in. Se i så fall till att ta bort de VA-installationer som inte längre behövs och att vid behov anlägga en dränering.

Väljer du att behålla garagenedfarten kan du till exempel lägga en upphöjning runt den. Ibland kan du också behöva lägga tillfälliga vallar vid kraftiga regn för att hindra att vattnet rinner ner.

Viktigt att veta om källaröversvämningar

Gröna tak

Tänker du bygga en friggebod, ett garage eller ett cykelskjul kan det vara läge att anlägga ett grönt tak.

Förutom att det tar upp en del av regnvattnet är det vackert, dämpar buller, tar upp och binder luftföroreningar, lockar till sig humlor, bin, spindlar, fjärilar, skalbaggar och andra insekter. Dessutom isolerar det och sparar därigenom energi. Sedumtak är den vanligaste formen av grönt tak.

Köpa färdigt eller göra själv?

Gröna tak finns att köpa som färdiga mattor med sedum, men du kan också anlägga ett själv med egen växtlighet. Tänk på att se till att ha rätt material under växtligheten, kontakta en fackkunnig firma för råd och hjälp.

Lutning på taket

Det spelar roll hur mycket taket lutar. Upp till 30 graders lutning på taket funkar fint, det bästa är att be om råd där du köper ditt gröna tak.

Hur tjockt är ett grönt tak?

Tjockleken på gröna tak varierar. De finns med olika växtblandningar och funktion, fråga om råd där du handlar ditt gröna tak.

På nätet finns mer information. Sök på gröna tak.

Håll koll på stuprör och ledningar

Kontrollera därför att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska och rensa dem från löv och skräp. Rännsil och lövfångare på rännor och rör minskar risken för att det ska bli stopp.

Undvik rötter i ledningarna

Rötter från träd som växer nära ledningar kan lätt leta sig in i ledningarna och orsaka stopp. Plantera därför träd där det inte finns ledningar under, och kontrollera regelbundet de ledningar du har så att vattnet rinner igenom som det ska.

Tror du att rötter redan vuxit in i en ledning?

Misstänker du att rötter har vuxit in i ledningarna kan du anlita en firma som filmar dem för att se hur stort problemet är. Den kan också skära bort rötterna. Om trädet som orsakat problemen ska stå kvar kan du låta fodra in ledningarna så att rötterna inte kan ta sig in igen. Det kallas också relining.

Koppla bort stuprör

Att koppla bort stuprören från ledningsnätet är en effektiv och förhållandevis enkel åtgärd för att avlasta ledningsnätet och därigenom hjälpa till att motverka översvämning när det regnar riktigt mycket.

Oftast kan du kapa stupröret med en tigersåg eller bågfil. För att leda ut vattnet på marken från stupröret så fäster du en utkastare på mynningen. De finns i flera olika modeller med lite olika funktion. Rådgör med fackpersonal hos den byggvaruaffär där du handlar. Här finns också möjlighet att vara kreativ och hitta på egna lösningar, till exempel i form av en vattenkanna eller något annat smart. Led sedan vattnet en bit från huset med till exempel ränndalsplattor eller en självutrullande slang.

Steg-för-steg-instruktion hur du kapar stuprör

Proppa igen ordentligt

När du kapat stupröret ska du proppa ledningen som går ner i marken. Propp i rätt dimension köper du i ett byggvaruhus. Det är viktigt att det blir helt tätt så att inget kan komma varken upp eller ner i röret.

Ju fler som kopplar sina stuprör från ledningsnätet, desto större effekt får det. När du låter vattnet rinna ut i trädgården istället för ner i ledningarna hjälper du till att minska risken för källaröversvämning, både hos dig själv och andra.

Pump, brunn och stopp

Vid väldigt kraftiga regn och skyfall kan det kommunala ledningsnätet bli fullt och det finns då risk för baktryck. Det innebär att vatten kan tryckas in från ledningsnätet i gatan och orsaka översvämning i källare via golvbrunnar. Ett sätt att skydda sig är att installera någon typ av bakvattenstopp. Detta stänger automatiskt då det finns risk för baktryck och förhindrar vatten från att tryckas in i fastigheten.

Det finns flera olika typer av bakvattenstopp. Ett bakvattenstopp förutsätter att det bara är spillvatten (vatten från till exempel diskhoar, toaletter, duschar) från huset som leds i den aktuella ledningen. Annars riskerar du att inte få bort regnvatten och dräneringsvatten när ventilen är stängd, vilket kan leda till fuktskador. Regnvattnet kan du ta hand om i din trädgård och dräneringsvattnet bör du pumpa om du har källare.

En ränndal är en ränna av något slag som sluttar från huset och leder bort vattnet från stuprörets utkastare. Det är viktigt att vattnet inte stannar vid huset, utan kan rinna bort fritt.

Skålade plattor, så kallade ränndalsplattor, finns i olika utföranden hos de flesta grusterminaler och byggvaruhus. Du behöver inte använda just ränndalsplattor, du kan till exempel använda en bit hängränna eller mura en egen ränna av tegel. Se till att avståndet mellan utkastaren och ränndalen inte är mer än fem centimeter. Då minskar du risken för att vattnet stänker upp på husväggen.

Slipp lera och kladd

Leder du vatten från en ränndal till gräsmattan kan du gräva ett tre till fem decimeter djupt hål, ungefär en halv gånger en halv meter stort, där ränndalen slutar och fylla med grus. Då minskar risken för att det ska bli lerigt. Du kan lägga tillbaka grästuvorna ovanpå.

Hur lång ska en ränndal vara?

Ränndalen bör sträcka sig två meter, tre om det finns källare, från husväggen. Tänk på att marken måste luta ut från husgrunden. Om den inte lutar tillräckligt kan du höja den inne vid stupröret så att ränndalen får en lutning på ungefär fem centimeter per meter.

Här finns en steg-för-steg-instruktion om hur du gör en ränndal

Regnrabatt

En regnrabatt är en nedsänkt rabatt som är anpassad för att kunna ta emot vatten. Dit kan du leda vattnet från ett stuprör. Både smart och hållbart.

Foto: Lo Birgersson

Regnrabatten är uppbyggd av en dränerande växtjord. Nedsänkningen gör att vatten kan samlas ovanför planteringen och sedan långsamt sippra ner i marken. Du kan leda vattnet till en regnrabatt både via exempelvis ränndalsplattor och via rör under marken. Se till att marken runt omkring lutar från huset.

Växterna du planterar ska klara av både våta och torra perioder. En regnrabatt är namnet till trots oftast torr, så plantera inga växter som kräver ständig väta.

En regnrabatt kallas ibland för regnbädd, raingarden, biofilter eller regnträdgård, bra att veta om du letar information på nätet.

Hur stor ska en regnrabatt vara?

En tumregel är att en regnrabatt som är en meter djup ska ha en storlek på ungefär fem procent av den hårdgjorda ytan som vattnet leds ifrån. Om du leder vatten från 20 kvadratmeter tak ska rabatten vara ungefär en kvadratmeter.

Steg för steg-instruktion hur du gör en regnrabatt

Vilka växter passar i en regnrabatt?

Växterna måste tåla att stå i vatten kortare perioder, men ännu viktigare är att de klarar torka. Här kan du se vilka växer som passar i en regnrabatt (klickbar länk till pdf) Det finns så klart många fler. Fråga där du köper växter.

Lista på växter som passar bra i en regnrabatt

Regnvattenspridare

Ett billigt och praktiskt alternativ är en självutrullande plastslang, en så kallad regnvattenspridare. Den är som ett mjukt stuprör som rullas ut automatiskt när det regnar mycket.

Foto: VA Syd

När det inte regnar kan slangen vara ihoprullad och tar då ingen plats i trädgården. En del sorter rullar in sig själv när det slutat regna – fråga dig fram i byggvaruhandeln. Det går även att fästa en vanlig flexibel slang på stupröret.

Regnvattenspridaren fästs vid stuprörets mynning, med till exempel en slangklämma. Var noga när du väljer storlek, det är viktigt att den är dimensionerad rätt så att den inte glider av när det regnar. Genom regnvattenspridaren rinner regnvattnet ut och fördelas över ett större område, till exempel en gräsmatta.

Självutrullande slangar finns hos de flesta byggvaruhandlare. De finns i olika utföranden, de mest avancerade är försedda med en liten fjäder så att rullar in sig själv när det slutat regna.

Regnvattentunna

Samla regnvattnet i en tunna och skörda varma och torra dagar! Då hjälper du till att minska risken för översvämning samtidigt som du sparar på vårt värdefulla dricksvatten.

En regnvattentunna fylls relativt snabbt så det är viktigt att se till att vattnet kan rinna bort från husgrunden när tunnan har blivit full. Det är smart att montera en slang någon decimeter från toppen av tunnan så att vattnet rinner ut den vägen när tunnan är full. Lägg ut slangen så att vattnet hamnar på gräsmattan eller i en rabatt. Tänk på att ha ett barnsäkert lock. Det är också bra att tömma och ta in tunnan eller ställa den upp och ner i trädgården under vintertid så att den inte fryser sönder. När du inte har tunnan på plats kan du fästa en flexibel slang på stupröret så att vattnet fortsatt kan rinna ut på gräsmattan.

Om takytan som leds till stupröret är väldigt stor kommer en vanlig regnvattentunna som ofta är på cirka 200 liter att fyllas väldigt fort. Fundera då på om du ska göra en annan lösning, hitta en större tunna eller seriekoppla ett antal tunnor.

Så fixar du en regnvattentunna

Stenkista och dagvattenkassett

Om du vill hantera vattnet från dina stuprör under marken så kan en stenkista eller dagvattenkassetter vara en bra idé. Vattnet fördröjs då i stenkistan eller kassetten och sipprar sakta vidare därifrån. Du kan gärna plantera gräs eller växter ovanpå din stenkista eller dina kassetter.

Stenkista

En stenkista är egentligen inte någon kista, utan en grop fylld med makadam eller sten. Gräv en grop i marken och fyll med makadam eller sten. Lägg en fiberduk över stenen innan du fyller igen med matjord för att förhindra att jorden sjunker ner mellan stenarna.

Steg för steg-instruktioner hur du gör en stenkista

Illustration: VA Syd

Dagvattenkassett

Kassetter är behållare av plast som fungerar de på samma sätt som en stenkista och fördröjer vattnet. Lägg en fiberduk om kassetterna när du gräver ner dem. Runt kassetterna bör du lägga makadam eller grus för att öka infiltrationsförmågan.

Leda vattnet ovan eller under jord

Du kan leda vattnet till stenkistan eller kassetten både ovan mark och via en ledning under marken. Om du leder vattnet via en ledning är det bra om den passerar en brunn med sandfång för att förhindra att löv och skräp kommer in i anläggningen. Vid kraftiga regn klarar inte stenkistan/kassetten allt vatten, då kan du sätta en kupolsil på brunnen som tillåter att vattnet rinner ut ur brunnen och ut på marken.