Viltfrågor i storstadsmiljö

Vilda djur i stadsmiljö

I takt med att städer växer och förändras har vilda djur i allt större utsträckning börjat anpassa sig till storstaden. Djur som uppträder naturligt i närheten av bostäder kräver oftast ingen åtgärd, men det finns situationer där detta ger upphov till konflikter mellan vilt och samhälle.

Ett stort problem är viltolyckor med rådjur, älg och vildsvin, som både kan orsaka personskador och skador på egendom. Vilda djur söker sig ofta till bostadsområden och trädgårdar där de kan skada växtlighet. Rådjur är ett av de främsta värddjuren för fästingar och därmed en möjlig källa för spridning av fästingburna sjukdomar, exempelvis borrelia. Rävstammen i och omkring staden är sedan flera år drabbad av skabb. Det kommer in många anmälningar om att sällskapsdjur smittats eller om en oro för att detta ska ske. Grävlingar gräver sig in under byggnader för att bygga bon och skadar gräsmattor när de söker efter föda. Gäss och änder betar på badplatser och golfbanor vilket ibland skapar sanitära olägenheter.

Skyddsjakt

Kommunen utför skyddsjakt i förebyggande syfte, främst för att minska antalet vilttrafikolyckor. Detta sker i samarbete med Rikspolisstyrelsen organisation för viltolyckor.

Ditt ansvar som fastighetsägare

Kommunen ansvarar inte för vilt på privat mark, utan det är fastighetsägarens ansvar. När vilda djur skapar problem på privat mark ger kommunen i första hand rådgivning till tomtägaren.

När det inte är tillräckligt bedriver kommunen en viss skyddsjakt, som sker under den ordinarie fastställda jakttiden. I särskilda fall kan skyddsjakt ske även utanför ordinarie jakttid. Det görs endast i undantagsfall, till exempel när djur är svårt skadade, sjuka eller uppvisar ett onormalt beteende.

Djur som fångats i fälla måste enligt lag avlivas på plats eller släppas ut.

Rådgivning om skyddsjaktsbehov

Om du som fastighetsägare vill ha rådgivning om eventuellt behov av skyddsjakt kan du skicka en fråga till Göteborgs Stad. För skyddsjaktuppdragen anlitas enskilda skyddsjägare eller skyddsjaktlag som har god lokal kännedom, utbildning och skottlossningstillstånd från polisen.

Skicka ett mejl till viltfragorgoteborg@skogssallskapet.se, så förmedlas det till aktuella skyddsjägare för bedömning om lämplig åtgärd. Ange komplett adress och kontaktuppgifter så vi kan nå dig på telefon även kvällar och helger.

Under respektive djur längre ner på sidan finns exempel på situationer där skyddsjakt tillåts utanför ordinarie jakttid.

Dokumentation av djurets beteende i form av foton och filmklipp underlättar och är under vår och sommar viktigt för att kunna bedöma behovet av skyddsjakt. Djuret behöver också återkommande synas i ett någorlunda begränsat område för att det ska finnas någon rimlig chans att skyddsjägarna ska kunna hitta djuret. Om inte du kan visa var djuret finns är det inte heller troligt att skyddsjägarna kan hitta det.

Tänk på att avskjutning av vilda djur är tidsödande och ineffektivt. Nära hus och tomter ställs det extrema krav på säkerhet inför varje avlossat skott, vilket innebär att många skottillfällen som på vanliga jaktmarker resulterat i fällt vilt inte ger något. Nya djur invandrar också för att överta de lediga och, ur djurens synvinkel, bästa reviren närmast bebyggelsens alla trädgårdar. Avskjutning har därför i regel begränsad och kortvarig effekt.

Åtgärder vid skadat, sjukt eller dött djur 

Svårt skadat eller sjukt vilt

Ring polisen på 11414 om du upptäcker ett akut sjukt eller skadat djur. Ring 112 om det finns akut fara för människor eller om djuret har skadats vid en trafikolycka.

Göteborgs Stad har inte någon jourverksamhet. Under kontorstid försöker kommunen via Skogssällskapet ta emot anmälningar och åtgärda dem i enlighet med dessa riktlinjer och de resurser som finns tillgängliga.

Alla – oavsett om man är jägare eller ej – har rätt att avliva ett påträffat sjukt och skadat vilt om det kan styrkas att djuret är så skadat eller sjukt att det av djurskyddsskäl snarast behöver avlivas. Du har däremot ingen skyldighet att göra det. Väljer du att avliva djuret så måste du i efterhand kunna motivera varför du gjorde det. Avlivningen ska göras på sådant sätt att inget onödigt lidande uppstår. Du får inte använda skjutvapen om du inte redan har ett utfärdat tillstånd från Polisen för sådan verksamhet (§40b i Jaktförordningen).

Döda djur på allmän plats

Döda djur är oftast inget problem ut hygienisk synvinkel. Även stora djur försvinner fort om man bara låter naturen ta hand om dem.

Ibland blir djuren liggande på olämpliga platser, och behöver då flyttas bort. Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats kan du ringa Göteborgs Stads kontaktcenter på 031-365 00 00. De kan hjälpa till med att avgöra om djuret kan ligga kvar eller inte. De ser också till så att djuret flyttas när det behövs, till exempel om en död säl hamnat på badplats.

Döda djur på privat mark

Om du hittar ett litet dött djur i din egen trädgård så kan du förpacka det och lägga det i sopkärlet för bladat avfall. Om du hittar ett större djur, till exempel rådjur, så kan du antingen gräva ner det eller flytta det till ett grönområde i närheten. Där kommer djuret till nytta för rovdjur, fåglar och mindre nedbrytande organismer. Tänk på att djuret inte får läggas så att lukt kan drabba andra boende, eller så att det kan ses från frekvent använda stigar eller vägar.

Rådjur

Allmän jakttid: 16 augusti – 31 januari för råbock. 1 oktober – 31 januari för övriga rådjur.

Enbart betning av trädgårdsväxter är inte en anledning för skyddsjakt och rådjur är per definition inte en sanitär olägenhet. Några tips för att skydda trädgården:

• Stängsel runt tomten kan hindra djuren från att komma in.
• Plocka upp fallfrukt och håll öppna komposter inhägnade.
• Täck över begärliga växtarter för att skydda dem.
• I välsorterade trädgårdshandelsbutiker finns olika typer av avskräckningsmedel. Djuren kan vänja sig vid dessa och man bör därför byta mellan olika sorter.

Grävling

Allmän jakttid: 1 augusti - 15 februari.

Grävling skyddsjagas bara om den bygger bo under byggnader och förebyggande åtgärder inte räcker till. Grävlingar som är sjuka, skadade eller som har ett helt oskyggt beteende som upplevs aggressivt skyddsjagas också. Enbart mindre bök i gräsmattor motiverar inte till skyddsjakt.

Katter har starka instinkter för att skydda sig mot rovdjur och löper liten risk att bli tagna av grävlingar. Kaniner och andra djur som hålls i bur bör helst tas in nattetid, när grävlingen är som mest aktiv.

Grävlingarna utgör ingen fara för människor, men kan som de flesta djur visa irritation eller försvara sig om de känner sig trängda eller hotade. Grävlingen kan möta hot genom att fräsa och stampa, men lämnar man den fri väg flyr den undan.

Räv

Allmän jakttid: 1 augusti - 15 mars.

Räv skyddsjagas bara om den bygger bo under byggnader och förebyggande åtgärder inte räcker till. Rävar som är sjuka, skadade eller som har ett helt oskyggt beteende som upplevs aggressivt skyddsjagas också.

Speciellt för räv är de epidemier av rävskabb som kommer och går, både i Göteborg och övriga Sverige. Oftast syns håravfallet först vid svansroten. En sådan räv rör sig under lång tid över lika stort område som en frisk räv, det vill säga 50-200ha. Först när räven blivit påtagligt försvagat av sitt håravfall och uppehåller sig frekvent på mindre områden finns en rimlig chans att lyckas avliva den.

Katter har starka instinkter för att skydda sig mot rovdjur och löper liten risk att bli tagna av rävar. Kaniner och andra djur som hålls i bur bör helst tas in nattetid, när räven är som mest aktiv.

Älg

Jakttiden på älg, samt vilka och hur många älgar som får skjutas, regleras av länsstyrelsen från år till år. I normalfallet startar älgjakten andra månaden i oktober och är tillåten till sista januari eller sista februari.

Jakten är samordnad i olika stora jaktlag som i sin tur ingår i ett så kallat älgskötselområde (äso). Älgjakt sker framför allt på markområden längre från bebyggelse. I vissa lägen behöver dock åtgärder göras i områden i direkt anslutning till tätort för att få bort älgar som befinner sig i trädgårdar och riskerar att utveckla ett aggressivt beteende eller utgör en stor trafikfara.

Ett fåtal gånger varje år får polisen in uppgifter om aggressiva älgar som de ger skyddsjägare i uppdrag att avliva.

Vildsvin

Vildsvinen är sedan ett antal år etablerade i Västra Götaland. I sin jakt på föda söker de sig mer och mer in i bostadsområden där de förstör gräsmattor och odlingar och sprider oro.

Det är i första hand du som fastighetsägare som ansvarar att skydda din trädgård mot vilda djur och att se till att inte miljön lockar till sig djuren. Genom att du som fastighetsägare skyddar din egendom blir skadorna inne i bostadsområdena färre. Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

• Plocka fallfrukt på hösten.
• Tömma komposter regelbundet.
• Undvik fågelfrö på marken.
• Hägna in din tomt eller odling med staket eller elstängsel. Här kan grannsamverkan vara lämpligt för att kunna dela på kostnaden.

Kommunen har ett ansvar för att det bedrivs jakt på den kommunala marken. Jakträtten har upplåtits till olika jaktlag, som i dialog med kommunen är de som bedriver jakten. Jaktlagen genomför i första hand jaktinsatser inom ramen för ordinarie jakt, som sker utanför tätbebyggt område. För att förebygga och minimera skador förorsakade av vildsvin förekommer även jakt inom detaljplanerat område. Av säkerhetsskäl görs detta bara i begränsad omfattning. Det är alltid jägaren som avgör om det är säkert att skjuta eller inte.

Vildsvin är i allmänhet inte farliga och undviker helst människor. De ser dåligt och om de inte känner doften av människa kan de springa fram för att undersöka vad det är de ser men inte känner lukten av. Detta kan upplevas som en attack, men är inte det. Om du har vinden i ryggen känner vildsvinen lättare lukten och beger sig då från platsen. Det händer att hundar som springer lösa blir skadade av vildsvin som känner sig hotade. Håll hunden kopplad för hundens och viltets bästa. Om du stöter på ett vildsvin ute i naturen ska du ropa högt och vifta med armarna. Då ser och hör de att du är en människa och kommer att skingras.

Bäver

Allmän jakttid: 1 oktober – 10 maj.

I dagsläget förekommer bävern främst i anslutning till de större vattendragen, men den är under spridning. Om problem uppstår kan olika typer av skyddsåtgärder vidtas, till exempel att stängsla in träd eller att riva dämmen. Rivning av dämmen får ske mellan 1 maj och 31 augusti, i annat fall krävs dispens. Dispens söks hos länsstyrelsen.

Kontakt för bedömning av lämplig åtgärd om kommunens mark är inblandad: viltfragorgoteborg@skogssallskapet.se.

Vildkanin

Vildkaniner är lovliga året runt. Deras ungar är endast beroende av moderdjuret under några få dagar.

Skyddsjakt på kaniner sker endast under speciella omständigheter, för att minska stammen inom avgränsade område som koloniträdgårdar eller liknande samt för att minska djurens lidande vid utbrott av smittsamma sjukdomar.

Kaniner kan föröka sig kraftigt vissa år men har också många fiender bland rovdjur och rovfåglar som decimerar stammen. Ofta slår olika epidemier till när stammen är stor och spridningen mellan kaninerna går då mycket snabbt. Stort lidande uppstår för djuren och avlivning bör ske när man hittar en kanin som är oförmögen ta sig undan människor. Den som klarar av göra detta själv med ett kraftigt slag över huvud/nacke sparar kaninen lidande när det enda alternativet är att naturliga rovdjur/fåglar tar död på kaninen.

Gäss

Kanadagås och grågås finns i stora mängder över hela landet. Dessa gäss kan ställa till med stor skada på fält med olika grödor men också sanitära problem på badplatser, golfbanor, fotbollsplaner och liknande.

Innan avskjutning blir aktuellt provar man med förebyggande åtgärder. Dessa arter får skyddsjagas året runt på ovan nämnda platser, men stor återhållsamhet bör eftersträvas vid det praktiska genomförandet så att i första hand enstaka ungar och ungfåglar skjuts i avskräckande syfte.

Vitkindad gås har ökat över hela landet och så också i Västra Götaland. I flera län är de så många att skyddsjakt tillåts under stort i sett samma villkor som kanada- och grågäss. I Västra Götaland krävs fortfarande individuell prövning av behovet på enskilda anläggningar, samt att förebyggande åtgärder inte hjälpt, innan tillstånd för skyddsjakt på ett mindre antal kan beviljas.

Andra störande fåglar

Fåglar som måsar, trutar, kråkor och kajor är ett naturligt inslag i städer. Under häckningsperioden mellan mars och juni kan deras läten upplevas som mycket störande. Fastighetsägaren ansvarar för att förebygga störningar från fåglar.

• Störande fåglar (för dig som privatperson)
• Åtgärder mot störande fåglar (för dig som fastighetsägare)