Foto: Lo Birgersson

En god start i livet och goda uppväxtvillkor

Tyngden i ett jämlikhetsarbete ska ligga på tidiga insatser tidigt i barns liv och innan problemen har blivit för stora. Detta gör vi i tät samverkan med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle, vi gör detta tillsammans helt enkelt.

Inom målområde ett, skapa en god start i livet och goda uppväxtvillkor finns det fyra processledare som stödjer, samordnar och driver arbetet över staden. Med barn menar vi det ofödda barnet upp till 18 år. På den här sidan kan du läsa om utgångspunkterna i detta arbete.

Familjecentrerat arbetssätt – vi stärker hela familjen

Vi fortsätter att utveckla det familjecentrerade arbetssättet med barn och vuxna i Göteborg. Familjecentrerat arbetssätt är ett förhållnings- och arbetssätt för att förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga genom att stärka familjen. Detta gör vi genom att vi är många professioner och aktörer som samarbetar med utgångspunkt i familjens levnadsvillkor och frågor. Vi vill komma in så tidigt som möjligt i barnets liv. Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har gemensamt bestämt att vi ska arbeta familjecentrerat för att stärka vuxna till att ge våra barn och unga en god start i livet.

Läs mer om familjecentret arbetssätt

Föräldrastöd - stöd till viktig vuxen

Föräldrar och vårdnadshavare är barnets viktigaste resurs. Vi erbjuder stöd till viktiga vuxna. Det kan till exempel vara:

  • föräldrar och vårdnadshavare
  • mor- och farföräldrar
  • syskon
  • släktingar
  • vänner
  • grannar

Målet är att skapa strukturella förutsättningar för ett samordnat föräldrastöd i staden. Samordning säkrar kontinuitet och hållbart utbud. Samordning underlättar även uppföljning av programmen ur ett jämlikt perspektiv, så att vi kan säkra att utbudet bidrar till att minska skillnader i uppväxtvillkor och hälsa.

Det behöver säkras upp att information om föräldrastödsaktiviteter når ut till alla familjer och att informationen är lättillgänglig. För att minska skillnader i uppväxtvillkor behöver föräldrastöd bedrivas i olika former, på fler arenor än idag, bedrivas uppsökande och anpassas så att stödet även når de som kan vara svåra att nå.

Läs mer om utbudet av föräldrastöd i Göteborgs stadsdelar

Vi möter familjerna på de arenor de är på

Några av de viktigaste arenorna för att möta barn och deras viktiga vuxna är på barnavårdscentral, förskola och skola.

I förskolor och skolor finns alla barn och föräldrar under största delen av barnens uppväxt. Familjecentralerna är både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och andra viktiga vuxna. Den vanligaste formen av familjecentral är samlokaliserad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Ibland kan du även träffa tandvård och bibliotek där.

Läs mer om familjecentraler

Stärka förskolans strategiska roll

Förskolan har en strategisk roll för att minska skillnader i barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling och därmed möjligheter att lyckas i skolan. Där har kvalitetsfaktorer som personalens kompetens, personaltäthet, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön en avgörande betydelse.

I den pågående implementeringen av ett familjecentrerat arbetssätt involveras förskolan som arena. Förskolan är en viktig resurs då personalen dagligen möter både barn och vårdnadshavare med deras frågor kring barns utveckling, föräldraskap och vardagsbekymmer. Detta skapar möjligheter till tidig insats samt till att informera och inspirera vårdnadshavare till föräldrastödjande insatser.

Öppna upp skola som arena

Skola har stora möjligheter att bli en samlande arena för barn och familjer från många olika socioekonomiska livssituationer. En arena där fler aktörer kan verka och bidra till skolans kompensatoriska uppdrag. Om fler kan bidra till barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling kan skolan få bättre möjligheter att fokusera på sitt pedagogiska uppdrag.

Om skola blir öppna arenor kan även ett aktivt områdesarbete ske där flera aktörer från det offentliga, näringslivet och idéburen sektor får möjlighet att medverka på ett sätt som stärker barnens skolframgång och fullföljd studiegång. Att se skolan som en arena i lokalsamhället kan vara en strategi för att lyfta och utveckla ett helt område och blir på så sätt även viktigt även för frågor som rör tillit, trygghet och sammanhållning.

Arbete för ökad skolnärvaro

Målet är att utifrån verksamheternas behov stödja en fortsatt utveckling i medvetenhet och kunskap, hos alla aktörer som möter barn och unga, om sin roll att stödja en fullgjord skolgång för alla. En vägledning har tagits fram med framgångsfaktorerna för att främja skolnärvaro som stöd till alla verksamheter som möter barn och unga.

Läs mer om arbetet för ökad skolnärvaro i Göteborg

Skapa likvärdig fysisk skolmiljö och materiell standard

Skolans fysiska miljö innebär att lokaler ska vara funktionsdugliga och främja lärande. Standard på skolbyggnad och skolgårdar påverkar både elever, skolpersonal och sänder även signaler till föräldrarna. Skolans fysiska skick signalerar om hur välkommen man är, eller inte är, i dessa miljöer och skolverksamhetens kvalitet i stort. En funktionell materiell grund är en förutsättning för att skolan ska kunna bli jämlik och ge alla elever oavsett bakgrund samma möjlighet att lyckas i utbildningssystemet. Det är ett sätt för samhället att utjämna subtila ojämlikheter.

Kvalitetssäkra studiehandledning på modersmål

Studiehandledning är en viktig del i mottagandet av nyanlända elever för att öka måluppfyllelsen. Det är angeläget att se över hur man kan utveckla och förstärka betydelsen av detta kompensatoriska stöd för att öka likvärdigheten.

Stärka förutsättningar till likvärdig tillgång till kultur och fritidsaktiviteter

Barns kultur och fritidsliv är viktig för att skapa sammanhållning, stärka integrationen och främja hälsa och tillit. Fritidslivet är en viktig komponent för att stärka barns sociala, emotionella, mentala och motoriska förutsättningar. För unga kan fritiden vara kompenserande och en viktig motvikt till en mindre tillfredsställande tillvaro. För ett mer jämlikt Göteborg behövs likvärdig tillgång till meningsfull fritid för barn och unga.

Deltagarna i kulturskolans verksamhet speglar inte ett tvärsnitt av de barn och unga som växer upp i Sverige och det gäller även i Göteborgs Stad. Den utredning som gjort på uppdrag av regeringen (SOU 2016:69) visar att verksamheten har svårt att nå barn från ekonomiskt och socialt svaga grupper. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det viktigt att göra den kommunala kulturskolan mer tillgänglig för alla barn oavsett kön, traditionella normer, socioekonomisk bakgrund, kultur eller funktionsvariationer.

Staden där vi läser för våra barn

Mobiliseringsfrågan Staden där vi läser för och med våra barn är en särskilt utsedd fråga för att öka jämlikheten i vår stad. En kraftsamling för läsningens betydelse. Forskning visar tydligt på att tidig högläsning ökar barns verbala förmåga, har positiv påverkan på skolmognad samt även till viss del minskar utvecklingen socioemotionella svårigheter. Högläsning tidigt i livet får stora effekter längre fram och är därför en investering för framtiden.

Läs mer om Staden där vi läser för våra barn

Kontaktuppgifter processledarna

Har du frågor eller tankar, då är du välkommen att kontakta processledarna:

Nina Åkesson

Processledare "en god start i livet”

031-365 52 85 

nina.akeson@orgryteharlanda.goteborg.se

Ann-Marie Halvorsson

Processledare "en god start i livet”

031-365 52 80

ann-marie.halvorsson@orgryteharlanda.goteborg.se

Anna Grunander

Processledare "goda uppväxtvillkor"

031-367 33 99

anna.grunander@grundskola.goteborg.se

Felicia Yeh Nortoft

Processledare "goda uppväxtvillkor"

031 – 367 33 98

felicia.yeh.nortoft@grundskola.goteborg.se