Till sidans huvudinnehåll
Matavfallspåse i sin hållare
Använd hållare till din matavfallspåse så slipper du mycket av fukten.

Krav på att sortera ut matavfallet införs successivt i Göteborg

Publicerad 2 januari 2024

Nu ska alla EU-länder se till att matavfall från hushåll och verksamheter sorteras ut. I Göteborg kommer kärl för matavfall att sättas ut successivt under de kommande åren. De göteborgare som i dag kan sortera ut sitt matavfall ska göra det.

För fastighetsägare gäller det att så snart som möjligt skapa förutsättningar för matavfallsinsamling från hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Detta gäller även verksamheter. Villakunder kommer att få matavfallskärl i samband med att kärlen för förpackningar delas ut områdesvis med start under 2025. Villakunder kommer att få information i god tid inför detta och behöver i nuläget inte göra något.

Mer än hälften av matavfallet slängs fel

Under 2022 lade varje göteborgare i genomsnitt 33 kg matavfall i de bruna papperspåsarna och lämnade dem till matavfallsinsamlingen. Det blev totalt 23 000 ton matavfall. Det är bra, men det kan bli bättre. Under samma år slängde vi lika mycket matavfall i restavfallet, det vill säga i soporna, som eldades upp för att bli fjärrvärme. En tredjedel av innehållet i en genomsnittlig soppåse var matavfall. I första hand ska mat ätas upp och göra oss mätta, men matavfall som potatisskal, äppleskrottar, morotsblast och ben från kött och fisk ska lämnas i den bruna papperspåsen för matavfall. Då kan det bli till biogas och biogödsel som bidrar till att minska klimatförändringarna.

Stora klimatvinster med att sortera ut matavfallet

Biogas användas för att köra stadsbussar. Biogödsel ger gödning åt bönder som bedriver ekologisk odling. Det är därför som det är mycket bättre för klimatet om matavfallet används till detta i stället för att eldas upp. Av alla koldioxidutsläpp som kommer av att hushållen konsumerar olika saker beror 25 procent på det sätt som vi köper och slänger mat. Genom att sortera ut matavfallet kan dessa utsläpp minska.

Så här blir matavfall till biogas och biogödsel

Matavfallet som samlas in hos hushåll och verksamheter i Göteborg och nio andra kommuner i Göteborgsregionen tar det kommunala bolaget Renova hand om i sin anläggning för matavfall i Marieholm i nordöstra Göteborg. Där mals, blandas, pressas och silas matavfallet till något som kallas för slurry. Renova tillverkar ungefär 40 000 ton slurry varje år. Denna slurry tar sedan ett företag i Falkenberg och ett annat i Kungshamn hand om genom att röta den. Rötning innebär att slurryn finns i en tank utan syre i omkring en månad. Då bryts avfallet ner med hjälp av bakterier och det bildas biogas. Det som inte har blivit gas går nu att använda som biogödsel.

Biogas används som fordonsbränsle och av industrier

Slurryn från göteborgarnas matavfall blir till 1,1 miljoner kubikmeter biogas under ett år. Det motsvarar fem procent av biogasproduktionen i hela Sverige. Biogas används till fordonsbränsle, särskilt för lastbilar och bussar och ersätter då fossila drivmedel som diesel och bensin. Industrier som behöver värme i sin tillverkning kan använda biogas i stället för fossil naturgas. Biogas är ett klimatneutralt bränsle eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären.

Av en matavfallspåse som väger ungefär två kg går det att utvinna biogas som kan driva ett fordon i fyra kilometer. Det gör att allt matavfall från 3 000 personer räcker för att driva en stadsbuss under ett år.

Biogödsel används i ekologiskt jordbruk

Biogödsel innehåller alla gödningsämnen som en åkerjord behöver för att göra jorden mer bördig. Biogödsel som sprids ut på åkrar ger därför fler sorters näring till jorden än vad som finns i konstgödsel. Den biogödsel som tillverkas av slurryn från Renovas anläggning i Marieholm blir till nästan 40 000 ton biogödsel som är godkänd för användning vid ekologisk odling. Det gör att det matavfall som hamnar i bruna påsen och lämnas till matavfallsinsamling gör det lättare att odla ekologiskt och minskar behovet av att bryta fosfor i gruvor som används i konstgödsel. Fosfor är en ändlig resurs som vi i dag behöver importera till Sverige.

Av en matavfallspåse som väger ungefär två kg blir det biogödsel som räcker för att odla havre till elva portioner havregrynsgröt.

Göteborgarnas osorterade avfall minskar men kan minska ännu mer

De senaste decennierna har vi göteborgare blivit allt bättre på att sortera vårt avfall och lämna på återvinningsstationer och återvinningscentraler. Mellan 2006 och 2022 har det osorterade avfallet minskat med över en tredjedel. Mängden matavfall som slängs i soporna har däremot varit i stort sett den samma under de senaste åren. Genom att sortera ut matavfallet kan göteborgarna fortsätta att minska de osorterade avfallet.

Mer matavfall kan bli biogas och biogödsel

Varje göteborgare sorterar bara ut drygt hälften av matavfallet från annat avfall. Genom att sortera vårt matavfall på rätt sätt skulle vi göteborgare nästa kunna fördubbla tillverkningen av biogas och biogödsel. Det skulle minska koldioxidutsläppen och göra det lättare för fler bönder att få gödsel till ekologisk odling och minska användningen av konstgödsel.

Tips för bekväm sortering av matavfall

Det finns personer som tycker att det är svårt att sortera matavfallet i den bruna påsen för att den blir blöt och för att matavfallet luktar illa. Här är några bra tips för att göra det bekvämt att sortera ut matavfallet:

  • Samla ditt matavfall i en brun papperspåse på ett ställe med bra ventilation.
  • Använd en påshållare till din matavfallspåse och stoppa inte påshållaren i en hink eller plastpåse.
  • Lämna ditt matavfall till matavfallsinsamlingen ofta.
  • Lägg skrynklat hushållspapper, bitar av en äggkartong eller något liknande i botten av den bruna påsen. En papperspåse ihopknölad till en luftig korv som täcker matavfallspåsens botten funkar allra bäst. Då blir det luftigt i botten av påsen. Själva pappret i påsen går inte sönder av vatten eller fukt. Det är skarvarna som kan gå upp av för mycket fukt.

Inga bioplastpåsar till matavfallet!

  • Bioplastpåsar som finns i handeln är inte tillåtna användas i Göteborg. Bioplastpåsar bryts inte ner i rötningen och är svåra att avskilja i processen. I värsta fall följer bitar av plastpåsar med ut på åkermarken. Bioplatspåsar gör det därför svårare att göra slurry av matavfallet. Så använd bara papperspåsarna!
  • Se till att bara ha matavfall i den bruna påsen.
  • Du kan lägga ben från kött och fisk i matavfallspåsen.

Så får du tag i påshållaren som gör det enklare att samla matavfallet

Påshållaren håller den bruna matavfallspåsen luftig. Det gör att påsen kan att torka upp efter att matavfall har slängts i. Bor du i en hyreslägenhet ska din hyresvärd se till att ge dig en påshållare. Bor du i bostadsrätt är det bostadsrättsföreningen som har samma ansvar. Kolla i ditt miljörum om det finns påshållare där. Ta kontakt med din hyresvärd eller bostadsrättsförening om det inte finns.

Om du bor i en villa eller radhus kan du hämta en påshållare på någon av återvinningscentralerna eller beställa av kundservice på Kretslopp och vatten.

Påshållaren är gjord av återvunnen polypropen. Det innebär att den negativa klimatpåverkan är väldigt liten samtidigt som insamling av matavfall har en mycket positiv klimatpåverkan.

Läs mer om hur du sorterar ditt matavfall

${loading}