Specialdesignade betongplattor ska ge mer liv under ytan vid Packhuskajen
Hur kan en kajkant bli en plats där fler växter och djur trivs? Det ska ett nytt forskningsprojekt vid Packhuskajen ta reda på. Med hjälp av specialdesignade betongplattor hoppas Göteborgs Stad i samarbete med Göteborgs universitet och Skanska kunna skapa bättre livsmiljöer för allt från små kräftdjur och musslor till fiskar.
I samband med att Packhuskajen renoveras, har specialdesignade betongplattor monterats utanpå kajkanten i närheten av Operan. De 18 plattorna är 25 cm höga och 50 cm breda och gjorda av restcement som annars skulle slängas. Till skillnad från den traditionella, släta kajytan har plattorna en tredimensionell form med håligheter, skrymslen och ojämna ytor. Tanken är att den nya utformningen ska ge växter och djur bättre möjligheter att fästa, växa och hitta skydd.
– Med den här lösningen vill vi testa om vi kan skapa gynnsamma livsmiljöer för djur och växter och därigenom öka den biologiska mångfalden i älven. Göteborg ska vara en grön stad – inte bara ovanför vattenytan, säger Matthias Obst, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
En kajkant med plats för fler arter
De nya plattorna är utformade för att skapa variation och fler gömställen under vattenytan. Hålrummen bakom plattorna kan ge små fiskar skydd från större fiskar och andra hot. På plattornas ojämna framsidor får exempelvis musslor, havstulpaner och vattenväxter bättre fäste.
Plattornas utformning skapar också ett överhäng, en slags biologisk arkad. Där finns ytor som skyddas från att täckas av sediment och som kan bli attraktiva för många små organismer, till exempel kräftdjur och snäckor.
Förhoppningen är att fler arter ska kunna hitta både skydd och föda här. I Göta älv finns en stor variation av fiskar, däribland vandrande arter som lax och öring. De passerar genom hamnområdet på sin väg mellan älven och havet. Förhoppningen är att de nya strukturerna kan bli en hjälp på vägen.
Forskarna ska undersöka livet under ytan
Kajkanter i stadsmiljö är ofta hårda och släta. Det ger begränsade möjligheter för växter och djur att etablera sig. Genom att förändra kajkantens utformning vill projektet undersöka om det går att skapa mer levande miljöer utan att påverka kajens funktion som en del av stadens infrastruktur,
– Vi vill skapa en stad där den biologiska mångfalden är en självklar del av infrastrukturen, även under vattenytan. Det finns många exempel på hur vi kan gynna naturen på land, men betydligt färre lösningar för stadens undervattensmiljöer. Här behöver vi lära oss mer, säger Johan Blomqvist, projektledare på stadsmiljöförvaltningen.
Kan bli en lösning för fler kajer
Forskare vid Göteborgs universitet kommer att följa utvecklingen under de kommande åren. De ska bland annat undersöka vilka arter som finns vid plattorna och jämföra resultaten med andra kajkanter i närheten. Det handlar inte bara om att ta reda på om fler arter hittar dit, utan också om vilka livsmiljöer olika arter behöver och hur de kan skapas i en tät stadsmiljö.
Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Skanska. Genom att förena stadens arbete för att öka den biologisk mångfalden med universitetets forskning och näringslivets kompetens vill parterna hitta nya sätt att göra stadens vattenmiljöer mer levande. Om resultaten visar att plattorna bidrar till fler och bättre livsmiljöer kan lösningen bli aktuell även vid andra kajer.
Genom att testa nya lösningar och följa upp vad som faktiskt fungerar hoppas parterna kunna bidra med kunskap som gör framtidens kajer till mer än bara gränsen mellan land och vatten.