I maj 2017 tog han emot en Guldpalm i Cannes tillsammans med regissören Ruben Östlund. Nu är Erik Hemmendorff Filmkontorets gästinstagrammare under januari månad. Foto: Isabelle Maurice

Januari månads instagrammare: Erik Hemmendorff, producent och VD på Plattform


Publicerad 8 januari 2018

För Erik Hemmendorff finns det ett före och ett efter Guldpalmen. Sedan ”The Square” belönades med det prestigefyllda priset i Cannes märker han av en del förändringar i det vardagliga arbetet. ”Det är en så pass stark symbol, så visst är det skillnad”, säger han.

Vad har du på gång just nu?
− Vi är mitt uppe i lanseringen av våra ”shortlistade” filmer inför Oscarsgalan, både kortdokumentären ”Hopptornet” och Ruben Östlunds ”The Square”. Men det är också mycket annat på gång, som finansieringsmöten för Rubens kommande långfilm ”The Triangle of Sadness”. Och så är vi i slutfasen när det gäller ett par andra produktioner.

Vilka då?
− Mikel Cee Karlssons långfilmsdokumentär ”Fraemling”, John Skoogs första film ”Säsong” och Cecilia Björks dokumentär ”En bra vecka för demokratin”. Dessutom håller vi på och förbereder för en stor fransk samproduktion som ska spelas in på Gotland i sommar.

Berätta lite om dig själv! Hur hamnade du i filmbranschen?
− När jag var yngre var jag framför allt musikintresserad och spelade i band. Sedan pluggade jag litteraturvetenskap, men insåg snart att jag inte alls var intresserad av det. I stället kom jag i kontakt med Biskops-Arnös filmutbildning och sökte mig dit. Där hittade jag en grupp människor som var intresserade av samma saker som jag var. Samma sak hände senare på filmhögskolan i Göteborg, där Ruben och jag träffades.

Hur kom det sig att ni två började jobba ihop?
− Vi hade Kalle Boman som lärare på skolan och det var han som talade om för Ruben och mig att ”ni två ska arbeta ihop”. När vi berättade hur vi såg på den nya digitala inspelningstekniken, vilka filmer man skulle kunna göra, förstod han att vi skulle samarbeta. Vi hade också gemensamma tankar om att den gamla idén om produktionsbolag som administrativa kontor var förlegad. Vi ville att de som gjorde filmerna skulle producera dem, så tillsammans startade vi Plattform och har jobbat ihop sedan dess.

Vad tror du är Plattforms framgångsrecept?
− Att vi själva bestämmer vad vi vill göra och genomför det – utan att snegla på någon annan. Vi har litat på vår egen intuition och erfarenhet, och gör aldrig film med tankar på att ”hoppas folk tycker den är bra”. Jag tror att den hållningen och det självförtroendet märks.

I dag är det ju fler än du och Ruben som är knutna till produktionsbolaget. Vilken är den minsta gemensamma nämnaren för dem som på ett eller annat sätt jobbar för Plattform?
− Vi ser oss som ett kollektiv och det som förenar oss är att vi vill göra film som skapar nya tankar och nya bilder. Vi vill inte reproducera något gammalt utan försöker alltid komma med något nytt. Vi är inte ute efter att förföra, utan hoppas på att skapa samtal och anser att bilden har stor betydelse för mänsklig erfarenhet och kunskap. En annan grej vi har gemensamt är att vi alltid tänker på våra projekt som internationella.

Hur då?
− Det är inte Sverige som är marknaden. Vi har alltid haft en internationell blick. Det vi själva har gillat är sådant som har funnits på den internationella arenan. Inte nödvändigtvis det som varit mest populärt, men det som ansetts viktiga i flera länder. Vi har varit jättestrategiska med hur vi placerar Plattform och började tidigt bygga upp vårt nätverk med personliga kontakter utomlands. Jag började till exempel skapa relationer med Cannesfestivalen 2006, två år innan ”De ofrivilliga” kom med i Un certain regard.

Hur har era framgångar har påverkat den lokala filmbranschen?
− Här i Göteborg genomförs fortfarande en del originalidéer med viss attityd och kanske har det vi har gjort hjälpt till lite grann. Det handlar inte om oss som personer utan om resultatet. Jag tror, i alla fall hoppas, att det smittar av sig när det går bra för oss. Att andra kan inspireras att våga tro på egna idéer, att det inte bara handlar om publiksiffror.

Vad kan vi förvänta oss av dig som januari månads instagrammare?
− Min förhoppning är att följarna ska få syn på att Plattform inte är ett vanligt produktionsbolag, utan en verksamhet med många olika personer som gör saker hela tiden. Vi är ständigt aktiva och sitter inte och väntar på några produktionsbeslut.

Text: Camilla Adolfsson

Fakta/Erik Hemmendorff

Gör inom film: VD, producent och en av grundarna på Plattform Produktion.
År i branschen: 15
Bästa branschminnet från Göteborg: ”Inspelningen av ”De ofrivilliga”. Vi spelade in under ett års tid, fem olika historier vid fem tillfällen. Det var ett mastodontprojekt på minibudget och vi hade bestämt att vi ville ha in nya människor. Man fick bara jobba på filmen om man inte hade spelat in långfilm tidigare och vi castade nästan bara amatörer. Jag minns den energin som fanns, alla som var med på resan kände den”.
Favoritfilm: ”Jim Jarmuschs ’Stranger Than Paradise’. Den är som en uppfinning, både produktionsmässigt och idémässigt. Man kan se hur smart tänkt allt är och hur de fått ihop det. Även ’Sånger från andra våningen’ är oerhört viktig för mig. Den visade att man kunde ha en helt annan ambitionsnivå i Sverige än vad jag tidigare hade upplevt.”

http://www.instagram.com/filmkontoret