Intressekartläggning

Intressekartläggning

Sammanfattning av intressekartläggning

Med detta material kan du kartlägga intressen. Materialet är kategoriserat utifrån de mest väsentliga sinnena.

• Att höra (Auditiv stimuli)
• Att se (Visuell stimuli)
• Att känna mot huden (Taktil stimuli)
• Att äta/dricka (Stimuli med smak och/eller lukt)

Andra sinnen, så som det vestibulära sinnet och proprioceptionen, är inte med som egna kategorier. De har i stället skapats en kategori med

• Andra upplevelser och sammansatta aktiviteter

Denna kategori är för aktiviteter och stimuli av sammansatt karaktär och aktiviteter och stimuli som inte kan placeras i någon annan kategori.

Kategoriseringen utifrån de olika sinnena är upplagt så här för att de sinnliga kvaliteterna i stimuli och aktiviteter ofta väcker intresse hos personer med svår intellektuell funktionsnedsättning.

I rubriken över varje kategori finns det några exempel på typiska stimuli och aktiviteter som är vanligt förekommande under den aktuella kategorien. Detta är bara menat som en påminnelse om vilka typiska stimuli och aktiviteter det kan handla om. Det är inte nödvändigt att ta ställning till om vederbörande är intresserad av varje exempel.

Varför kartlägga?

De personer som inte har stora och omfattande funktionsnedsättningar, brukar i hög grad själva skaffa sig ett livsinnehåll som är i linje med sina intressen. Vi väljer utbildning och yrke, vänner och fritidsaktiviteter. Ofta väljer vi också bostad och inreder den utifrån våra intressen. I hög grad väljer vi vad vi vill se, höra, känna, lukta och smaka. Vi väljer innehållet i våra liv.

Personer med svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning kan inte genom egen kraft och vilja skaffa sig samma valfrihet och möjlighet som leder till ett meningsfullt och glädjerikt livsinnehåll. Deras stora och omfattande funktionsnedsättningar kring kroppen, sinnena, kommunikation och kognition gör dem starkt beroende av att ha yrkes- och omsorgspersonal runt sig för att få ett meningsfullt och glädjefyllt livsinnehåll. Det är därför viktigt att göra en kartläggning av personens intressen. Att veta vad en person tycker om att göra är att förstå något om vad hon eller han skulle välja om valet var deras.

Vem har kunskap?

Kommunikationssvårigheter som följd av svår till mycket svår intellektuell funktionsnedsättning kan göra det svårt att upptäcka vad personerna dras till och intresserar sig för. De kommunikativa uttrycken hos dessa personer kan vara väldigt små, annorlunda och säregna i sin form.

De som tillbringat tid med personen, har emellertid lärt sig att tolka dessa uttryck och skapat sig erfarenheter om vad personen tycker om. När och hur visar personen

• Glädje
• Uppmärksamhet under en viss tid

I detta material kallas dessa viktiga personer för närpersoner som kan vara

• Familjemedlemmar
• Yrkespersoner som tillbringar mycket tid ihop med personen
• Övriga personer från olika miljöer som känner vederbörande väl

Närpersoner sitter på mycket nyttig kunskap om vad personen med svår intellektuell funktionsnedsättning intresserar sig för och som ger livskvalitet och glädje.
Det är viktigt att samla in denna kunskap och intressekartläggningsmaterialet är ett verktyg att använda sig av i detta arbete.

Optimalt bör så många som möjligt av de som känner personen väl utifrån olika delar av livet, fylla i varsin intressekartläggning.

Personen upplever troligtvis ganska olika aktiviteter och stimuli i olika miljöer.

Man ser andra saker i hemmet och i familjen än i skolan/förskolan, på boende, fritidsaktiviteten, med kontaktpersonen, fysioterapeuten eller andra. Det kan också vara nyttigt att hämta in erfarenheter från ställen som personen haft anknytning till tidigare. Exempelvis kan det vara att man hämtar in kunskap från förskolan när personen börjar i skolan.

Målet är att samla in så många positiva erfarenheter som möjligt utifrån de olika miljöer och verksamheter personen befinner sig i.

Vad som upplevs som intressant, kan både vara situationsbestämt och personbundet. Vi kan exempelvis gilla att dansa även om vi inte vill dansa med vem som helst och när som helst. Det kan vara att vi gillar att göra olika saker med mamma, pappa, mormor eller specialpedagogen på förskolan.

Dokumentation

Under varje kategori finns det en kolumn där du fyller i vilken typ av stimuli eller aktivitet det handlar om, samt en kolumn för kommentarer om detta. Utförliga kommentarer är viktigt. Det ger exempelvis inte så mycket information om du skriver att personen gillar musik, om du inte samtidigt berättar om vilka sånger och typ av musik som vederbörande tycker om. Är det att personen gillar att lyssna på när du sjunger, höra musik från en högtalare eller kanske själv spela olika instrument?

Det är viktigt att närpersoner får tillräckligt med tid att fylla i kartläggningen. Det är en process att minnas vad personen har visat intresse för och ofta kommer man på nya saker om man tar fram kartläggningen igen efter några dagar.

Erfarenheten är att resultatet blir bäst om varje närperson fyller i varsin kartläggning i lugn och ro. Alternativet är att flera närpersoner fyller i kartläggningen tillsammans. Personer som inte har tillbringat så mycket tid tillsammans med den som kartläggs och som inte kan nämnas som närperson, kan ändå komma med nyttig kompletterande information till det som har registrerat, så bjud gärna in dessa också.

Allas erfarenheter är lika mycket värda i detta sammanhang. Ingens erfarenhet ska förbises. Det kan mycket väl vara så att det finns aktiviteter och stimuli som personen bara har upplevt några gånger, men ändå har stort intresse för. Det kan också vara att personen helt enkelt gillar att göra något med en person, men inte gillar att göra samma sak tillsammans med någon annan.

Sist i kartläggningen fyller du i ditt namn och vilken typ av relation du har till personen med funktionsnedsättning.

Sammanfattningen

Välj en person som tar ansvaret för:

• Att samla in ifyllda kartläggningsscheman från varje person
• Att göra en sammanfattning av dessa

Flera som har fyllt i kartläggningen, kan ha registrerat samma intressen, men beskrivit det med lite olika ord. Då gör du som sammanfattar, en beskrivning som omfattar detta. Det kan också vara en del genuina erfarenheter som kanske bara en person har registrerat. Detta kan vara lika viktigt som det flera har registrerat, så allt behöver vara med i sammanfattningen. Skriv gärna punktvis med aktiviteter och stimuli som liknar varandra och fyll i de utfyllande kommentarerna som hör till varje punkt, i högra rubriken i sammanfattningen.

Längst ner skriver du namnen på de som har deltagit i kartläggningen och datum för när den sist blev reviderad.

Intressekartläggningen bör vara ett dynamiskt verktyg. Själva processen kommer förhoppningsvis göra närstående och personal uppmärksamma på att observera vad personen med funktionsnedsättning fattar intresse för, parallellt med att vederbörande får nya upplevelser och erfarenheter i sitt liv. När de som fyller i kartläggningen upptäcker nya intressen är det viktigt att det kompletteras med detta. Du bör revidera sammanfattningen med jämna mellanrum och ta ansvar för detta i exempelvis en årlig ansvarsgrupp eller liknande.

När du reviderar, behöver du inte göra om hela kartläggningen på nytt men se till att uppdatera sammanfattningen med nya intressen som kommit till och stryk det som inte gäller längre.

Vad berättar sammanfattningen?

När sammanfattningen är gjord, sitter ni med ett viktigt dokument som säger väldigt mycket om personen på ett positivt sätt. I sammanfattningen kommer personens starka sidor, personlighet och möjligheter fram. Det brukar annars finnas mycket dokumenterat om vad som är sjukt och dysfunktionellt hos personer med svåra till mycket svåra intellektuella funktionsnedsättningar.

• Journaler och läkarintyg bekräftar diagnoser och beskriver sjukdom och behandlingsbehov.
• Utredningar och kartläggningar berättar om nedsatta kognitiva, språkliga, motoriska och sensoriska funktioner och beskriver otillräcklig copingförmåga på många områden.

Sådana dokument är viktiga och nödvändiga. När man läser dem, kan man emellertid uppleva att personen bara beskrivs genom sina stora funktionsnedsättningar. Men:

• Vad är hälsobringande (salutogent)?
• Vad är friskt och starkt?
• Vad är personens personlighet?

Detta kan lätt hamna i skuggan av vad som är det sjuka och dysfunktionella. Satt på sin spets kan ”personen försvinna i patienten”. Intressekartläggningen och sammanfattningsdokumentet är menat att motverka detta.