Områdesindelningar

Statistiken för Göteborg baseras på en hierarkisk områdesindelning. Den minsta områdestypen är basområden, också kallade nyckelkodsområden eller NYKO. Det finns lite mer än 1 000 sådan områden i Göteborg. Områdesindelningen justeras ungefär vart femte år. Filerna längst ner på sidan beskriver i detalj vad som förändrats i områdesindelningen.

Basområden (NYKO)

Göteborg är indelat i drygt 1 000 basområden vars gränser ses över regelmässigt. Översyn av primär- och basområdesgränser har skett 1980, 1985, 1990, 1996, 2001, 2005, 2012 och 2018. Syftet med översynen är att anpassa basområdesgränserna till befintlig och planerad utbyggnad av bostads- och arbetsområden.

Ett basområde består av ett antal fastigheter som ligger samlade intill varandra. Gränserna för basområdet dras i gator eller i andra naturliga gränser.

I möjligaste mån är målet att inte dela upp kvarter mellan basområden och att bebyggelsen inom ett område ska vara så homogen som möjligt.

Primärområden

Ett antal basområden bildar tillsammans ett primärområde. Gränserna har dragits med hänsyn till fysiska barriärer, markanvändning, trafik- och serviceförsörjning m.m. Totalt finns idag 96 primärområden. Förändring av primärområden görs sällan. Den senaste förändringen av antalet primärområden gjordes 2012 då två nya områden bildades på Norra Älvstranden.

2018 gjordes gränsjusteringar på vissa primärområden. 2021 blir det också vissa justeringar på områdesindelningen i området kring Gamlestadens fabriker.

Mellanområden

Ett antal primärområden bildar Mellanområden. Områdena är framtagna i samarbete med stadsdelsförvaltningarna för att skapa områden som fungerar bra ihop med stadsdelarnas verksamheter.
Områdena finns i två versioner, en för åren 2017-2020, och en som gäller från och med år 2021. Den äldre versionen kommer inte att uppdateras med statistik efter 2020.

Stadsdelsnämnder

Från och med 2021 upphör organisationen med stadsdelsnämndsområden och ersätts med en fackförvaltningsorganisation. Därmed upphör stadsdelsnämnder också som geografisk indelning och ersätts av fyra stycken "Stadsområden" (Nordost, Centrum, Sydväst och Hisingen)

Göteborg är idag indelat i 10 stadsdelsnämndsområden (SDN), där varje SDN består av mellan 6 och 13 primärområden.

1 januari 2011 ändrades antalet stadsdelsnämnder från 20 till 10 st. Under hösten 2019 togs beslut om att de 10 stadsdelsnämnderna ska tas bort, detta från och med 2021.

Stadsdelsnämndsområdenas gränser beslutas av kommunfullmäktige.

Stadsområden

Från och med 2021 gäller ny områdesindelning. Den består av fyra stycken stadsområden som i huvudsak är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna med ett undantag i nordost.

Stadsområde med nummer (SO)
Stadsdelsnämnder (SDN)
1 Nordost Angered och Östra Göteborg*
2 Centrum Centrum, Majorna-Linné och Örgryte Härlanda*
3 Sydväst Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg
4 Hisingen Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen

*Industriområdet mellan Säveån och E20 som idag hör till SDN Örgryte-Härlanda, överförs till SO Nordost.


Historik över områdesindelningen 1900-2021

Den administrativa områdesindelningen i Göteborg har förändrats över tid, från rotar och kvarter till dagens stadsdelsnämndsområden. Detta är en kortfattad beskrivning av förändringen de senaste 100 åren.

Göteborg har sedan gammalt varit indelat i rotar och kvarter, vilka sammanförts i stadsdelar. Vid tiden kring år 1900 uppgick dessa – eller motsvarande områden – till ca 40. År 1920 fastställdes gränser och benämningar för 42 stadsdelar.

År 1984 genomfördes en fastighetsbeteckningsreform. Den innebar att kommunen indelades i trakter. I det äldre stadsområdet (Göteborg före 1967) utgjorde stadsdelarna trakter. I övriga delar var i huvudsak den gamla by- och hemmansindelningen grunden för traktnamnen. Antalet trakter blev 225 st.

År 1974 tillsattes en utredning med uppdrag att ”samordna och redovisa förslag rörande distriktsindelning av kommunens olika verksamheter, i första hand inom sjukvården, socialvården och det allmänna skolväsendet.
Tidigare hade de olika kommunala verksamheterna sina helt egna gränser. Detta innebar naturligt nog en synnerligen splittrad bild. Ett utredningsförslag var klart 1977 och kommunfullmäktige fattade beslut samma år.

Beslutet innebar att en gränssamordning skulle vara genomförd senast 1980 för ett tiotal kommunala verksamheter av närservicekaraktär med geografiska upptagningsområden.

De minsta enheterna i den samordnade områdesindelningen var de 93 primärområdena (2018 = 96 st) Dessa skulle utgöras av naturliga grannskapsenheter. Vägledande för gränsdragningen har varit faktorer som fysiska barriärer, dåvarande och planerad markanvändning samt trafik- och serviceförsörjning.

Verksamhetsområden som t.ex. förskolekretsar och rektorsområden var alltså ett aggregat av primärområden. Primärområdesnamnen var i många fall desamma som de äldre stadsdelsnamnen. Indelningen skulle ses över vart 5:e år.

Primärområdena utgjorde också byggstenar till de 21 stadsdelsnämnder som bildades 1989. Dessa stadsdelsnämnder tog den 1 januari 1990 över ansvaret för grundskola, socialtjänst, fritids- och allmän kulturverksamhet i respektive område.

1 januari 2010 slogs stadsdelsnämnderna Frölunda och Högsbo samman och antalet stadsdelsnämnder blev 20 st.

1 januari 2011 slogs vissa stadsdelsnämndsområden samman och staden delades in i 10 stadsdelsnämnder.

Den 1 juli 2018 överfördes ansvaret för grund- och förskola från stadsdelsnämnderna till de centrala förvaltningarna grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningen. Även stadsdelsbiblioteken överfördes från stadsdelsnämnderna.

1 januari 2021 upphör de 10 stadsdelsnämnderna som geografisk indelning och ersätts av fyra Stadsområden.

Aktuella delområdeskartorna

Filer med aktuella områden och senaste revidering: