Investeringsprojekt

Projekt som vi har finansierat genom gröna obligationer kommer att listas här. Projekten kommer att läggas till den här sidan så snart de har klarat urvalsprocessen.

Projekt 2023

Top 15%, Förvaltnings AB Framtiden

Taxonomiförordningen har fastställt tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka förhållanden en ekonomisk verksamhet anses bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringar. För byggnader som uppfördes före den 31 december 2020 bör de ha minst energiklass A, eller tillhöra de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna inom det nationella eller regionala byggnadsbeståndet, uttryckt som primärenergi vid drift.

I Göteborgs Stads uppdaterade gröna ramverk från september 2022 betonar staden vikten av enhetliga krav för att aktiviteter ska kvalificera som hållbara, och strävar efter att så långt som möjligt anpassa ramverket till Taxonomiförordningen. Detta innebär att behörighetskriterierna i ramverket för gröna projektkategorier, där det är relevant och tillämpligt, baseras på kriterierna för väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar.

Enligt ramverket uppfyller således flerbostadshus och lokaler (färdigställda före den 1 januari 2021) som kvalificerar sig inom de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna i det nationella byggnadsbeståndet, uttryckt i behov av primärenergi, behörighetskraven för gröna obligationer.

Göteborgs Stads tillvägagångssätt för att bedöma detta kriterium baseras på en studie av Fastighetsägarna (via konsultföretaget CIT Energy Management), som har tolkat taxonomiförordningskriterium för de 15 procent mest energieffektiva byggnaderna i ett svenskt sammanhang för olika byggnadskategorier. Gränsdragningen avseende energiprestanda för flerbostadshus, såsom de som byggs och förvaltas av Sveriges största allmännyttiga bostadsbolag Förvaltnings AB Framtiden, är fastställd till 81 kWh/kvm per den 14 december 2022. I samarbete med Förvaltnings AB Framtiden har staden framgångsrikt identifierat byggnader med ett marknadsvärde om 9,6 miljarder SEK som uppfyller kriteriet för de 15 procent mest energieffektiva enligt Göteborgs Stads gröna ramverk.

BKV Rya, Göteborg Energi AB

Investeringen i en ny biobränsleeldad ångpanna uppgår till 2,53 miljarder SEK och kommer att integreras med Göteborg Energis befintliga anläggning, Rya kraftvärmeverk, där delar av den befintliga infrastrukturen kan samutnyttjas. Pannan beräknas bidra med 156 megawatt värme och 39 megawatt el till det lokala energisystemet. Detta innebär att den totala kapaciteten för Rya kraftvärmeverk beräknas att bli 465 megawatt värme och 260 megawatt el. Anläggningen är flexibel och kan drivas med flera olika typer av biobränslen. Främst kommer skogsflis (GROT) och återvunnet avfallsträ (RT-flis) från regionen att användas. Detta är Göteborg Energis största klimatinvestering någonsin, med målet att all fjärrvärme i egen produktion vid utgången av 2025 ska baseras på förnybara och återvunna källor. Den planerade driftsättningen för anläggningen är värmesäsongen 2025/2026.

Omställningen av fjärrvärmen är en del av Göteborg Stads miljö- och klimatprogram och något man har arbetat med under lång tid. BKV Rya är den viktigaste pusselbiten då anläggningen bidrar till utfasningen av äldre fossila anläggningar och minskar beroendet av gas från Europa genom att bränslemixen utgörs av främst inhemskt skogsflis samt träavfall. BKV Rya kommer således att påverka den totala bränslemixen i energisystemet.  Anläggningen kommer att prioriteras att starta när återvunnen värme inte längre är tillräcklig. Det innebär att befintliga produktionsanläggningar skjuts uppåt i körordningen och får mindre driftstid och att den totala bränslevolymen till dessa pannor minskar i motsvarande omfattning. Vid lite kallare temperaturer (vinter) behöver alla biobränslepannor vara i drift och värmetillskottet från BKV Rya ersätter då i stället fossila bränslen som gas. Beräknat över ett helår kommer BKV Rya, i ett basscenario, att ersätta omkring 166 GWh fossila bränslen, 13 GWh el, 142 GWh pellets och 157 GWh flis i det befintliga systemet.


Investering i fjärrvärmedistributionen, Göteborg Energi AB

Distributionsnätet för fjärrvärme är en förutsättning för fjärrvärmens nyttor som resurseffektiv uppvärmning av bostäder och verksamhetslokaler. Göteborg Energis fjärrvärmesystem fungerar som ett 1 230 kilometer långt blodomlopp, som främst drivs av återvunna eller förnybara energikällor. Anläggningar som Sävenäsverket, Rya kraftvärmeverk och Rosenlundsverket pumpar varmt vatten genom ett långt nät av underjordiska ledningar där värmen når 90 procent av flerbostadshusen, 10 000 villor, industrier, kontor, butiker och andra offentliga byggnader.


Projekt 2022


Göteborg Energi bygger Göteborgs största termos

Den 60 meter höga ackumulatortanken står bredvid Rya kraftvärmeverk i Göteborgs hamninlopp. Ackumulatortanken fungerar som en termos. När efterfrågan på fjärrvärme är lägre så lagras värme i tanken, maximalt 1000 MWh. Denna värme kan sparas och därefter användas när efterfrågan är högre. När tanken väl laddas ut kan den nämligen normalt sätt leverera cirka 130 MW (max 200 MW) värme under cirka sju timmar. På så sätt kommer effekttopparna i fjärrvärmeproduktionen kunna reduceras vilket gör att man inte behöver använda fossila anläggningar i lika hög grad.



Investering i fjärrkylaanläggningar

Tekniken bakom fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärme. Göteborg energis fjärrvärmesystem fungerar som ett 1230 kilometer långt blodomlopp där majoriteten av fjärrvärmen kommer från återvunnen eller förnybar energi. Göteborg Energis anläggningar som Sävenäsverket, Rya kraftvärmeverk och Rosenlundsverket pumpar varmt vatten genom ett långt nät av underjordiska ledningar där värmen når 90 procent av flerbostadshusen, 10 000 villor, industrier, kontor, butiker och andra offentliga byggnader. Göteborg Energis fjärrkyla produceras till största delen av återvunnen energi, men här används stadens stora överskott av värme för att skapa kyla. Dessutom tas det tillvara av den kyla som Göta älv erbjuder under stora delar av året.  Det används också el för att göra fjärrkyla, men mycket mindre än vad konventionella kylmaskiner kräver. Enligt publicerade miljövärden för levererad fjärrkyla per 2022 är källan avseende tillförd energi för fjärrkyla enligt följande: 85% av energin kom från återvunnen energi, där allt genererades från industriell spillvärme (t.ex. från raffinaderier).  Resterade 15 % kom från kom från förnybara energikällor.

Fjärrkylan erbjuder därmed resurseffektiv helhetslösning för inomhusklimat som därtill är tyst och i det närmaste underhållsfritt.



Rökgasrening, Renova Miljö

Verksamheten i Renova Miljö är organiserad i två affärsområden. Affärsområde Logistik bedriver insamling och övriga logistiktjänster för avfall och återvinningsmaterial från hushåll och verksamheter inom ägarregionen. Affärsområde Återvinning sorterar och behandlar avfall från verksamheter i ägarkommunerna eller annat avfall som av andra överlämnas till bolaget för återvinning och behandling. 

Vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk förbränns huvuddelen av det brännbara avfallet. Den värmeenergi som frigörs genom förbränningen återvinns genom omvandling till fjärrvärme och el. Ett kilo avfall som energiåtervinns ger exempelvis varmvatten till sju minuters dusch och el till cirka tre timmar framför datorn. Anläggningen står för cirka 30 % av göteborgarnas fjärrvärme och cirka 5 procent av göteborgarnas elbehov. 

Miljökvalitetsnormer i Göteborg ställer krav som inkluderar restriktioner på mängden kväveoxid i luften. Även om mycket utsläpp kommer från sjöfart och vägtrafik så är även Sävenäs avfallskraftvärmeverk en betydande punktkälla för utsläpp av kväve och kväveoxider. Syftet med investeringen i detta projekt är att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra en modernisering av rökgasreningen på linje 1 i Sävenäsanläggningen. Kväveutsläppen till luft och vatten reduceras på ett sådant sätt att förbränningskapacitet och tillgängligheten kan upprätthållas, samtidigt som moderniseringen genomförs.



Anläggning för återvinning av zink, Renova Miljö

Renovas anläggning för asktvätt med zinkåtervinning, en av de första i sitt slag i världen, startade som ett omfattande laboratorieexperiment med lovande resultat. Därefter byggdes en pilotanläggning för att testa metoden i större skala, och resultaten visade betydande potential, där cirka 70% av all zink kunde återvinnas. År 2019 beslutade Renovas styrelse att bygga en fullskalig anläggning där 10 000 ton aska per år kommer att tas om hand. Kortfattat går processen till på följande sätt: Flygaskan, det vill säga askan som följer med rökgasen från avfallsförbränning, tvättas ur med saltsyra så att zinken överförs till vätskan. Askan avskiljs. Därefter tillsätts lut till vätskan så att zinken fälls ut och bildar flockar. Slutligen, när vätskan pressas ut erhålls en fast zinkprodukt som kan återföras till samhället. Den tvättade askan bränns sedan igen för att bli slagg som efter raffinering kan användas som byggnadsmaterial.



Projekt 2021

Vadhav i Torsviken

Göteborgs Hamn har tillsammans med bland annat Trafikverket och de ornitologiska föreningarna i området byggt en grund bassäng för vadarfåglar i Torsviken. Vadhavet är ett sätt att återställa naturen efter att området använts som mudderupplag i nära fyrtio år.

Ända sedan sjuttiotalet har Göteborgs Hamn haft tillstånd att lägga förorenade muddermassor i Torsviken nära hamnen på Hisingen. Massorna har huvudsakligen lagts i ett invallat område i vikens södra del. År 2009 upphörde detta tillstånd. Sedan dess har Göteborgs Hamn arbetat med att täcka över massorna och i möjligaste mån återställa områdets ursprungliga karaktär med ett rikt natur- och fågelliv.

Innan vadhavet kunde anläggas behövde platsen förstärkas och mudderplatsen täckas över med rent material. Lera från bygget av Marieholmstunneln inne i Göteborg användes som skyddsbarriär över den förorenade marken. Under 2018–2021 byggdes vallar, öar, inlopp- och utloppsystemet för själva vadhavet. Bassängen fylldes med vatten under senvåren 2021.


Björlanda pumpkedja

Det pågår arbeten med flera detaljplaner på nordöstra Hisingen. För att nya fastigheter ska kunna anslutas utan att risken för källaröversvämningar och utsläpp av avloppsvatten till Osbäcken ökar, krävs kapacitetshöjande åtgärder. Därför togs beslut om utbyggnad av omkring sex km vatten- och avloppsledningar mellan Skra bro och Kärrdalen och ombyggnation av två spillvattenpumpstationer och en dricksvattenpumpstation. I samband med detta förstärks även leveranssäkerheten av dricksvatten. Arbetet beräknas avslutas under 2023.

Hoppet – Sveriges första fossilfria byggnadsprojekt

I ett första steg mot att minimera klimatpåverkan i byggprocesser startades ett innovativt projekt vid namn Hoppet. Första målet för projektet var att bygga en förskola som, så långt det var möjligt, åstadkommits med fossilfria material och metoder – från råvaruuttag till byggarbetsplats och drift. Hoppet är därtill ett konkret initiativ för att stimulera innovation, generera kunskap och skapa bättre förutsättningar för klimatneutralt byggande.

Anledningen till att man lyckades reducera klimatpåverkan markant i detta projekt är bland annat att förskolans fasad och stomme är byggd i trä, och att den traditionella betonggrunden är utbytt mot material bestående av 60 -70 % återvunnet glas. Enligt beräkningar för projektet reducerades klimatpåverkan med cirka 70 % för de stora byggdelarna jämfört med en nybyggd och jämförbar förskola i Göteborg.

Hoppet | Virtuell tur (web.tours)


500 nya laddplatser för elbilar i Göteborg

Satsningen är ett samarbete mellan Göteborg Energi och Göteborgs Stads Parkering och innebär att 500 nya laddplatser blir tillgängliga runt om i staden. Laddarna kommer att placeras på publika parkeringsytor, dels där det inte finns laddare i dag och på befintliga parkeringar med hög beläggning. Primärt kommer de placeras i stadens centrala delar där efterfrågan från både boende och besökare är som störst.

Göteborg Energi investerar i en ny biopanna

Göteborg Energi tog nästa stora steg mot målet om fjärrvärme från fossilfri och återvunna källor år 2025, genom att investera en halv miljard kronor i en ny, bioeldad panna, i Rya Hetvattencentral.

De två gamla pannorna var ursprungligen byggda för att eldas med olja och kol men konverterades 2003 till att eldas med pellets. Dessa pannor nådde sin tekniska livslängd och ersätts med en ny panna. Den nya pannan, som är konstruerad för pellets som bränsle, kommer att ge bättre förbränning, högre verkningsgrad och generera mer värme. Därtill ökar också den installerade effekten i anläggningen från 100 MW till 130 MW.


Projekt 2019

Elbussar

Trettio elbussar som ägs av Göteborgs Spårvägar rullar nu på Göteborgs gator. Bussarna laddas med grön el och har en batterikapacitet på 200 kWh. Modellnamnet är 7900e och byggdes av Volvo Bussar. Operatören Västtrafik har ambitionen att all kollektivtrafik i staden ska elektrifieras före år 2030.







Hotell

Nöjesparken Liseberg har beslutat att bygga Grand Curiosa Hotel. Målet är att nå byggnadsstandarden BREEAM-SE Excellent. Budgeterad kostnad är 1,179 MSEK. Projektet kommer att bidra till Lisebergs mål om 100 procent klimatneutral verksamhet, främst i form av energieffektiva byggnader med klimatneutrala energikällor, men också genom att systematiskt välja byggmaterial med låga koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv.






Projekt 2018

GöteborgsLokaler – hållbart byggande

Selma stadsdelshus

Stadsdelshuset, är en byggnad på  5 500 kvadratmeter och fyra våningar hög  som kommer att inrymma bland annat bibliotek, café, kulturskola, mötesplats för seniorer, fritidsgård och Norra Hisingens stadsdelsförvaltning. Visionen för Stadsdelshuset är en välkomnande social miljö som myllrar av liv. Blandningen av olika verksamheter kommer ge huset ett mångfacetterat och rikt liv och möjlighet att bli en bidragande faktor för möten mellan människor med varierande bakgrund och intressen. Husets fasader är utformade som en stor ridå där glipor och större öppningar exponerar verksamheten i samtliga fyra våningar.


Skiss: White Arkitekter

Byggnaden är certifierad enligt miljöbyggnad silver vilket innebär en energianvändning om 75% av BBR eller lägre samt ett värmeeffektbehov om 40 W/m2 eller lägre. Vad gäller energislag så finns också krav på att mer än 10% ska komma från förnybara energikällor (miljökategori 1) och mindre än 25% från icke förnybara energikällor (miljökategori 4). Därtill, ställs även höga krav på innemiljön (ljud, radon, ventilation, fuktsäkerhet, termiskt klimat och legionella) och material (byggdokumentation samt utfasning av farliga ämnen).

Göteborgs Energi – investering i förnybar energi

Nya Solevi – Sveriges största solcellspark


Foto: Paul Olsson


Sveriges största solcellspark, Nya Solevi, är byggd av Göteborgs Energi och är belägen vid Säve flygplats. Nya Solevi upptar ett markområde på 11 hektar vilket motsvarar storleken av 16 fotbollsplaner. Anläggningen består av 20 000 solpaneler med en uppskattad livslängd på upptill 30 år, vilka kommer att producera cirka 5,5 GWh elektricitet per år. Årsproduktionen motsvarar förbrukningen i cirka 1100 privata hus. Göteborgs Energi utlyste en tävling för att namnge anläggningen. Det vinnande namnet har en lokal anknytning, Göteborgs två största fotbollsarenor heter Nya Ullevi och Gamla Ullevi, samtidigt som namnet antyder förnybar energi.

Projekt 2017

Kretslopp och vatten – hållbart byggande

Kodammarna – avloppspumpstation

Syftet med investeringen är att säkra driften av Kodammarnas pumpstation och minska bräddningen till Göta älv. Pumpstationen avleder avloppsvatten från 160 000 personer och det är avgörande att den är i kontinuerlig drift då det saknas möjlighet att leda bort avloppsvattnet vid ett driftstopp. Pumpstationen kommer att vara energieffektiv och anläggningen kommer att klimatsäkras för att klara av högre vattennivåer, och det kommer även finnas möjlighet att installera solceller på taket. Anläggningen beräknas vara i drift 2021.


Skiss av pumpstationen Kodammarna

Projekt 2014

Lokalförvaltningen – projekt inom hållbart byggande

 Vi bygger bara lågenergibyggnader när vi bygger nytt

En ny byggnad i lokalförvaltningens regi ska bara använda maximalt 45 kWh/kvm, år i energi till uppvärmning, varmvatten och fastighetsdrift. Detta är ca 60 % lägre än vad som krävs i Boverkets byggregler och ligger i nivå med passivhusstandard. Dessutom ställer vi mycket höga krav på energiprestanda på de komponenter som påverkar verksamhetens energianvändning, såsom lågenergibelysning med smart styrning, mycket energieffektiva vitvaror.

Vi har mycket höga krav på sunda material mär vi bygger

Vi utgår från barn som är mer känsliga för exponering av farliga ämnen. Därför undviker vi till exempel hormonstörande ämnen. Även hållbarhet över tid är ett ledord. Flera projekt har gröna tak, sk sedumtak för att öka den biologiska mångfalden, tillföra mer grönt i stadsmiljön, minska dagvattenflöden, skapa bättre mikroklimat och verka bullerdämpande.

Den energieffektiva förskolan Krumeluren 

 

Foto: Lo Birgersson

Krumeluren är ett exempel på ett energieffektivt passivhus. Därtill, finns i huset inga plastmattor innehållande medel som kan ge upphov till hormonstörningar. Huset har grönt tak vilket bidrar med mer grönt till stadsmiljön, minskar dagvattenflöden, skapar bättre mikroklimat samt dämpar buller.

Göteborg Energi AB – satsningar inom fjärrvärme

Celsius – fjärrvärme till båtar

I Celsius har staden en ”lead” position och Göteborg Energi AB projektleder de olika europeiska städerna som deltar i projektet. Syfte är att visa hur fjärrvärme och fjärrkyla kan användas bland annat för att ta tillvara spillvärme i en stad och effektivisera energianvändningen. EU efterfrågar denna typ av lösningar för att kunna nå målet på 20 procent energieffektivisering till år 2020.

En åtgärd som genomförts genom Celsiusprojektet är att värma en stor färja med fjärrvärme när den ligger vid kaj. Göteborg Energis fjärrvärmenät förser Stena Danica med varmvatten genom en ny värmeväxlare. Göteborg och Stena Line är först i världen med det, sedan tidigare är färjan även landansluten med elström. Genom detta sparas utsläpp av 500 ton koldioxid per år.

Celsius – fjärrvärme till vitvaror

Istället för att värma vatten i en tvättmaskin eller luften i en torktumlare med el kan man använda sig av fjärrvärme som värmekälla. Med fjärrvärme går det att ersätta upp till 80 % av elbehovet och minska effektbehovet för elen med upp till 90 %. Med fjärrvärme kommer värmen från värmeväxlare i maskinerna, istället för att värmen kommer från el.

GRYAAB – Kväverening

För att uppfylla Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan och för att klara framtida befolkningsökning bedömer Gryaab att det är nödvändigt att öka kvävereningen ytterligare. Gryaab har därför beslutat att satsa 360 miljoner kronor på en utbyggnad. 2016 förväntas det nya reningssteget att tas i bruk. Näringsämnet kväve har stor betydelse för övergödningen i Västerhavet.

Gryaabs kväverening sker i två steg. I det första steget omvandlar bakterier ammonium till nitrat och i det andra nitrat till kvävgas. Kvävet hamnar då i luften istället för att göda havet. Den nya utbyggnaden kommer att öka kapaciteten i det första steget.

En reaktor med så kallade rörliga bärare kommer att byggas. Bärarna är plastbitar där bakterier fastnar och växer till. Att använda rörliga bärare är ett effektivt sätt att rena mycket vatten på liten yta. Inför beslutet har samråd hållits med Gryaabs sju ägarkommuner. Samtliga kommuner är positiva till investeringen.

Projekt 2013

Förvaltningen kretslopp och vatten

Lackarebäck vattenverk och reningsfilter

  • Den största ultrafiltret i Skandinavien byggs
  • Vattenrening genom ultrafilter
  • Ultrafilter är en oberoende mikrobiologisk barriär , vilket innebär en god barriäreffekt även under störningar
  • Kapacitetsökning med 40 %
  • Klar att använda 2015
  • Total kostnad 700 MSEK

Beräknade effekter av projektet

  • Kapacitet ökning med 40%
  • Samhällsekonomiska vinster i form av lägre sjukdomsutbrott som sparar upp till 290.000 dagar i produktivitet förlust mellan 2014-2038
  • Samhällsekonomiska vinster i form av kostnadsbesparingar på 1,4 miljoner vårddagar

GoBiGas             

10 april 2018 – Med anledning av Göteborg Energis beslut att avveckla den nuvarande driften och verksamheten i GoBiGas kommer de 920 MSEK som investerats via gröna obligationer att omallokeras till andra gröna lånefinansierade projekt

  • Storskalig produktion av biogas
  • Effektivt – hög verkningsgrad i produktion och återvinning av överskottsvärme till fjärrvärme och el
  • Flexibelt – tål varierande kvalitet av råvara
  • Plattform för utveckling inom industri och högskola


Beräknade effekter av projektet

När anläggningen är i full produktion ska leveransen uppgå till 800 – 1 000 GWh, vilket motsvarar drivmedel till mellan 80 000 – 100 000 bilar.

Elbilar         

Gatubolaget har köpt in ett antal elfordon för Stadens förvaltningar och bolag. Målet var 100 eldrivna fordon i staden fordonsflotta år 2015.

Redan tisdagen den 10 december 2013 levererades den 100:e elbilen till hälso-och sjukvårds-teamet i Angered.