"Götheborgs Börs kommer att göra både samhället och sin byggmästare stor heder." Citat ur Handelstidningen 1849.

Röster om Börsen

Ros och ris. Lovord och klander. Göteborgs viktigaste representationsbyggnad var omdiskuterad långt innan den blev till, och länge efteråt.

Från debatt till samstämt beröm

Det tog över 80 år och minst tio olika förslag av åtta arkitekter, innan Börsen blev verklighet. Under resans gång gick diskussionerna heta bland Göteborgs handelsmän och styrande. Det gällde såväl placering, som utseende och funktion. Bygget av huset tog fem år och när det väl satts igång 1844 övervägde lovorden, både från allmänhet och expertis.

Så här skrev Handelstidningen 1849:

"Göteborgs Börs nalkas nu sin fullbordan och kommer att göra både det samhälle, som bekostat densamma, och sin byggmästare stor heder."

I Götha, tidskrift för fruntimmer, stod det 1849 att läsa:

”Götheborg vexer och vexer till sig, både i fysionomiskt och psychologiskt hänseende. Då man efter en tio à tolf års bortvaro återser det, öfverraskas man af de förändringar det undergått, af de stora arbeten som under dessa år blifvit fullbordade och dels satte i verket. Bland de förnämsta af de förstnämnda bör onekligen börsen, den ståtliga börsen, nämnas.”

"Bland de förnämsta bör onekligen börsen, den ståtliga börsen, nämnas." Ur tidskriften Götha, 1849.

Ur tidskriften Götha 1849.

Kritik mot exteriören

Efter hand började det dock dyka upp en och annan kritisk kommentar bland berömmet. I en artikel i handboken för resande, Götheborg och dess omgifningar, 1859 skrev Viktor Rydberg följande:

”Du finner att vår börs har ett fast och grundsäkert utseende, sålunda bärande pregeln af affärslivet, som rör sig inom dess murar. Om prostylen synes dig något tung, så tillåt mig upplysa, att han blott är ett stycke af ett stort, ännu ofulländat verk.”

Kritiken växte, främst kring husets utvändiga arkitektur. I den andra delen av Götheborg och dess omgifningar, som kom ut 1863, publicerades bland annat detta angående Börsen: 

”Bland föremål i Göteborg, som med skäl påkalla en främlings uppmärksamhet, intager utan tvifvel Börsen ett af de vigtigaste rummen; detta dock ej så till förståendes, som om denna byggnad vore et praktstycke i arkitektonisk hänseende, som fast mer för det dyra uti dess anläggning, det magnifika i dess inredning och, vi måste tillägga, det stora uti dess proportioner. Uppträdde vi här såsom konstcritici, skulle åtskilligt ur estetisk synpunkt taget, vara att anmärka mot denna byggnad.”

"Uppträdde vi såsom konstcritici skulle åtskilligt ur estetisk synpunkt vara att anmärka." Ur artikel skriven av Viktor Rydberg i boken/tidskriften Götheborg och dess omgifningar, del 1, 1859

Ur resehandboken Götheborg och dess omgifningar, del II, 1863.

För lite lokalt fokus

Snart väcktes även röster mot att Börsen inreddes med allt för mycket utländsk och icke-lokal konst. Istället borde huset i högre grad lyfta fram göteborgska alster. När handelsmännen beställde en staty av Oscar I till den nya Börshallen, uttrycktes det bland annat i pressen att en göteborgsprofil borde avbildats.

"...en stilla undran, om det ej hade varit lämpligare att någon göteborgare, som ägnat krafter och tid åt samhället, istället fått sin staty där. Man förmodar att majestätet högsinnadt skulle avstå sin plats åt en Chalmers, Sahlgren eller Wijk."

Ur göteborgsk tidning kring 1860.

Runt 1854 erbjöd också Göteborgskonstnären Gustaf Brusewitz stadens myndigheter att köpa en av hans målningar till det nya börshuset. Konstverket föreställde Göteborgs grundande. Erbjudandet avslogs vänligt men bestämt. Stadens handelstidning och Illustrerat magasin skrev då bland annat så här:

"Om ibland de många dyrbarheter denna lokal innehåller, äfven ett enda konstverk hade fått rum, och detta dertill af en svensk och ännu hellre af en stadens egen konstnär, så tro vi att detta bidragit mera och icke mindre till samhällets ära än en och annan kostbar möbel."

"Ett konstverk af en stadens egen konstnär hade bidragit mer till stadens ära än en och annan kostbar möbel." Ur Göteborgs handelstidning och Illustrerat magasin 1854.

Ur Handelstidningen och Illustrerat magasin.

Prydnad istället för praktik

En bred opinion framförde också att staden lade för stort fokus på prydnad, istället för praktisk funktion för invånarna. Strax efter att Börsen färdigställts bestämde myndigheterna att en staty av Gustaf II Adolf skulle placeras på dåvarande Stora torget framför den nya börsbyggnaden. I och med förändringen skulle också all saluhandel försvinna från torget. Beslutet väckte kritik och kopplades ihop med det nya påkostade huset. 

Över 300 invånare skrev under ett dokument där de bad staden att inte flytta torghandeln, förrän ett nytt torg för handelsmarknad hade anlagts. Handlaren Gabriel Lundgren lämnade också in en omfattande skriftlig protest där han bland annat uttryckte följande:

"Det endast prydliga borde ej få företagas på bekostnad av det allmänt nyttiga." 

"Hela det yttre kan man således svårligen undgå att finna misslyckat." Ur Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden, del 5, 1924.

Ur Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden, 1924.

Staden hann ordna ett nytt handelstorg vid Lilla bommen innan statyn kom på plats. Men Börsen hade redan kommit att kallas "Herrskapsbörsen" och torget var reserverat för festligheter och inte var mans egendom som förr. Tillsammans med tidens nya arkitektoniska stilideal gjorde det att kritiken mot stadens officiella representationsbyggnad fortsatte. 

"Att detta kvasipalats ej uteslutande ämnades till lokal för köpmännens dagliga sammankomster och uppgörelser, framgår redan av namnet börs- och festivitetsbyggand, och ännu mer av anläggningskostnaden. Långsidan kom att vändas mot Östra hamngatan och kortsidan mot torget. Den senare fungerade som fasad och två rader kolonner, den ena på den andra, vilken utstyrsel, upptagande så gott som hela väggen, gör ett förtvivlat försök att imponera. Hela det yttre kan man således svårligen undgå att finna misslyckat."

Skrivet av Hugo Fröding i Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden, del 5, 1924.

Unikt konst- och kulturarv

Idag betraktar nog de flesta Börsen som ett oersättligt arkitektur-, konst- och kulturarv, med unika kvalitéer. Ett hus som kan berätta om såväl dåtidens hantverksskicklighet och ideal, som om klyftor och motsättningar.

"Huset och interiören är helt outstanding. Alla ytor har så häftig kvalitet. Byggnaden uppfördes av de duktigaste hantverkarna och när det skulle inredas köptes de dyrbaraste föremålen in från de bästa ateljéerna i Europa. Man kan säga att det är Göteborgs svar på slottet i Stockholm."

Citat av Marcus Gustafsson, projektledare för restaureringen av Börsen 2016–2020

"Idag vet få vad som döljer sig bakom Börsens fasader. Många har sett huset utifrån utan egentligen veta vad det är för byggnad. I själva verket är det ett hus som väckt känslor genom alla tider."

Citat av Peter Wall, eventkoordinator på Stadsledningskontoret Göteborgs Stad