Platsen

Gustaf Adolfs torg

Börsen är belägen i det nordöstra hörnet av Gustaf Adolfs torg i stadsdelen Nordstaden. Alldeles intill flyter hamnkanalen. Platsen blev tidigt stadens administrativa och rättsliga centrum. 

1672 byggdes rådhuset här och mellan 1700 och 1850 hölls stadens offentliga bestraffningar på torget. Under 1800-talet var det en plats för vattenhämtning och saluhandel. Runt om torget uppfördes även Stadshuset, Wenngrenska huset, Strömska huset och Börsen. 

Från början hette platsen Stora torget. Men 1854, då statyn av Gustaf II Adolf restes här, fick ytan sitt nuvarande namn.

Kvarteret Högvakten

Börsen är en del av kvarteret Högvakten. I det ryms också Stadshuset, Wenngrenska huset och Strömska huset. Byggnaderna både ägs och hyrs av Göteborgs Stad. Den totala bruttoarean är cirka 13 000 kvm. Under byggnaderna har arkeologerna hittat husrester från 1600-talet, vilket troligtvis är Göteborgs tidigaste delar.

Kvarterets namn kommer sig av att Stadshuset och dess föregångare tidigare härbärgerade stadens militära vaktstyrka, som kallades Högvakten. Högvakten drogs in 1895, men namnet lever kvar.

En av kvarteret Högvaktens innergårdar 1809. Fotograf: Emil Bäcklin Källa: Göteborgs stadsmuseum

Gustaf Adolfs torg med kvarteret Högvakten och Börsen på 1920-talet. Fotograf: Alfred Carl Källa: Göteborgs stadsmuseum

Börsens tomt

Börsbyggnadens tomt sträcker sig från Gustaf Adolfs torg till Postgatan norr om torget. Tomten vetter också mot Östra hamngatan. Platsen var bebyggd långt innan Börsen kom till, men en rad bränder har ödelagt husen. Exakt hur marken användes under den första tiden är oklart, eftersom även många handlingar och ritningar försvunnit i bränderna. Men det står klart att här har funnits såväl enkla bodar som restaurang och fängelse. Här får du veta mer:

Tvåvånings stenhus

Tomten bestod från början av flera mindre tomter. De ägdes under 1600-talet av rådsherrar, som var dåtidens styrande i staden vid sidan av borgmästaren. En av ägarna var Jürgen von Lengerken. När han dog lät hans änka Cecilia von Lengerken bebygga tomterna. Efter att Cecilias dotter och hennes man rådsherren Paul Rokes i sin tur ärvt dem, uppförde de på 1670-talet ett tvåvånings stenhus i hörnet Gustaf Adolfs torg−Östra hamngatan.

Thams bakgård

1702 köpte handelsmannen Sebastian Tham tomten med stenhuset och ett flertal andra mindre byggnader. Tomten kom då att kallas Thams bakgård. Året innan byggnaderna brann ned i den stora stadsbranden 1746, köptes tomten och byggnaderna av poliskommissarien Jöns Niclasson Holst.

Kaulbarska huset

Stenhuset återuppbyggdes och när Holst dog 1747 ärvde hans hustru Catharina tomten och byggnaden. Efter att hon gift om sig med militären, friherren och landshövdingen Johan Fredrik Kaulbars, började byggnaden kallas Kaulbarska huset. Kaulbars hade tidigare kämpat tillsammans med Karl XII vid Fredrikstens fästning och var en av de officerare som fann kungen död.

1758 brann kvarteret på nytt och bebyggdes ännu en gång med ett tvåvåningshus i sten. Fredrik Kaulbars dog 1762 och hans änka flyttade. Huset hyrdes ut för olika ändamål, men fortsatte att kallas Kaulbarska huset. Mot Postgatan byggdes salubodar och annan enklare träbebyggelse.

Hotell och värdshus

1775 köptes tomten och byggnaden av Martin Holterman, direktör vid Ostindiska Kompaniet. Priset var 35 025 daler silvermynt. Holterman sålde vidare byggnaden till Göteborgs Stad samma år, som byggde om huset till hotell och värdshus.

Från 1783 hyrdes lokalerna av källarmästare Johan Engborg som drev Engborgs källare. På andra våning fanns en festsal för medelklassungdomar. Efter Johan Engborgs död, i början av 1800-talet, gifte hans änka om sig med Johan Ericsson. Han övertog restaurangen, men påpekade snart för staden styrande att byggnaden var i mycket dåligt skick. 

När Johan Ericsson dog 1816 sålde Göteborgs Stad tomten på auktion. Den ropades in av Gunne Petterson, som fortsatte att driva servering och även öppnade källarlokalerna för dans- och festsällskap. Efter bara några år avled han och rummen i det Kaulbarska huset hyrdes då ut till Maria Winbergs krog. Handelsboden i samma hus köptes av handlaren J O Jacobsson.

Kaulbarska huset tidigt 1800-tal med Engborgs källare och Winbergskans krog ovanpå. Konstnär: Claes Krantz Källa: Göteborgs stadsmuseum

Fängelse

I början av 1800-talet bestämde staden att den delen av Kaulbarska tomten som vetter mot Postgatan skulle användas för att bygga ut det intilliggande fängelset. 1811 höjdes hyran för tomten och staden meddelade att bodarna längs med Postgatan skulle rivas. 1819 stod fängelset färdigt.

Vy över Stora torget 1835, med Kaulbarska huset längst till höger på den norra sidan. Fotograf okänd Källa: Göteborgs stadsmuseum

Göteborgs Börs- och festivitetsbyggnad

1824 beslutades det att stadens nya börs skulle placeras på Kaulbarska tomten. Det dröjde dock ända till 1844 innan idéerna blev verklighet. Först då fanns det tillräckligt med pengar i den insamlade kassan och både staden och Handelssocieteten var överens om utformningen.

De befintliga byggnaderna och bodarna på tomten revs för att ge plats åt stadens nya officiella representationsbyggnad. Idag ägs Börsen av Göteborgs Stad och förvaltas av Higab. Läs mer om berättelsen bakom huset under Arkitektur och historia.