Tillfälliga blomsteråkrar gynnar biologisk mångfald

Förra årets äng i Kungsparken.

Publicerad 17 maj 2018

2017 planterade park- och naturförvaltningen små blomsteråkrar på prov på olika platser i Göteborg. De blev uppskattade inslag i stadsmiljön och återkommer därför i år.

Under senvåren sår park- och naturförvaltningen olika fröblandningar, som ska ge blommor under sommaren. I september, när blomningen är över tar de bort växtmaterialet. Kanske kommer blomsteråkrarna tillbaka på samma platser även nästa år, om det inte blir så kommer park- och naturförvaltningen att återställa platserna.

Fyra mindre blomsteråkrar i stadsmiljöer:

  • Kungsparken får en blomsteråker som går i pastellfärger. Här kommer det bland annat blomma Sommarslöja och Kornvallmo. Blomsteråkern i Kungsparken hittar du i höjd med Raoul Wallenbergs gata, parallellt med Adrian Petersons Gångväg.
  • Frihamnens blomsteråker får blommor i djärvare färger, till exempel Ringblomma, Blomsterlin och Trädgårdsmåla. Du hittar blomsterängen i Jubileumsparken.
  • I Hammarkullen anläggs blomsteråkern i rondellen där Hjällbovägen och Spadegatan möts. Precis som i de övriga blomsteråkrarna kommer färgskalan förändras under säsongen och här kommer bland annat att växa Färgsporre, Sömntuta och Baldersbrå.
  • I Bergsjön kommer rondellen vid Rymdtorget att täckas av en blomsteråker med något lägre växande blommor, som Blåvinda, Rosenglim och Jungfrun i det gröna.

Lite större blomsteråkrar närmare naturen

I lite större grönområden utanför stadskärnan anlägger park- och naturförvaltningen lite större blomsteråkrar där de sår blåklint, klätt, åkerkulla, kornvallmo och rågvallmo. Dessa åkrar hittar du i:

  • Tuve, längs Tuve kyrkoväg, en på var sida av Tångelund.
  • Angered, vid gång- och cykelvägen nedanför Salsavägen.
  • Eriksbo, längs med gång- och cykelvägen söder om Eriksbo.
  • Bergsjön, längs Ljusårsvägen, där den korsar Astronomgatan.

Gynnande blomsterfägring

Blombärande kantzoner, ängar och bryn har succesivt försvunnit under de senaste 100 åren, när det småskaliga jordbruket rationaliserats bort. En följd av detta är bland annat en stark tillbakagång av många insekter. Blomsteråkrar är en av flera metoder som Göteborgs Stad använder för att bidra till ett rikt växt- och djurliv.

Blomsteråkrar gynnar framförallt pollinerande insekter. De är beroende av rik blomning, för att hitta föda och för att föröka sig. Samtidigt får vi en vackert blommande äng på en plats där det annars hade växt bara gräs.

Både åkrar och ängar

Anledningen till att park- och naturförvaltningen väljer ettåriga blomsteråkrar framför fleråriga blomsterängar på de här platserna är att de ettåriga växterna tar sig snabbt, blommar länge samt kräver lite för- och efterarbete. Fleråriga blomsterängar tar längre tid att etablera och kräver mer arbete.

Men det finns ett antal fleråriga slåtterängar runtom i staden. De rensas på gammalt växtmaterial på våren och slås i augusti september. Växterna får ligga kvar ett par veckor för att fröerna ska släppa och sprida sig på nytt och först därefter tas växterna upp. Det finns både kulturhistoriska och biologiska värden med slåtterängar, utöver att även de är vackra att se på. Många av arterna som växer på slåtterängar är ovanliga eller hotade. Ängarna gynnar även mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar samt grod- och kräldjur.

I Göteborg finns slåtterängar bland annat i Rya skog, Sillviks skalgrusbankar, Skändla, Gossbydal, Stora Amundö och vid Fjällbo ängar. I Sillvik kan du få se ett antal orkidéer, fältgentiana och månlåsbräken, i Gossbydal finns tätört, rödklint och ängsskallra. Skändla bjuder på många typiska ängsväxter, som prästkrage, liten blåklocka, åkervädd och ängsvädd, käringtand, ängshavre, brudbröd, spåtistel och vildlin. Vid Stora Amundö finns de hotade arter smal käringtand, strandmålla och strandstarr.