Till sidans huvudinnehåll

Invasiva växter


Invasiva främmande växter sprider sig snabbt vilket drabbar inhemska arter. Har du invasiva främmande växter på din tomt är du skyldig att se till att de inte sprids till naturen där de kan orsaka skador.

EU-förteckning över invasiva främmande arter

En växt som finns med i EU-förteckningen över invasiva främmande arter får inte introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.

Jätteloka, gul skunkkalla och jättebalsamin finns med på EU:s lista över invasiva växter och ska därför, enligt EU:s direktiv, bekämpas.

Om EU-förteckningen över invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats

Övriga invasiva främmande växter

Det finns flera växter som är problematiska utöver de på EU:s lista som omfattas av krav på bekämpas. Flera av dessa arter kommer troligen att tas med på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som kommer att omfattas av olika förbud. Att begränsa spridning av dessa är också angeläget. Några som är vanligt förekommande i kommunen är parkslide, vresros (den ursprungliga Rosa Rugosa är invasiv, inte övriga vresrosor), kanadensiskt gullris och blomsterlupin.

Vems är ansvaret?

Ansvaret att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU:s lista ligger på fastighetsägaren. Det kan alltså vara allt ifrån kommuner och stora privata markägare till villaägare. Alla som äger eller förvaltar mark har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna.

Det innebär att kommunen som regel bara bekämpar växter på kommunal mark.

Så här kan du hjälpa att minska spridning

  • Rapportera på artfakta.se om du hittar en invasiv främmande art.
  • Välj växter som inte tar över och riskerar att bli invasiva. Fråga i växthandeln vilka växter du kan skaffa utan risk.
  • Tänk efter både när du köper, får, ger bort eller planterar nya växter.
  • Köper du jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör bör du fråga om det är fritt från delar av invasiva arter. Plantjord i säck är ingen fara.
  • Var försiktig när du hanterar växter, växtavfall och jord, så att du inte råkar sprida växtdelar eller frön som kan föröka sig.

Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras låt den stå kvar och sök mer information på Naturvårdsverkets webbplats. Du kan också fråga om råd genom att kontakta Göteborgs Stad. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på den här sidan.

Viktigt att hantera växtavfallet på rätt sätt

För att undvika ytterligare spridning av dessa arter är det viktigt att hantera växtavfallet korrekt. Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter samt växtdelar som flyttas runt.

  • Växtavfall eller jord som kan innehålla delar från invasiva växter ska aldrig läggas i komposten eller naturen.
  • Privatpersoner kan lägga växtdelar i en säck, försluta väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler.
  • Kontakta personal innan du lämnar säckarna. Växtdelarna sorteras som brännbart.
  • Tänk också på att risken för spridning är stor under transport, så förvara materialet i slutna kärl eller säckar.
  • Jordmassor med växtdelar av parkslide och jätteloka får inte flyttas eller återanvändas. Det gäller även om man samlat ihop växtdelarna.
  • Jord med växtdelar kan i dagsläget inte lämnas på återvinningscentraler.

Vad gäller för företag?

Sorteringsguide för företag på Renovas webbplats

Hantering av invasiva arter (Teknisk Handbok)

Jätteloka

Jätteloka är en av de invasiva arter som enligt EU:s direktiv ska bekämpas.

  • Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
  • Jätteloka sätter rikligt med frö, cirka 50 000–70 000 per planta, som kan spridas långt. Att klippa av blomställningar innan de har bildat frö minskar fortsatt spridning.
  • Var försiktig: Jättelokans växtsaft kan orsaka allvarliga brännskador när den kommer i kontakt med bar hud.
  • Jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats.

Vad gör kommunen?

Idag bekämpar stadsmiljöförvaltningen jätteloka som växer på kommunal mark. Det finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark.

Jätteloka växande vid vatten
Jätteloka

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla finns på flera platser i Göteborg. Den är ett hot mot den naturliga växtligheten, särskilt nära vattendrag och våtmarker. Det finns krav på att den ska kartläggas och bekämpas precis som jätteloka.

Vad gör kommunen?

Stadsmiljöförvaltningen har inventerat och bekämpat kända förekomster av gul skunkkalla på kommunal mark. Uppföljning och bekämpning vid behov sker löpande.

Gul skunkkalla som växer i vattenbrynet
Gul skunkkalla

Parkslide

Parkslide är invasiv men finns ännu inte med på EU:s lista och det finns därför inga lagkrav på att bekämpa den.

  • Största spridningen av parkslide sker när människor råkar sprida växtdelar. Befintliga bestånd sprider sig långsammare.
  • Parkslide i större antal ska du låta stå kvar orörd eftersom de flesta åtgärder riskerar större spridning istället för att minska den.
  • Större bestånd av parkslide kräver professionell och uthållig bekämpning för att minska eller helt försvinna.
  • Parkslide på Naturvårdsverkets webbplats.

Vad gör kommunen?

  • Kartläggning av parkslide sker på den mark kommunen förvaltar. 
  • Kommunen har undersökt, prövat och utvärderat metoder för effektiv bekämpning. Naturvårdsverket arbetar också med nya riktlinjer för hantering av parkslide. 
  • Om parksliden inte är ett problem där den växer eller breder ut och sprider sig är Naturvårdsverkets rekommendation i dagsläget att vänta med åtgärder.
  • Generellt sker därför ingen bekämpning av parkslide på kommunens mark, men på ett fåtal platser har bekämpning skett i form av testytor. 
  • Precis som för jätteloka finns det inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark. 
Foto på parkslide
Parkslide

Jättebalsamin

Jättebalsamin är en av de invasiva främmande arter som ingår i EU:s förteckning över växtarter som inte får planteras, odlas, transporteras eller användas på annat sätt.

Vad gör kommunen?

  • Kommunen har genomfört bekämpning av den invasiva främmande arten jättebalsamin på några utvalda platser med manuella metoder efter krav från länsstyrelsen.
  • Precis som för jätteloka och parkslide finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att bekämpa jättebalsamin på privat mark.
Jättebalsamin
Jättebalsamin

Kontakta Göteborgs Stad

Har du synpunkter eller frågor om invasiva växter så kan du kontakta oss.

Telefon och e-post

Telefon
031-365 00 00 (Göteborgs Stads kontaktcenter)
Kontaktformulär

Ställ en fråga eller lämna en synpunkt.

Fyll i din e-postadress om du vill ha svar.
Ställ en fråga eller lämna en synpunkt. Beskriv ditt ärende så detaljerat som möjligt. Max 5000 tecken.
Göteborgs Stad behandlar dina personuppgifter i enlighet med bestämmelserna i dataskyddsförordningen, DSF. För mer information, se Så här behandlar kommunen dina personuppgifter.

Besöksadress

Köpmansgatan 20

[{ "type":"Feature", "geometry":{ "type":"Point", "coordinates":[11.964822849479264,57.70713611691514] }, "properties":{ "title":"Stadsmiljöförvaltningen", "content":"Köpmansgatan 20" } }]

Postadress

Box 2403
403 16 Göteborg

Relaterad information

Naturvårdsverket

På Naturvårdsverkets webbplats finns artfakta, råd om hur du bekämpar invasiva arter och instruktioner för hur du gör för att rapportera fynd.

${loading}