Folkhälsa

Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan för delar av eller hela befolkningen och omfattar både hälsofrämjande och förebyggande insatser. Arbetet ska utgå från befolkningens livsvillkor, levnadsförhållanden och hälsa med syftet att utjämna påverkbara skillnader. Det är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete över gränserna, både inom Göteborgs Stad och med andra lokala, regionala och nationella aktörer.

Göteborgs Stad har valt att arbeta tillsammans med Västra Götalandsregionen när det gäller det folkhälsoarbete som är riktat till befolkningen. Därför finns det samverkansavtal mellan de fyra socialnämnderna och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt mellan kommunstyrelsen och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.

De fyra socialnämnderna har ansvar för det lokala folkhälsoarbetet

De fyra socialnämnderna har ansvar för samordningen av Göteborgs Stads lokala folkhälsoarbete i förhållande till andra nämnders och styrelsers medverkan inom respektive stadsområde. I varje socialnämnd finns två eller tre utvecklingsledare folkhälsa som stöd för samordningen av det lokala folkhälsoarbetet i stadsområdet.

Stadsledningskontoret har samordningsansvar

Stadsledningskontoret har i uppdrag att samordna folkhälsofrågorna övergripande för Göteborgs Stad.

Hälsodata visar hur befolkningen mår

Genom hälsodata tar Göteborgs Stad reda på hur befolkningen mår. Ett exempel är Hälsobladet som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Hälsobladet visar indikatorer i syfte att kunna följa Göteborgarnas livsvillkor och hälsa på lokal nivå. I bladet presenteras data utifrån fyra ålderskategorier, 0-5 år, 6-17 år, 18-64 år samt 65 år och äldre.

Så arbetar Göteborgs Stad med folkhälsa

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har tagit beslut om ett antal dokument som ger inriktningen för arbetet med folkhälsa i Göteborg.

• Kommunfullmäktiges budget
• Göteborgs Stads program för en jämlik stad
• Strategisk plan för suicidprevention i Göteborg
• Göteborgs Stads folkhälsoprogram
• Göteborgs Stads plan för en jämlik stad

Här hittar du styrande dokument för Göteborg Stad.

Folkhälsopolitiken i Sverige

Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Folkhälsopolitiken syftar till att åstadkomma mer jämlika livsvillkor och därmed möjligheter för en jämlik hälsa.

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Målen gäller för alla aktörer i Sverige, statliga, regionala och kommunala.

Nationellt mål för folkhälsopolitiken

Det övergripande målet har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet tydliggör samhällets ansvar som förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Åtta målområden

Till det övergripande nationella folkhälsomålet hör åtta målområden. Målområdena utgör områden med stor betydelse för en god och jämlik hälsa samt visar inriktningen för arbete som främjar god och jämlik hälsa.

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Det övergripande nationella folkhälsomålet och målstrukturen syftar till att underlätta folkhälsoarbetet på alla samhällsnivåer genom en tydligare fördelning av ansvaret på nationell nivå. Samtidigt understryks vikten av att utvärdera folkhälsoarbetet med inriktning mot skillnader i fördelningen av hälsan i befolkningen.