Tillgänglighetsarbetet i Göteborgs Stad

Ledning och styrning

Stadens arbete är metodiskt, omfattande och bygger på aktivt deltagande från hela samhället. Göteborgs Stads budget är det överordnade styrdokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser och innehåller bland annat visioner, politiska mål och uppdrag för tillgänglighetsarbetet. Planer, program, riktlinjer och policys som kommunfullmäktige har antagit har en stödjande funktion.

Med tydliga och ambitiösa politiska mål tillsammans med ett systematisk tillgänglighetsarbete strävar Göteborg Stad för att bli mer inkluderande och socialt hållbar i framtiden.

Samordningsansvar

Sedan 2002 har Fastighetskontoret ett samordningsuppdrag för den fysiska tillgängligheten och arbetar med tillgänglighet genom bland annat processledning, nätverk och olika verktyg. Ansvaret för att arbeta med tillgänglighet har alla förvaltningar och bolag i staden och arbetet ska ske som en del i den ordinarie verksamheten med uppföljning.

• 2011 fick fastighetskontoret processägarskapet för Kommunstyrelseuppdraget staden tillgänglig för alla.
• 2013 fick fastighetskontoret kommunstyrelseuppdraget att utarbeta ett ansökningsunderlag för deltagande i Access city Awards 2014
• Under 2017 - 2019  hade fastighetskontoret tillsammans med stadsdelen Västra Göteborg processägarskapet att förbättra livsvillkoren för personer med fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning. Under uppdraget har olika frukostseminarier och workshops genomförts för att bidra till att höja kunskapen om funktionsrättsperspektivet och lagt grunden för ett mer långsiktig arbete för staden.
• Under 2018 har fastighetskontoret haft uppdraget att kompetensutveckla alla förvaltningar och bolag i tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder.
• Under 2018 vann fastighetskontoret det nationella innovationspriset "Guldlänken 2018" för appen Anmäl hinder
• Under 2019 arrangerar fastighetskontoret för andra året i rad en intern funktionsrättskonferens för stadens anställda. 

Stadsmiljö

Tillgänglighetsfrågan är central i Göteborgs Stad och samverkan sker brett mellan förvaltningar och bolag. Staden har ett helhetsperspektiv på stadsmiljön, en stad för alla.

Göteborg har en övergripande policy för hur stadens allmänna gator och platser ska gestaltas, Göteborgs stadsmiljöpolicy. Policyn har sedan olika underavsnitt som behandlar hur, var och varför olika komponenter ska användas i stadsrummet.

Vid till exempel nybyggnation av bostäder prövas tillgängligheten redan i detaljplanen så att det område som planeras blir tillgängligt så långt som möjligt. Till hjälp har staden bland annat en tillgänglighetsråd­givare anställd av de tekniska förvaltningarna för att delta i detalj­planearbetet. Vid oklarheter i produktionsskedet ska byggherrar anlita sakkunniga på tillgänglighetsfrågor.

Samverkan med intresseorganisationer

Samverkan med intresseorganisationer sker systematiskt och genomsyrar arbetet med olika frågor. Göteborgs Stad har olika råd som till exempel råd för funktionshinderfrågor och HBTQ-råd. De är samrådsorgan för sina ämnesområden och arbetar för ömsesidigt kunskaps- och informationsutbyte mellan intresseorganisationerna och de poli­tiska nämnderna. Detta ger god kvalité i beslut och åtgärder på alla nivåer. Staden är till för alla och arbetar utifrån synsättet att göra rätt från början.

Göteborgs Stads råd för samverkan

Lagar och regler 

Tillgänglighet styrs i flera olika regelverk, varav vissa sköts av andra myndigheter. Här får du en översikt över de regler om tillgänglighet som Boverket har ansvar för.

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

FN-konventionen: Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska främja, skydda och säkerhetsställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning.

Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR)

Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7 och 9.

I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen. Boverkets byggregler gäller när en bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. De flesta reglerna finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8.

Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Ett attefallshus som är ett komplementbostadshus och ska användas för permanentboende ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tomter avsedda för bebyggelse ska vara tillgängliga och användbara om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det gäller även gator, torg, badplatser med mera.

Fritidshus med högst två bostäder är undantagna. Arbetslokaler är undantagna om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art.

Standarder: En kan följa de standarder som BBR:s allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden är exempel som visar hur en kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Du kan göra på ett annat sätt om du kan visa att kraven i föreskriften uppnås. Standarder finns inte på internet utan får beställas från SIS-Förlag AB. 

Tillgänglighet på allmänna platser, ALM

När en anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 ALM 2).

Mer om ALM på Boverkets webbplats.

Enkelt avhjälpta hinder (HIN)

Enkelt avhjälpta hinder är när den fysiska miljön är utformad på sådant sätt att det blir ett hinder för folk, som exempelvis en tröskel, att det saknas en skylt, är dålig belysning eller ljudmiljö. Det är bra för alla när funktionshinder åtgärdas, oavsett om en har en funktionsnedsättning eller ej.

Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i plan- och bygglagstiftningen sedan 1960-talet och kravnivån har utvecklats efterhand. Kraven ställs när en bygger nytt och när en gör större förändringar. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver en även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts.

Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att enkelt avhjälpta hinder (BFS 2011:13) ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och på allmänna platser. Det är oftast små enkla åtgärder som är av stor betydelse för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna använda publika lokaler eller allmänna platser.

Appen "Anmäl hinder" som lanserades i början av 2017 och fick ett varmt mottagande både i Göteborg och i Sverige. Med mobilappen har det blivit mycket enklare och lättare för göteborgarna att anmäla enkelt avhjälpta hinder. Appen kompletterar Göteborgs Stads systematiska arbete med enkelt avhjälpta hinder i stadens lokaler.

Enkelt avhjälpta hinder på Boverkets webbplats.

Diskrimineringslagen

Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.

Diskrimineringsombudsmannen om diskriminering.