Projekt för att hantera dagvatten

Här kan du läsa om några av våra aktuella dagvattenprojekt; om hur vi tar hand om vattnet som rinner från våra gator och vägar, från våra tak och torg.

Kretslopp och vatten bygger dammar för vattenrening vid Välen

(Uppdaterad 18-12-20) Länsstyrelsen har gett klartecken till Kretslopp och vatten att fortsätta anlägga reningsdammar vid Välen efter att en utredning om påverkan på skyddade arter gjorts. Kretslopp och vatten kommer att göra en del kompensationsåtgärder för att göra förhållandena för de fågelarter som använder området så bra som möjligt.

Kompensationsåtgärderna består bland annat i att de döda träd och stockar som redan finns i området, tillsammans med de träd som fälls, ska återanvändas som död ved som djur och växtlighet får nytta av. Dessutom ska ett halvdussin fågelholkar sättas upp.

Kretslopp och vatten bygger reningsdammar i Välen för att minska föroreningarna i dagvatten som rinner till Stora Ån. Arbetet berör delar av Välens naturreservat, men  trädfällningen har varit stoppad av länsstyrelsen tills frågan om artskydd har blivit är utredd. Det övriga arbetet har vi tillstånd för och det fortsätter planenligt.

Dagvatten är regn och smältvatten som rinner av gator, vägar och tak, i det här fallet i huvudsak från Söderleden och Frölunda Torg. Dammarna kommer att samla upp dagvattnet och låta det sedimentera innan det släpps till Stora Ån som går genom Mölndal och mynnar ut i naturreservatet i Välenviken. Idag är vattendraget hårt belastat av föroreningar.

Rening av vattnet med i beslutet för naturreservatet

Redan i beslutet för att bilda naturreservatet i Välen nämns vikten av att rena vattnet. Där står det att ”syftet ska tryggas genom att vattenkvaliteten förbättras genom åtgärder inom området som minskar tillförsel av partikulärt material, näringsämnen och föroreningar”. Dagvattendammarna kommer att fylla denna funktion och dessutom skapa nya miljöer som kan öka den biologiska mångfalden i området. Idag leds vattnet från de hårdgjorda ytorna vid Söderleden och Frölunda Torg orenat ut i Stora Ån via en ledning.

Måste anpassas till terrängen för att få självfall

För att vattnet ska kunna rinna med självfall hela vägen ut i Stora Ån måste anläggningen anpassas till terrängen. Huvuddammen kommer därför att anläggas så att den gränsar till Välens naturreservat vilket innebär att träd i och utanför reservatet måste tas ned för att kunna anlägga dammen så att den blir effektiv.

Anläggningen kommer att bestå av inloppsbrunn, dagvattenledning, sedimenteringsdamm, dike, huvuddamm och ett nytt utlopp till Stora Ån. Naturförvaltare på Park och Naturförvaltningen har varit med och planerat inför byggandet så att naturreservatet påverkas så lite som möjligt.

Ytterligare utredningar krävs

Länsstyrelsen stoppade trädfällningen 10 oktober eftersom de bedömer att artskyddet inte är prövat i den ansökan om vattenverksamhet som beviljats. Därför kommer Kretslopp och vatten att skyndsamt undersöka hur åtgärderna påverkar den hotade art som finns i området och vilka skyddsåtgärder som är möjliga för att bevara dess livsmiljö. Kretslopp och vatten kommer heller inte att fälla några träd innan länsstyrelsen fattat nya beslut. Övrigt arbete utanför naturreservatets gränser fortsätter planenligt.

Dammarna beräknas vara klara i april nästa år

Under planering och projektering av dammarna har aktuella myndigheter beviljat alla Kretslopp och vattens ansökningar. Beslutet om dammbygget togs i nämnden för Kretslopp och vatten 21 mars 2018. Dammarna beräknas vara klara i april 2019.

Frågor och svar om dagvattendammarna vid Välen

Kommer Göteborgs Stad att bygga ett reningsverk i Välens naturreservat?

Nej – Kretslopp och vatten kommer att anlägga en öppen reningsdamm med en yta på omkring 6 200 kvadratmeter i skogsdungen norr om naturreservatet och en sedimenteringsdamm på 1 100 kvadratmeter cirka 400 meter längre norrut. Dammarna kommer att förenas av ett anlagt vattendrag. Anläggningen kommer att utformas så att den smälter in som ett naturligt inslag i omgivningen.

Varför anläggs reningsdammarna?

I dagvattnet som rinner av våra vägar och gator finns ämnen som bilarna lämnar ifrån sig. Det är metaller som kadmium, nickel, koppar, bly, krom och zink, men också oljor, gummi, fosfor och kväve. Dagvattnet hamnar idag via en gammal ledning orenat i Stora Ån, som i sin tur rinner ut i Välenviken. Ämnena tas upp av fisk och andra vattenorganismer. Göteborgs Stad kan inte rena allt dagvatten i staden men vi försöker rena det smutsigaste dagvattnet som går till de känsligaste vattendragen. Stora Ån räknas dit eftersom den rinner genom ett naturreservat, är ekologiskt viktig och har ett stort rekreationsvärde för göteborgarna.

Vad är en dagvattendamm?

Dagvatten är regn och smältvatten från snö och hagel som rinner av från till exempel vägar, parkeringsplatser och tak. Vattnet rinner ner i dagvattenledningar och går till stadens vattendrag, eller till havet. Dammarna vi nu anlägger kommer att fördröja och rena dagvattnet på sin färd från Frölunda Torg och Söderleden till Stora Ån. När vattnet stannar upp i dammarna kommer partiklar som bär på föroreningar såsom metaller, näringsämnen och oljor att sedimentera – sjunka till botten – där vi kan samla upp dem och ta hand om dem.

Varför måste reningsdammarna anläggas just där?

Vi vill skydda Stora Ån, som är ett känsligt vattendrag, från förorenat dagvatten. Dammar är det bästa och säkraste sättet att rena dagvatten på, men de kräver stora ytor. Ytan måste också ligga så lågt som möjligt så att dagvattnet kan rinna med självfall via dammen till ån. Få platser har alla de förutsättningar som krävs för att anlägga den här typen av reningsdammar. Marken måste ägas av kommunen och det får inte finnas några andra exploateringsplaner för ytan. Det är vår – Kretslopp och vattens – uppfattning att vi valt den bästa placeringen för en dagvattendamm som ska skydda Stora Ån, och vi har alla andra förvaltningars stöd i detta.

Vad skulle hända om dammen flyttades?

Skulle vi ändra läget eller utformningen av dammen och placera den längre norrut skulle det innebära att vi skulle bli tvungna att schakta bort stora jordmassor som måste transporteras bort från området, vilket skulle innebära mycket mer trafik och tillfällig anläggning av fler arbetsvägar för tunga fordon och därmed ännu större påverkan av lastbilar och maskiner. Dammen skulle då också bli mindre vilket skulle minska reningseffekten.

Hur många träd på naturskyddsområdet har tagits ned?

Inga träd inom naturreservatet har tagits ned. Mellan Klubbvägen och cykelvägen som löper från Askims Sörgårdsväg till Näsetvägen norr om cykelvägen som löper utefter åns norra strandbrink kommer ungefär hälften av skogen att avverkas. Detta område är inte naturreservat. För att reningen ska fungera så effektivt som möjligt krävs att dammen är så stor som möjligt. För att inte behöva schakta undan stora landmassor och för att slippa göra andra ännu större ingrepp i området sträcker sig därför dammen 10 meter in i naturreservatet utefter ungefär 50 meter. Det innebär att ungefär 15 träd på den ytan kan behöva fällas.

Varför sätter vi upp stängsel runt arbetsområdet?

Detta är normalt vid alla byggen, och är för att se till att ingen tar sig in på anläggningsområdet och skadar sig. Det ligger skolor och idrottsanläggningar i området och vi vill vara så säkra som över huvud taget är möjligt att framför allt inga barn kommer in på området.

Vad händer med djuren i arbetsområdet?

För att de större djur som tidvis söker sig till det område vi hägnat in fortfarande ska kunna röra sig där har vi lämnat en öppning i stängslet åt det håll vi bedömer trafikeras minst av människor.

Finns det lagar som stöder anläggandet av dammen?

Ja, det gör det. EU:s vattendirektiv, som är en lag till skydd för vattnet som alla EU:s medlemsländer måste följa, sätter upp gränsvärden för hur mycket föroreningar dagvattnet får innehålla. Vi bygger de här reningsdammarna för att dagvattnet som rinner genom naturreservatet och ut i havet via Välenviken ska komma under lagens gränsvärden.

Har Kretslopp och vatten alla nödvändiga tillstånd för anläggandet?

Det är Göteborgs stad som äger marken och ingen av de berörda förvaltningarna har haft några invändningar mot att bygga reningsdammarna. Strandskyddsdispens finns, men bygglov behövs inte för denna typ av anläggning, och marken är inte detaljplanerad så marklov behövs inte heller. Det enda formella vi tidigare inte levt upp till är att utreda vilken påverkan anläggandet av dammen får på skyddade arter, vilket vi verkligen beklagar. Den utredningen är nu gjord, och länsstyrelsen har gett klartecken till fortsatt arbete.

Vad händer om det regnar för mycket för dammarnas kapacitet?

Skulle det rinna av så mycket dagvatten från vägarna, gatorna och parkeringsplatserna i närheten så att dammarna inte kan svälja det bräddas det automatiskt över till de gamla dagvattenledningarna som kommer att ligga kvar. Om anläggningen även skulle kunna svälja vattenflödena vid extrema nederbördsmängder hade vi varit tvungna att göra dammarna ännu större.