Våldsbejakande extremism

Är du orolig för att en närstående ska dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse? Här kan du läsa om vilket stöd som finns att få. Du kan också läsa om hur Göteborgs Stad arbetar förebyggande mot våldsbejakande extremism.

Du som är orolig för någon

Är du orolig för att en anhörig eller någon du känner ska dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse? Eller är du orolig för någon som redan är aktiv i en våldsbejakande extremistisk rörelse?

Kontakta socialkontoret för att få stöd.

Vad är våldsbejakande extremism?

Våldsbejakande extremism handlar om att använda våld för att nå ideologiska mål. En person som ägnar sig åt våldsbejakande extremism använder våld eller uppmuntrar andra till våld för att nå målen. Personen accepterar inte en demokratisk samhällsordning.

Det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige idag:

  • våldsbejakande islamistisk extremism
  • våldsbejakande vit makt-miljö
  • våldsbejakande autonom miljö

Om någon är på väg att dras in i en våldsbejakande extremistisk miljö kallas det ibland att personen är på väg att bli radikaliserad.

Så jobbar socialtjänsten med våldsbejakande extremism

Socialtjänsten har ansvar för att personer får stöd och hjälp som dom behöver. Det gäller också personer som riskerar att dras in i eller är involverade i våldsbejakande extremistiska miljöer.

Det är inte personens åsikter som ska kunna leda till insatser från socialtjänsten. Det är behovet av skydd och stöd till följd av att personen är eller har varit involverad i våldsbejakande extremism.

Socialtjänstens insatser beror på behov och ålder.

Barn och unga

Om ett barn eller en ungdom riskerar dras in i våldsbejakande extremism arbetar socialtjänsten med samma frågor som vid andra utredningar:

  • Har barnet eller ungdomen behov av skydd eller stöd?
  • Hur kan det behovet tillgodoses?

Finns det tecken hos barn eller ungdomar?

Det finns ingen särskild "profil" som pekar ut barn eller ungdomar som dras till våldsbejakande extremism, men föräldrar eller andra kan vara uppmärksamma om barnet eller ungdomen:

  • Ändrar intressen, utseende och använder symboler för våldsbejakande idéer och organisationer.
  • Umgås med personer som är kända för extremism.
  • Inte accepterar andras åsikter och använder uttryck med "vi och dom" eller hatretorik.
  • Använder hot och våld. Begår hatbrott.

Källa: Socialstyrelsen.

Vuxna

Socialtjänstens insatser till vuxna bygger på frivillighet. Målet är att hindra vuxna från destruktiva aktiviteter. Socialtjänsten ska ge stöd till personen för att kunna leva ett självständigt liv.

I arbetet tittar socialtjänsten på hela den sociala miljön. Det handlar om familj, relationer, arbete, bostad och möjlighet att integreras i samhället. Det är viktigt att titta på flera områden.

Polisen utreder om en person har begått ett brott eller inte.

Att lämna en våldsbejakande miljö

Orsakerna till att en person vill lämna en våldsbejakande miljö kan vara lika komplexa som anledningarna till att man en gång drogs in.

Det kan till exempel handla om att:

  • Den våldsbejakande gruppen inte fyller behoven längre.
  • Att påtryckningar, hot och våld blir för påfrestande.
  • Det uppstår besvikelse på ledare och vänner i gruppen.
  • Samhället förändras och den våldsbejakande gruppen får lägre attraktionskraft.

Ofta är det många saker tillsammans som gör att personen till slut lämnar miljön. Det kan vara möjligheten till ett nytt arbete, nytt umgänge eller en ny partner. Källa: Socialstyrelsen.

Du som vill lämna en våldsbejakande miljö kan kontakta socialkontoret i din stadsdel.

Förebyggande arbete i Göteborgs Stad

Göteborgs Stad arbetar förebyggande för att personer inte ska dras in i våldsbejakande extremism.

I filmen berättar Zan Jankovski som är samordnare mot våldsbejakande extremism om dom samtal som han brukar få.

Utbildning till medarbetare

När många får utbildning kan Göteborgs Stad bättre fånga upp personer i riskzonen.

Dom som får utbildning är till exempel:

  • socialsekreterare
  • skolpersonal
  • fältarbetare

Samarbete med polisen

Göteborgs Stad samarbetar med polisen i arbetet mot våldsbejakande extremism.

Varje lokalpolisområde och stadsdel arbetar med att titta på vilka problem som finns lokalt. I vissa stadsdelar är problemen med våldsbejakande islamistisk extremism större, medan andra har mer problem med vit makt-miljöer.

De lokala problembilderna är viktiga för att sätta in rätt åtgärder. Modellen som används i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Göteborg kallas Trygg i Göteborg.

Lägesbild över radikalisering i Göteborg

I februari 2018 presenterade Social resursförvaltning en lägesbild över radikalisering och våldsbejakande extremism i Göteborg.

Lägesbilden visade hur radikaliseringen och våldsbejakande extremismen kan ta sig uttryck i staden. Det förekommer till exempel propagandaspridning på flera offentliga platser och försök att rekrytera ungdomar.

Samordnare mot våldsbejakande extremism

I Göteborgs Stad finns två samordnare mot våldsbejakande extremism. De arbetar i Social resursförvaltning.

Samordnarna arbetar med att:

  • Utbilda tjänstepersoner om våldsbejakande extremism.
  • Samordna stöd till anhöriga och berörda individer.
  • Ge stöd till verksamheter i Göteborgs Stad.
  • Ha kontakt med nationella och internationella aktörer i arbetet.
  • Samverka med andra myndigheter och med civilsamhället.
  • Omvärldsbevaka området.
  • Följa området i sociala medier.
  • Jobba med metodutveckling.

Läs mer om Social resursförvaltnings samordningsuppdrag.

Plan mot våldsbejakande extremism

Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism antogs av kommunfullmäktige i september 2016. I maj 2018 gjorde Social resursförvaltning en uppföljning av planen. Läs uppföljningen av Göteborgs Stads plan mot våldsbejakande extremism.

Vanliga frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar om personer som rest till Syrien eller Irak.

Vad händer när en person återvänder till Göteborg efter att ha rest till Syrien eller Irak och kanske anslutit sig till våldsbejakande grupper?

Det är Säkerhetspolisens som ska avgöra om personen utgör ett hot eller inte. Terrorresor är kriminellt. Personen ska hanteras inom rättssystemet.

Först efter att brott inte kan bevisas kan Göteborgs Stad koppla på eventuella insatser.

Säkerhetspolisen gör orosanmälningar till socialtjänsten om det handlar om barn.

Hur arbetar Göteborgs Stad med så kallade återvändare från Syrien eller Irak?

Om personen inte har begått brott, kan Göteborgs Stad ge:

  • Samtalsstöd eller andra åtgärder genom socialtjänsten.
  • Samtal med teologisk inriktning.
  • Koppla in aktör med erfarenhet av avhopparverksamhet.

Åtgärderna bygger på frivillighet. En förutsättning är också att Göteborgs Stad får kännedom om vilka personerna är.

Varför tvångsomhändertar inte Göteborgs Stad personerna?

Vi har ingen lagstiftning i Sverige idag som ger stöd för att tvångsomhänderta vuxna personer som anslutit sig till våldsbejakande grupperingar och avskrivits från brott.

Kontakta samordnarna

Här hittar du kontaktuppgifter till Social resursförvaltnings samordnare mot våldsbejakande extremism:

Zan Jankovski
zan.jankovski@socialresurs.goteborg.se
031-367 99 20

Haisam A-Rahman
haisam.a-rahman@socialresurs.goteborg.se
​031-367 99 21