Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet

Göteborgs Stad arbetar tillsammans med flera statliga myndigheter mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan.

Göteborgs Stad har en centralt belägen funktion som arbetar mot organiserad brottslighet genom bland annat samverkan. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är ett nätverk av 11 samverkande myndigheter som leds från stadsledningskontoret genom avdelningen Trygghet och samhälle. Kunskapscentrums uppdrag är att ta initiativ till, samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Kunskapscentrum arbetar även långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet och otillåten påverkan.

Kommun och myndigheter samarbetar mot brottslighet

Göteborgs Stad samarbetar med Polismyndigheten Region Väst, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket, Länsstyrelsen Västra Götaland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De brottsbekämpande myndigheterna ansvarar för att utreda brott och lagföra individer. Göteborgs Stads förvaltningar och bolag ansvarar för att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder.

Som grund för Kunskapscentrums uppdrag finns en avsiktsförklaring där medverkande myndigheter givit Kunskapscentrum i uppdrag att vara samverkande part. I avsiktsförklaringen förklaras syftet med myndighetssamverkan. Avsiktsförklaringen hittar du längst ner på sidan.

Nätverket Sund konkurrens

Stadsledningskontoret har i samverkan med nämnden för inköp och upphandling och Mölndals stad startat upp ett stadenövergipande nätverk – Sund konkurrens.

Samhället är idag exponerat för organiserad brottslighet, fel och fusk. Göteborgs Stad ska gynna och anlita de leverantörer, bidragsmottagare och avtalsparter som är seriösa och som vill göra rätt för sig, och undvika de som inte gör rätt för sig.

De främsta verktygen mot oseriösa verksamheter är kunskap och samverkan.

  • Samverkan är en central del för att nå framgång där vi tillsammans delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter.
  • Det finns behov av kunskapshöjande åtgärder med implementering av arbetsmetodik baserad på riskanalys och riktade kontroller och en systematisk uppföljning.

Nätverket kommer ha representanter från förvaltningar som har goda erfarenheter av att arbeta för att främja seriösa aktörer. Nätverksarbetet kommer ske områdesvis.

  • Vård, social, funktionshinder och äldrevård
  • Stadsplanering och trafik
  • Utbildning och arbetsliv
  • Föreningsliv och kultur

Schematisk bild över arbetsmodell för kontroll med syfte att undvika oseriösa verksamheter.

Rapport: Underrättelse om fel i folkbokföring, 2020-11-26

Att göra underrättelseskyldigheten om fel i folkbokföringen känd

Stadsledningskontoret har på uppdrag av kommunstyrelsen utrett och skrivit en rapport om hur Göteborgs Stad på ett enkelt sätt kan underrätta folkbokföringen vid misstanke om fel. Uppdraget har också resulterat i att en ny blankett tagits fram.

En slutsats i rapporten är att det finns en tydlig uppdelning mellan förvaltningar och bolag som är beroende av korrekt folkbokföring och de som inte är det.
Kunskapsnivån om att underrättelseskyldigheten finns är dock låg. Den lagstiftade underrättelseskyldigheten behöver därför göras känd för samtliga bolag och förvaltningar.

Varför ska vi meddela folkbokföringen vid misstanke om fel?

Av befolkningen i Sverige är över 98 procent rätt folkbokförda. Enligt Skatteverkets beräkningar är det cirka 119 000 personer som är folkbokförda på en annan adress än där de bor. Många rättigheter och skyldigheter som finns är beroende av var en person är folkbokförd och att personen är folkbokförd. Folkbokföringsregistret ligger till grund för till exempel olika bidrag, underlag för skatteinbetalningar och rösträtt. Det är viktigt att vi hjälps åt med att ha rätt i våra register.

I bifogad rapport finns svar på frågorna

  • Hur säkerställer vi i Göteborgs stad att vi meddelar folkbokföringen vid misstanke om fel i folkbokföringen?
  • När kan stadens förvaltningar och bolag ha uppgifter som i sin tur ska lämnas till folkbokföringen?

Rapport Underrättelse om fel i folkbokföring, 2020-11-24

Blankett för att meddela folkbokföringen vid misstanke om fel

En ny blankett som kan användas för att meddela folkbokföringen vid misstanke om fel har tagits fram.

Blankett vid misstanke om felaktighet kopplat till folkbokföringen

Rapport: Myndighetsgemensam tillsyn inom projektet Osund konkurrens, 2020-06-15

"Osund konkurrens" är ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad och myndigheter för att motverka oseriösa och olagliga näringsverksamheter. Projektet verkar för ett jämlikt Göteborg där insatser med myndighetsgemensamma tillsyner gjorts över hela staden.

Genom projektet har den sunda konkurrensen gynnats bland annat genom att oseriös verksamhet fått verksamhetsförbud och blivit ålagda kännbara viten som fastställts genom domstolsbeslut. Utöver omfattande åtgärder har projektet även lett till att flera verksamheter gjort frivilliga rättelser inom sina verksamheter.

Styrkan i projektet är att deltagande myndigheter och förvaltningar tillsammans kan lägga ett pussel som bidrar till kraftfulla åtgärder även inom områden som annars är svåra att nå fram till.

Rapport: Myndighetsgemensam tillsyn inom projektet "Osund konkurrens", 2020-06-15

Göteborgs Stad arbetar för närvarande inom fyra områden

Avhoppare och brottsoffer

Det kan handla om brottsoffer, exempelvis näringsidkare, som utsatts för hot och våld, eller avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta upp ett nytt liv.

Läs mer om stöd vid avhopp från kriminella gäng

Motarbeta ekonomisk brottslighet

Inom Göteborgs stad finns många värden som kriminella kan omsätta till pengar och som möjliggör brottslig verksamhet. Exempel på områden som är förenade med risker är:

  • direktupphandling,
  • tillståndsgivning,
  • tillgång till lokaler,
  • olika former av bidrag och stöd.

Hur kan oseriös näringsverksamhet se ut?

Genom att åsidosätta lagar och regler och hitta kryphål snedvrider oseriösa leverantörer konkurrensen. De kan utnyttja både sin personal och välfärdssystemen för att få ett lägre kostnadsläge. Det handlar ofta om att betala svarta löner, skapa låglönelösningar eller utnyttja arbetskraften genom att inte följa reglering kring semester och arbetstid. De kan slarva med att följa arbetsmiljölagstiftningen och sparar därmed in merkostnader i form av skyddsutrustning och säkerhetsåtgärder. Det kan också vara fråga om bristfälligheter när tjänsten utförs, genom att tjänsten inte håller den kvalité som utlovats eller i vissa fall inte levereras.

Hur fungerar oseriösa leverantörer – för dig som vill fördjupa dig i området

Olika riskfaktorer

Det finns olika riskfaktorer för att bli utsatt för ekonomisk brottslighet. De generellt största riskfaktorerna inom en kommun är:

  • Att befintliga riktlinjer och rutiner inte används i kontrollarbetet.
  • Kritiska skeenden/tidspress

De oseriösa leverantörerna är ofta mycket bra på att snabbt kunna svara upp på ett behov hos beställaren. Detta gäller framförallt möjlighet att tillhandahålla personal. Men det kan också vara en situation som uppkommit hastigt till följd av ett krisläge.

Vilka effekter finns det av kontroll?

Genom att kontrollera våra leverantörer kan vi gynna dem som vill göra rätt för sig. Välfärden kommer på sikt att öka om statens skatteintäkter ökar och genom att anställda får förmåner genom vårt socialförsäkringssystem. Genom kontroll gynnas de seriösa leverantörerna.

Verktyg för att kontrollera

Nämnden för inköp och upphandling har i samverkan med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet tagit fram olika verktyg för att underlätta kontrollarbetet.

Ett viktigt verktyg är leverantörskontrollssystemet Credit Safe. Göteborgs Stad kan till exempel inför avtalsskrivning eller under löpande avtal kontrollera ett företags ekonomiska status. Du får svar genom en röd, gul eller grön lampa.

Tips och råd på hur kontrollen kan ske finns i metodhandboken om hur vi granskar våra leverantörer. Det finns även en checklista för granskning av leverantörer.

Så granskar vi våra leverantörer - En Metodhandbok för dig som jobbar med inköp och upphandling inom Göteborgs Stad

Checklista leverantörskontroll

Har du frågor kring hur man motarbetar ekonomisk brottslighet är du välkommen att kontakta Kunskapscentrum, se kontaktuppgifter längst ner på sidan.

Motarbeta otillåten påverkan

Många medarbetare i Göteborg stad fattar i sin myndighetsutövning beslut som är av stor betydelse för de som berörs. Det kan vara beslut som är direkt livsavgörande för enskilda medborgare. Det gör att en del personer försöker påverka medarbetarna att fatta felaktiga beslut eller få dem att avstå från att ingripa eller att genomföra kontroller. Det finns olika påverkansformer och enbart en del av dem är brottsliga. Att utreda och lagföra individer som begår brott, stöld, bedrägerier med mera faller på de brottsbekämpande myndigheterna. De vanligaste formerna av otillåten påverkan är:

  • trakasserier
    • obehagliga samtal
    • olovlig filmning och fotografering
    • okvädningsord
    • självmordshot
    • uthängning på internet
  • hot och våld
  • skadegörelse
  • korruption
  • otillbörliga erbjudanden

Arbetsgivarperspektivet

Kunskapscentrum rådgör vid otillåten påverkan utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om att ge medarbetarna stöd att utföra sina uppdrag och kunna iaktta saklighet och opartiskhet. Det sker bland annat genom att utsatta medarbetare genom sin chef kan få stöd och hjälp att våga utföra sin uppgift utan rädsla för påtryckningar.

Konsekvenser otillåten påverkan kan få för medarbetaren

  • Medarbetaren upplever rädsla för att bli utsatt för hot, våld eller skadegörelse.
  • Om påtryckningarna får fortsätta kan det medföra att otillåten påverkan indirekt accepteras.
  • Medarbetaren börjar ändra rutiner i sitt privatliv.
  • Det skapas en osund arbetsmiljö med en kultur, där man t.ex. där väljer att inte lyfta problem.

Otillåten påverkan kan också påverka tjänsteutövningen

  • Avvikande beslut – att man inte följer gällande lagar eller riktlinjer.
  • Passivitet – att man väljer att inte agera.
  • Självcensur – att man inte tar hänsyn till alla omständigheter vid beslutsfattandet.

Visselblåsarfunktionen

Otillåten påverkan kan vara en ren extern påverkan men även vara del av ett samspel med någon som arbetar inom organisationen. Här samverkar Kunskapscentrum med Göteborgs Stads interna visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionens uppdrag innefattar interna oegentligheter som begås av anställda eller förtroendevalda inom organisationen. Oegentligheterna kan i sin tur vara ett led i otillåten påverkan.

Har du frågor kring otillåten påverkan är du välkommen att kontakta Kunskapscentrum, se kontaktuppgifter längst ner på sidan.

Avhoppare och brottsoffer

Det kan handla om brottsoffer, exempelvis näringsidkare, som utsatts för hot och våld, eller avhoppare från organiserad brottslighet som behöver hjälp att starta ett nytt liv.

Läs mer om stöd vid avhopp från kriminella gäng

Stärka demokratin

Arbetet med att stärka demokratin ingår i samtliga områden. Om en tjänsteperson som till exempel en bygglovsinspektör eller upphandlare kan påverkas i sin tjänsteutövning genom hot eller våld, kan det innebära ett hot mot demokratin.

Filer och dokument