Sjöar och vattendrag

Sjö, älv, å, kanal eller bäck - Göteborg har gott om sjöar och vattendrag som fyller många viktiga funktioner för stadens invånare.

De artrika sötvattensmiljöerna bjuder på allt från naturupplevelser till dricksvatten och det är svårt att tänka sig att man under förra seklet tömde skräp och latrintunnor rakt ut i kanalerna. När staden växer är det viktigt att lämna rum för vatten. Dagvattendammar och översvämningsytor ger göteborgarna biologisk mångfald, effektivare vattenrening och skydd mot översvämningar - goda exempel på ekosystemtjänster i staden.

Vattenresurser och värdefulla vattenmiljöer

I Göteborg finns mer än 70 sjöar och ett antal större och mindre vattendrag. Flera sjösystem ligger i mer höglänta områden som Delsjöområdet och Vättlefjäll. Göta älv, Sveriges största vattendrag, förser oss göteborgare med dricksvatten. Vattendrag som Kvillebäcken, Säveån, Lärjeån, Mölndalsån och Krogabäcken har hela eller delar av sina avrinningsområden i Göteborg.

På senhösten kan man ha tur att få se när vissa fiskar från havet vandrar upp i vattendragen för att leka. Lyssna efter plaskljud och titta noga - det rör sig både under och över vattenytan! I flera av våra vattendrag finns sällsynta arter som vi behöver vara särskilt rädda om. I Lärjeån finns flodpärlmusslor och i Säveån finns en säregen laxsort som inte finns i något annat vattendrag. Den mycket ovanliga vattenväxten knölnate finns på några få platser i kommunen.

Öppna vattenmiljöer i städer har många positiva effekter för människors hälsa och miljön. Vatten som avleds trögt och långsamt renas bättre än det vatten som avleds ytligt och snabbt. För att rusta staden inför eventuella översvämningar är det positivt med översvämningsbar mark i anslutning till diken och vattendrag. I dessa områden finns ofta också artrika ekosystem. Ett exempel är Delsjöbäcken som ringlar ner till Sankt Sigfrids plan. Vid höga flöden finns det utrymme för bäcken att breda ut sig bland omgivande träd och växtlighet. Ett annat exempel är Gullbergsån. Här finns plats för växtlighet, fågelliv och lite lugn och ro mitt i staden. Vissa år växer det till och med skogssvamp på gräsytorna längs ån. Till skillnad från vatten som avleds i slutna rörsystem så bidrar även öppna vattenvägar till att jämna ut snabba lokala temperaturskillnader.

Hur mår våra sjöar och vattendrag?

Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har bedömt att flertalet av vattnen i kommunen har måttlig status enligt vattendirektivet. För att klara lagkrav och leva upp till miljömål behöver undersökningar och en rad både små och stora åtgärder göras för att skapa förutsättningar för artrika och väl fungerande sötvattenekosystem.

Miljöförvaltningen ansvarar för årliga undersökningar av bottenfauna, metaller i vattendrag och uppföljning av utsläpp av näringsämnen till vattendrag. I samarbete med Örebro Universitet har det gjorts analyser av mikroplaster och i samarbete med förvaltningen Kretslopp och vatten undersöks miljögifter i vattendrag. Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har haft en positiv miljöeffekt och tyder på långsam återhämtning. Andra vattenrelaterade miljöproblem att arbeta vidare med är övergödning, miljögifter, vandringshinder, förorenade sediment och smittspridning. 

Industrier med risk för förorenande direktutsläpp till vatten har idag högt ställda krav på utsläppskontroll och uppföljning av effekter. Staden lider mer av diffusa förorenande utsläpp som kan leda till en hotfull livsmiljö för vattenlevande organismer.

Framtidens vattenlandskap – många bäckar små

Det växer fram många spännande idéer om hur vi kan lösa de vattenrelaterade miljöproblemen globalt och lokalt. Allt från hängande trädgårdar för att ta hand om dagvatten till finurliga reningstekniker och fiskpassager förbi vandringshinder kan bli verklighet för att återskapa välmående vattenekosystem. Det kommer allt tuffare krav på kartläggning och kontroll av bland annat miljögifter i vatten. Enligt lagen (miljöbalken) är det den som förorenar eller riskerar att förorena som har ansvar för att förhindra att förorenande ämnen spolas ut i sjöar och vattendrag. Miljöförvaltningen har tagit fram riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till sjöar, vattendrag och dagvatten.

Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattennät och recipient

En tydligare vattenförvaltning ger goda förutsättningar för samordning kring åtgärder för att nå god status i kommunens vattenförekomster. Miljöövervakning kan visa på behov av lämpliga åtgärder för att skydda vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer samt för att värna om den biologiska mångfalden. Göta älvs vattenvårdsförbund ansvarar för vattendragskontroll och Göta älvs, Säveåns och Mölndalsåns vattenråd är viktiga lokala aktörer som samlar kommuner, företag och intressenter som berörs av vattendragen. I stadens miljö- och klimatprogram finns flera vattenrelaterade mål och strategier som ska leda till att vi når god status i våra vatten.

Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad 2021-2030

Du kan läsa om hur våra sjöar och vattendrag mår i rapporten God vattenstatus i Göteborg - nulägesbeskrivning, analys och förslag inför fortsatt arbete

Åtgärdsplan för god vattenstatus 2022-2027 

Ett förslag på en ny åtgärdsplan för god vattenstatus för Göteborgs Stad har varit ute på remiss hos stadens nämnder och styrelser samt andra externa intressenter. Planen beskriver vad vi behöver göra för att få rent vatten och välmående vattenmiljöer, vilket är en förutsättning för välfärd, ekosystemtjänster och god folkhälsa. 

Nu bearbetar vi inkomna synpunkter inför beslut i kommunfullmäktige som förväntas kunna tas under våren 2022.

Göteborgs Stads åtgärdsplan för
god vattenstatus 2022-2027  remissversion

 Du hittar mer material på sidan Miljöförvaltningens rapporter