Mål: Levande sjöar och vattendrag

Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs.

"Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs."
Det är kommunfullmäktiges mål för Levande sjöar och vattendrag.

Når vi målet?

Miljöförvaltningen bedömer att målet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder och att trenden totalt sett är neutral

Staden arbetar för att skydda sjöar och vattendrag vid exploatering och förhindra utsläpp av föroreningar från olika verksamheter. Friska sötvattensmiljöer är avgörande för fiske, biologisk mångfald, bad och för att vi ska få tillgång till rent dricksvatten. Våra vattenmiljöer har också en viktig roll som magasin och transportväg för vatten när det regnar, vilket är avgörande för att kunna hantera effekterna av klimatförändringar.

EU har genom ramdirektivet för vatten bestämt att vatten ska skyddas för framtida generationer och i Sverige jobbar myndigheter och kommuner efter åtgärdsprogram för vatten som Vattenmyndigheterna tagit fram. I dagsläget uppnår inga av Göteborgs sjöar och vattendrag god kemisk status och endast ett fåtal uppnår god ekologisk status.

Under 2018 genomfördes en studie för att värdera vattenförekomsterna i Göteborg. Studien visade att mer än hälften av de som svarade är oroade för vattenkvaliteten i våra vattenförekomster men även att det finns en stor betalningsvilja hos invånarna i Göteborg för att uppnå god vattenstatus.

I Göteborg tar vi råvatten från Göta älv för att producera dricksvatten till större delen av invånarna. Den sammanlagda tid per år som vattenintaget vid Lärjeholm behöver stängas på grund av risk för förorening eller smitta varierar relativt mycket mellan åren och det är svårt att se en tydlig trend. Vi kan inte heller se att råvattenkvaliteten blivit bättre med avseende på bakteriehalt

Vad krävs i framtiden?

Vattenfrågorna är komplexa och kräver samordning i ett avrinningsområdesperspektiv. Under 2019 har staden påbörjat ett arbete för att ta fram en åtgärdsplan för god vattenstatus i Göteborg, där arbetets upplägg, struktur och organisering baserar sig på en rapport från miljöförvaltningen. Syftet med åtgärdsplanen är att effektivisera stadens vattenmiljöarbete genom gemensamma prioriteringsgrunder, tydligare samordning och bättre samarbete inom staden. I den bebyggda staden är konkurrensen om ytorna stor och vi behöver arbeta mer med multifunktionalitet och samordnat för att säkerställa att de åtgärder som genomförs i staden löser och förebygger problem, inte bara flyttar eller förändrar dem. En strategisk vattenplanering är proaktiv istället för reaktiv, ökar möjligheterna att skapa positiva synergieffekter samt leder till att staden investerar i lösningar som är kostnadseffektiva och hållbara i ett helhetsperspektiv.

Inom ramen för arbetet kommer lokala åtgärdsprogram att tas fram som beskriver konkreta åtgärder inom vattenförekomsternas avrinningsområden vilka baseras på de underlag som beskrivits ovan.

Vi behöver även genomföra fler undersökningar för att göra rätt bedömningar av tillståndet i våra sjöar och vattendrag och därefter kunna sätta in lämpliga åtgärder där de behövs. Förvaltningen för kretslopp och vatten påbörjade under 2018 ett nytt recipientkontrollprogram för att få bättre kunskap om recipientpåverkan av föroreningar relaterade till dagvattenutsläpp från kommunala ledningar. I arbetet med att ta fram åtgärdsplanen för god vattenstatus kommer vi att fördjupa oss i hur miljöövervakningen av våra vattenmiljöer behöver utvecklas.

Det krävs också att andra aktörer genomför åtgärder uppströms i avrinningsområdena, såsom större vattenhänsyn i skogs- och jordbruk samt vid vattenkraftsproduktion och byggande vid vatten. Förvaltningen av sjöar och vattendrag behöver ske utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och det är angeläget att minska övergödningen och tillförseln av miljöfarliga ämnen. I detta arbete är stadens deltagande i vattenråden central.

När vi planerar och bygger nya bostadsområden och infrastruktur behöver det finnas plats för vatten. Staden arbetar med att ta fram en riktlinje för hur miljökvalitetsnormerna för vatten ska hanteras i stadsplaneringen. Syftet med riktlinjen är att underlätta, effektivisera och likforma hanteringen av miljökvalitetsnormer för ytvatten genom planprocessen, för att kunna möta juridiska krav och uppsatta mål. Inom ramen för det arbetet har det bland annat tagits fram förslag på inriktningar för blågröna stråk, inklusive ekologiska kantzoner och det arbetas med att ta fram ytbehov för hantering av dagvatten.

Vi behöver även skapa fler platser i befintliga miljöer för att ta hand om stadens vatten. Under 2019 har förvaltningen för kretslopp och vatten tagit fram ett åtgärdsförslag för dagvattenhantering som beskriver vilka åtgärder som krävs för att rena dagvattenutsläpp från befintligt ledningsnät. Det pågår även ett arbete inom staden med att ta fram typlösningar för dagvattenhantering till stadens tekniska handbok.

Förnyelsetakt och modernisering av ledningsnät och pumpstationer samt bortbyggnad av kombinerat system är andra faktorer som har stor påverkan våra vattenmiljöer. Det krävs krafttag för att begränsa tillskottsvattenmängderna som leds till Ryaverket och samtidigt minska utsläppen av orenat dag- och spillvatten som leds till vattendrag. Effekterna av tillskottsvatten i spillvattennätet är, förutom risk för källaröversvämningar och bräddning av orenat spillvatten, en högre energikostnad för pumpning och rening samt en försämrad rening och större förbrukning av kemikalier i reningsprocessen. Ryaverkets kapacitet för ökad anslutning är begränsad, vilket innebär att tillskottsvattnet även bidrar till att driva på en kostsam utbyggnad av reningsverket. Relativt korta perioder med högt flöde tar idag en betydande del av reningsverkets kapacitet i anspråk och flödet till Ryaverket per ansluten person är betydligt högre än till andra stora reningsverk i Sverige. Avgörande för att komma tillrätta med problematiken är ägarkommunernas stadsplanering och arbete med förnyelse och modernisering av avloppssystemen samt implementering av en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Här har Göteborgs stad som huvudägare i Gryaab ett stort ansvar för att styra mot beslut som är långsiktigt hållbara och resurseffektiva.

Göteborg står inför ett flertal utmaningar kopplade till ett förändrat klimat, däribland stigande havsnivåer, ökade flöden och en högre frekvens av kraftiga skyfall. I staden drivs ett långsiktigt arbete för att minska stadens sårbarhet mot översvämningar orsakade av extrema väderhändelser. Som ett led i klimatsäkringsarbetet har Göteborgs Stad tagit fram ett geografiskt planeringsunderlag, även kallat strukturplaner för översvämningar. Åtgärderna i strukturplanen syftar till att ta kontroll över vattnet och leda det till områden där det gör så lite skada som möjligt. Strukturplanerna bearbetas nu vidare till åtgärdsplaner där åtgärder ordnas efter en prioritering. I detta arbete behöver vattenekosystemen skyddas samtidigt som vi förebygger skador på vägar och byggnader.

Kunskapen om värdefulla kulturmiljöer vid vatten, liksom skydd och vårdinsatser för dessa, behöver öka. Vi behöver även skydda levande natur- och vattenmiljöer och värdera de ekosystemtjänster som dessa miljöer skapar. Att skydda natur är betydligt ner kostnadseffektivt än att restaurera den.

Vi behöver åtgärda vandringshinder och minska fragmenteringen av våra vattendrag. Under 2019 har staden tillsammans med Sportfiskarna kartlagt vägtrummor som utgör vandringshinder och åtgärder har påbörjats.

Arbetet med att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken med tillhörande skyddsföreskrifter pågår. Under hösten 2019 skickades ansökan till länsstyrelsen som nu handlägger ärendet inför beslut.

Det finns även goda exempel på hur ideella intresseföreningar i Göteborg återskapar levande vattenmiljöer i vattendragen genom varsam rensning, återplantering av träd i strandzonen eller förbättring av bottnar och vi behöver fler sådana initiativ.

Tillgängligheten till sjöar och vattendrag kan förbättras med hjälp av information och karttjänster på till exempel stadens webbplats och med tydliga skyltar på plats. Detta gäller även för kulturhistoriska miljöer vid vatten. Vi behöver också rusta upp entréer till naturområden, bygga naturanpassade strandpromenader och skapa naturreservat präglade av sötvattensmiljöer. 

Delmål – Livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag

"Statusen för sjöar och vattendrag får inte försämras och alla ska senast 2027 ha uppnått minst god status enligt vattendirektivet."

Vi bedömer att målet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder och att trenden totalt sett är neutral

Delmål - Råvatten av god kvalitet

"Tillgången till råvatten av god kvalitet skall säkerställas senast 2021."

Vi bedömer att målet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder och att trenden totalt sett är neutral

Delmål – Tillgängliga sjöar och vattendrag

"Tillgängligheten till sjöar och vattendrag för friluftsändamål skall öka samtidigt som biologisk och kulturhistorisk mångfald bevaras och utvecklas. Målår är 2027."

Vi bedömer att målet är möjligt att nå med ytterligare åtgärder och att trenden totalt sett är neutral

Filer och dokument