Mål: Levande sjöar och vattendrag

Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs.

"Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs."
Det är kommunfullmäktiges mål för Levande sjöar och vattendrag.

Når vi målet?

Vi bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder men trenden är negativ.

Staden arbetar för att skydda sjöar och vattendrag vid exploatering och förhindra utsläpp av föroreningar från olika verksamheter. Vi skulle även behöva rusta upp vattenmiljöer och åtgärda gamla synder. Friska sötvattensmiljöer är avgörande för fiske, biologisk mångfald, bad och för att vi ska få tillgång till rent dricksvatten. Våra vattendrag har också en viktig roll som magasin och transportväg för vatten när det regnar, vilket är avgörande för att kunna hantera effekterna av klimatförändringar. EU har genom ramdirektivet för vatten bestämt att vatten ska skyddas för framtida generationer och i Sverige jobbar myndigheter och kommuner efter åtgärdsprogram för vatten som Vattenmyndigheterna tagit fram. Under 2016 antogs ett nytt åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2016–2021.

Det fanns goda skäl att bygga Göteborg vid en flodmynning där Sveriges längsta vattendrag Göta älv möter havet. I mötet mellan land och vatten är växt- och djurlivet ofta rikt. Nu som då erbjuder sötvattensmiljöerna bland annat bad, fiske och dricksvatten åt göteborgare i alla åldrar. Två tredjedelar av göteborgarna är nöjda med tillgängligheten till sjöar och vattendrag samt badplatser vid sjöar.

I Göteborg tar vi råvatten från Göta älv för att producera dricksvatten till större delen av göteborgarna. Det ställer höga krav på vattenkvaliteten i älven. Vattenintaget vid Lärjeholm måste stängas när det finns risk för föroreningar eller skadliga mikroorganismer i råvattnet.

Den sammanlagda tid per år som vattenintaget behöver stängas på grund av risk för förorening eller smitta har minskat något sedan 2004, men vi kan inte se att råvattenkvaliteten blivit bättre med avseende på bakteriehalt.

Vad krävs för att nå målet?

För att nå målet krävs att staden arbetar med strategier i miljöprogrammet och i Göteborgs stads program för biologisk mångfald och genomför åtgärder i handlingsplanen för miljön 2018 - 2020 och i åtgärdsprogrammet för vatten i Västerhavets vattendistrikt. När vi planerar och bygger nya bostadsområden och infrastruktur behöver det finnas plats för vattenavledning och vattenrening. Vi behöver skydda levande natur- och vattenmiljöer och värdera de ekosystemtjänster som dessa miljöer skapar.

Förändringar i klimatet kommer att ge fler översvämningar och staden behöver rustas för att klara dem. När vi bygger rätt från början skyddar vi produktiva vattenekosystem samtidigt som vi förebygger skador på vägar och byggnader. Utsläppen av orenat dag- och spillvatten som leds till vattendrag behöver minska. Arbetet med att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv med tillhörande skyddsföreskrifter behöver fortsätta för att försäkra oss om tillgången till råvatten av god kvalitet. Kunskapen om värdefulla kulturmiljöer vid vatten, liksom skydd och vårdinsatser för dessa, behöver öka.

Staden har påbörjat ett arbete med att ta fram en staden-övergripande åtgärdsplan för att nå god vattenstatus i stadens vattenförekomster. Inom ramen för arbetet kommer lokala åtgärdsprogram som beskriver konkreta åtgärder inom vattenförekomsternas avrinningsområden att tas fram. Det kommer att behövas samordning och kraftsamling för att så snabbt som möjligt få fart på åtgärdsarbete om vi ska kunna nå målen i våra sjöar och vattendrag.

Det krävs också att andra aktörer genomför åtgärder uppströms i avrinningsområdena, såsom större vattenhänsyn i skogs- och jordbruk samt vid vattenkraftsproduktion och byggande vid vatten. Förvaltningen av sjöar och vattendrag behöver ske utifrån ett avrinningsområdesperspektiv och det är angeläget att minska övergödningen och tillförseln av miljöfarliga ämnen. Alla vi göteborgare kan göra mycket genom att bli ännu bättre på att värna våra vatten. Enkla åtgärder som att tvätta bilen i en biltvättanläggning eller att slänga skräp i soptunnor istället för i naturen bidrar till bättre vattenmiljöer.

Vi behöver fler undersökningar för att göra rätt bedömningar av tillståndet i våra sjöar och vattendrag och därefter kunna sätta in lämpliga åtgärder där de behövs. Det finns goda exempel på hur ideella intresseföreningar i Göteborg återskapar levande vattenmiljöer i vattendragen genom varsam rensning, återplantering av träd i strandzonen eller förbättring av bottnar och vi behöver fler sådana initiativ.

Tillgängligheten till sjöar och vattendrag kan förbättras med hjälp av information och karttjänster på till exempel stadens webbplats och med tydliga skyltar på plats. Detta gäller även för kulturhistoriska miljöer vid vatten. Vi behöver också rusta upp entréer till naturområden, bygga naturanpassade strandpromenader och skapa naturreservat präglade av sötvattensmiljöer.

Delmål – Livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag

"Statusen för sjöar och vattendrag får inte försämras och alla ska senast 2027 ha uppnått minst god status enligt vattendirektivet."

Vi bedömer att delmålet kan nås med ytterligare åtgärder men trenden är negativ.

Delmål - Råvatten av god kvalitet

"Tillgången till råvatten av god kvalitet skall säkerställas senast 2021."

Vi bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder men trenden är negativ.

Delmål – Tillgängliga sjöar och vattendrag

"Tillgängligheten till sjöar och vattendrag för friluftsändamål skall öka samtidigt som biologisk och kulturhistorisk mångfald bevaras och utvecklas. Målår är 2027."

Vi bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder men trenden är negativ.

Filer och dokument