Mål: Ett rikt växt- och djurliv

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter.

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter."
Det är kommunfullmäktiges mål för Ett rikt växt- och djurliv.

Når vi målet?

Miljöförvaltningen bedömer att miljömålet är möjligt att nå tills 2025 men det går inte att se någon tydlig trend för tillståndet i miljön.

Miljömålet bedöms möjligt att nå till 2025, under förutsättning att omfattande åtgärder genomförs. Värdefull natur fortsätter att exploateras, och invasiva främmande arter sprider sig. Dessa negativa trender behöver vändas. Vi har samtidigt bättre verktyg än tidigare för att väga in värdet av ekosystemtjänster i exploateringsprocessen. De kan om de används rätt kan hjälpa till att vända trenden. Vi ser en positiv utveckling i skötseln av stadens marker med ökat fokus på biologisk mångfald. Målet är mer eller mindre beroende av att de flesta andra miljökvalitetsmålen nås. Likaså är en rik biologisk mångfald en förutsättning för att nå flera av de andra målen. Miljömålen för våra sjöar och vattendrag, hav och kust, odlingslandskap, våtmarker och skogar har inte uppnåtts. Försurning, övergödning och gifter i miljön är tre faktorer som påverkar livsmiljön för djur och växter samt hur attraktivt ett landskap upplevs vara. Klimatförändringarna påverkar arters livsmiljö och utbredning. Miljömålen inom dessa områden har inte heller uppnåtts.

För att nå detta miljömål behöver även den biologiska mångfalden i vår omvärld bevaras. Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats varken på nationell eller regional nivå, och trenden är negativ. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Den nationella uppföljningen visar att styrmedel inte ges tillräckliga resurser eller inte tillämpas, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Ökade medel har möjliggjort insatser för skydd och skötsel men inte tillräckligt för att målet ska kunna uppnås. Den regionala miljömålsuppföljningen visar att havet är påverkat av övergödning och ett historiskt högt fisketryck, vatten och värdefull mark exploateras, miljöhänsynen behöver stärkas inom skogs- och jordbruket, och effekter av klimatförändringar syns på land och i vatten. Främmande arter sprids och landskapet i Västra Götaland växer igen.

I Göteborg utgör exploatering av mark och vatten, för bostäder, verksamheter och infrastruktur, ett starkt hot mot biologisk mångfald, eftersom de ofta tar natur- och jordbruksmark i anspråk. Hårdgjorda ytor och infrastruktur förstör inte bara naturmiljöer, de hindrar också växter och djur att sprida sig inom och mellan sina livsmiljöer.

Andra hot mot den biologiska mångfalden som finns i övriga Sverige gäller sannolikt även för Göteborg. Det handlar framförallt om skogsavverkning, igenväxning av öppna marker, överutnyttjande av naturresurser såsom fiske, miljögifter, klimatförändringar och invasiva främmande arter. År 2014 antog staden en skogspolicy för fastighetskontorets skogsmark, och skötseln enligt den bedöms inverka positivt på miljömålet för kommunens skogar.

Trenden för vanliga fåglar i Göteborg är inte säkerställd i kommunens övervakning. Vi ser dock en statistiskt säkerställd minskning av arter knutna till skogs- och odlingslandskapet.

För dagfjärilar är situationen relativt stabil i kommunen, och de fluktuationer som syns i kommunens övervakning sedan 2013 är troligen beroende av väderförhållanden. Den stora ökningen av fjärilsrapporter i Artportalen under 2019, och den stora ökningen av rapportörer sedan 2008, gör dock att datan är svårbedömd.

Vad krävs för att nå målet?

För att nå målet krävs ett hållbart nyttjande av våra naturresurser. Fler havsmiljöer, sjöar, vattendrag och landmiljöer behöver skyddas för sina värden för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Nya naturreservat kräver skötsel för att bevara och ännu hellre utveckla natur- och kulturvärden. Naturvårdsskötseln behöver också intensifieras i vissa andra marker, exempelvis jordbrukslandskapets småskaliga miljöer och vissa skogsmiljöer.

Göteborgs Stad behöver ha ett landskapsekologiskt perspektiv vid både skötsel och planering av staden för att bevara och utveckla ett attraktivt och varierat landskap. Förtätningen av staden behöver göras på ett hänsynsfullt sätt för att främja göteborgarnas hälsa och livskvalitet, och inte riskera att deras tillgång till bostadsnära parker och naturområden med natur- och kulturvärden minskar. Det krävs också att sådana miljöer nyskapas i områden där de idag saknas. Utgångspunkten bör vara att säkra livsmöjligheterna för djur och växter samt de ekosystemtjänster som naturen ger oss.

Det behövs kontinuerlig övervakning av arter och naturmiljöer för att vi med säkerhet ska kunna uttala oss om tillståndet i miljön. Denna övervakning behöver utvecklas för att bättre kunna bedöma läget för den biologiska mångfalden i kommunen. Uppföljning bör även göras i samband med restaurerings- och skötselåtgärder, för att se effekter av de satsade resurserna. Göteborgs Stad bör även uppmuntra göteborgarna att rapportera de arter de ser till Artportalen eftersom det ger värdefull information om den biologiska mångfalden i kommunen.

I det nationella miljömålsarbetet lyfts ett antal åtgärder som kommunerna kan genomföra för att nå det nationella miljömålet. Dessa kan tillämpas även för det lokala målet. Bland annat pekar Naturvårdsverket på att konceptet ekosystemtjänster bör användas i planeringen, och det kunskapsunderlag som saknas behöver tas fram. Arbetet med att skydda tätortsnära natur behöver öka, och vi behöver gå från användande av främmande arter, som kan bli invasiva, till mer inhemska arter i staden. Vi behöver också bekämpa invasiva främmande arter i kommunen. Naturvårdsverket framhåller att arbetet måste utgå från att den ekologiska dimensionen är en grund som de sociala och ekonomiska dimensionerna vilar på: utan biologisk mångfald och ekosystem kan de andra dimensionerna inte existera långsiktigt.

Göteborgs Stad har idag ett aktivt arbete inom alla de områden som Naturvårdsverket anger som prioriterade, i något varierande grad, och som på sikt kan bidra till att vända de negativa trenderna. Exempel är pågående arbete med friluftsprogram, grönstrategi och skogspolicy. Arbetsmetoden för grönytefaktor och riktlinjen för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt förväntas ge positiva effekter för målet framöver. Viktigt är också stadens och länsstyrelsens pågående arbete med att skapa nya naturreservat i en variation av naturtyper, den regionala samverkan kring grönblå infrastruktur, samt stadens tydliga satsningar på mer naturvårdsanpassad skogsskötsel och naturvårdsåtgärder.

Delmål - Varierat landskap med rik biologisk mångfald

"Göteborg ska till 2025 ha ett landskap med en rik variation av

  • naturtyper
  • gröna stråk
  • goda spridningsmöjligheter
  • fungerande ekologiska processer

så att den biologiska mångfalden inte minskar jämfört med 2008."

Delmålet är möjligt att uppnå till 2025 men det går inte att se någon tydlig trend.

Delmål - Livskraftiga bestånd av dagfjärilar

"I Göteborg ska senast 2025 finnas sådana livsmiljöer att dagfjärilarna kan leva vidare i livskraftiga bestånd, med ett oförändrat eller ökande antal arter jämfört med 2008."

Delmålet är möjligt att uppnå till 2025 men det går inte att se någon tydlig trend.

Delmål - Tillgång till ett varierat växt- och djurliv

"Göteborgarna ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett varierat växt- och djurliv inom promenadavstånd (femhundra meter) från sin bostad."

Delmålet är möjligt att uppnå till 2025 och trenden är positiv.

Filer och dokument