Mål: Ett rikt växt- och djurliv

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter.

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter."
Det är kommunfullmäktiges mål för Ett rikt växt- och djurliv.

Når vi målet?

Vi bedömer att målet kan nås med ytterligare åtgärder men det går inte att se någon tydlig trend för tillståndet i miljön.

Målet är mer eller mindre beroende av att de flesta andra miljökvalitetsmålen nås. Likaså är en rik biologisk mångfald en förutsättning för att nå flera av de andra målen. Försurning, övergödning och gifter i miljön är tre faktorer som påverkar livsmiljön för djur och växter samt hur attraktivt ett landskap upplevs vara. Målen för dessa tre har en positiv trend, men inget av dem bedöms nås i tid. Klimatförändringarna påverkar arters livsmiljö och utbredning, men målet bedöms i dagsläget som mycket svårt att nå.

När det gäller grundvatten, skogar, odlingslandskap och våtmarker är det generellt svårt att se en tydlig utveckling i naturen. Miljömålet om hav i balans bedöms vara mycket svårt att nå även med ytterligare åtgärder, och för sjöar och vattendrag ser vi en negativ trend. Totalt sett bedömer vi att det går att nå målet Ett rikt växt- och djurliv, men det är under förutsättning att rejäla satsningar görs inom ovanstående områden.

För att nå detta miljömål behöver även den biologiska mångfalden i vår omvärld bevaras. I den nationella respektive regionala uppföljningen av motsvarande miljömål ser läget dystert ut. Både nationellt och regionalt bedöms att målet inte kommer att nås till målåret, och utvecklingen är negativ.

I Göteborg är utbyggnad av bostadsområden, verksamheter (bland annat industrier) och vägar ett starkt hot mot biologisk mångfald, eftersom de tar natur- och jordbruksmark i anspråk. Hårdgjorda ytor och infrastruktur förstör inte bara naturmiljöer, de hindrar också växter och djur att sprida sig inom och mellan sina livsmiljöer. Utbyggnaden av staden minskar dessutom göteborgarnas tillgång till vardagsnära natur. I utbyggnad och förtätning i staden behöver vi ta större hänsyn till den biologiska mångfalden och de ekosystemtjänster vi får från den.

Andra hot mot den biologiska mångfalden som finns i övriga Sverige gäller sannolikt även för Göteborg, fast i annan skala. Det handlar framförallt om skogsavverkning, igenväxning av öppna marker, överutnyttjande av naturresurser såsom fiske, miljögifter och klimatförändringar. År 2014 antog staden en skogspolicy för fastighetskontorets skogsmark, och nuvarande skötsel enligt den kommer att inverka positivt på att nå målet.

Observationer av djur och växter kan användas som indikatorer på hur ekosystemen mår. Det krävs tillförlitliga data med relativt långa tidsserier för att kunna göra tydliga bedömningar, vilket vi fortfarande saknar. Bedömningarna i den här uppföljningen baseras därför främst på data från Artportalen.

Många fågelarter knutna till jordbrukslandskap, våtmarker och skog minskar nationellt. Trenden för Göteborg bedöms vara liknande eller möjligen något bättre, då vi har en relativt låg skogsavverkning. Trenden för antal fågelarter som rapporterats häcka är stabil, men kurvan pekar nedåt för totalt antal rapporterade individer som nu är lägre än år 2008. Samma mönster ser vi för dagfjärilar. Uppföljningen för 2018 får utvisa om detta är en bestående trend.

Vad krävs för att nå målet?

För att nå målet krävs det skydd och skötsel av naturområden, bevarande av arter samt ett hållbart nyttjande av våra naturresurser. Fler havsmiljöer, sjöar, vattendrag och landmiljöer behöver skyddas för naturvård och friluftsliv. Nya naturreservat kräver dock skötsel för att bevara och ännu hellre utveckla natur- och kulturvärden. Naturvårdsskötseln behöver också intensifieras i vissa andra marker, exempelvis jordbrukslandskapets småskaliga miljöer och vissa skogsmiljöer.

Det krävs att Göteborgs Stad genomför åtgärderna i handlingsplanen för Göteborgs stads miljöprogram, och att andra aktörer i samhället, till exempel privata markägare, företag och andra organisationer, gör insatser samt förändrar sina arbetssätt till ett hållbart nyttjande.

När vi utformar och bygger ut staden måste det göras med hänsyn till biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det krävs att vi har ett landskapsekologiskt perspektiv vid både skötsel och planering av staden om vi ska kunna bevara och utveckla ett attraktivt och varierat landskap. Då behövs bra underlag och strategier, så att vi kan göra rätt prioriteringar när det gäller skydd och skötsel av små och stora områden.

Förtätningen av staden behöver göras på ett hänsynsfullt sätt för att främja göteborgarnas hälsa och livskvalitet, och inte riskera att deras tillgång till bostadsnära parker och naturområden med natur- och kulturvärden minskar. Det krävs också att sådana miljöer nyskapas i områden där de idag saknas. Utgångspunkten bör vara att säkra göteborgarnas naturtillgång, livsmöjligheterna för djur och växter samt övriga ekosystemtjänster som naturen ger oss.

Det behövs kontinuerlig övervakning av arter och naturmiljöer för att vi med säkerhet ska kunna uttala oss om tillståndet i miljön. Denna övervakning behöver utvecklas för att bättre kunna bedöma läget för den biologiska mångfalden i kommunen. Det gäller inte minst havsmiljön som vi har förhållandevis låg kunskap om. Uppföljning bör även göras i samband med restaurerings- och skötselåtgärder, för att se effekter av de satsade resurserna. Vi bör även uppmuntra göteborgarna att rapportera växter och djur till Artportalen eftersom det ger värdefull information om landskapet.

I det nationella miljömålsarbetet lyfts ett antal åtgärder som kommunerna kan genomföra för att nå det nationella miljömålet (Naturvårdsverket, 2018). Dessa kan tillämpas även för det lokala målet. Bland annat pekar Naturvårdsverket på att konceptet ekosystemtjänster bör användas i planeringen, och det kunskapsunderlag som saknas behöver tas fram. Arbetet med att skydda tätortsnära natur behöver öka, och vi behöver gå från användande av främmande arter, som kan bli invasiva, till mer inhemska arter i staden. Vi behöver också bekämpa invasiva främmande arter i kommunen. Naturvårdsverket framhåller att arbetet måste utgå från att den ekologiska dimensionen är en grund som de sociala och ekonomiska dimensionerna vilar på: utan biologisk mångfald och ekosystem kan de andra dimensionerna inte existera långsiktigt.

Det pågår flera åtgärder i Göteborg som på sikt kan bidra till att vända de negativa trenderna. Exempel är pågående arbete med att ta fram ett program för biologisk mångfald och ett friluftsprogram. Den nya arbetsmetoden för grönytefaktor och riktlinjen för kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt bör ge positiva effekter för målet framöver. Viktigt är också stadens och länsstyrelsens pågående arbete med att skapa nya naturreservat i en variation av naturtyper, den regionala samverkan kring grönblå

Delmål - Varierat landskap med rik biologisk mångfald

"Göteborg ska till 2025 ha ett landskap med en rik variation av

  • naturtyper
  • gröna stråk
  • goda spridningsmöjligheter
  • fungerande ekologiska processer

så att den biologiska mångfalden inte minskar jämfört med 2008."

Vi bedömer att delmålet kan nås med ytterligare åtgärder men det går inte att se någon tydlig trend för tillståndet i miljön.

Delmål - Livskraftiga bestånd av dagfjärilar

"I Göteborg ska senast 2025 finnas sådana livsmiljöer att dagfjärilarna kan leva vidare i livskraftiga bestånd, med ett oförändrat eller ökande antal arter jämfört med 2008."

Vi bedömer att delmålet kan nås med ytterligare åtgärder men det går inte att se någon tydlig trend för tillståndet i miljön.

Delmål - Tillgång till ett varierat växt- och djurliv

"Göteborgarna ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett varierat växt- och djurliv inom promenadavstånd (femhundra meter) från sin bostad."

Vi bedömer att delmålet kan nås med ytterligare åtgärder men det går inte att se någon tydlig trend för tillståndet i miljön.

Filer och dokument