Invasiva växter

Invasiva växter sprider sig snabbt vilket drabbar inhemska arter. Har du invasiva växter på din tomt är du skyldig att se till att de inte sprids till naturen där de kan orsaka skador. Här kan du läsa om gul skunkkalla, jätteloka och parkslide som är vanliga i Göteborg.

EU-förteckning över invasiva växter

  • En växt som finns med i EU-förteckningen över invasiva främmande arter får inte introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler.
    EU:s förteckning över invasiva främmande arter
  • Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter.
  • Jätteloka och gul skunkkalla finns med på EU:s lista över invasiva växter och ska därför, enligt EU:s direktiv, bekämpas.

Vems är ansvaret?

  • Ansvaret att bekämpa invasiva växter som finns med på EU:s lista ligger på fastighetsägaren. Det kan alltså vara allt ifrån kommuner och stora privata markägare till villaägare.
  • Alla som äger eller förvaltar mark har ett ansvar och en skyldighet att följa reglerna.
  • Det innebär att kommunen som regel bara bekämpar växter på kommunal mark.

Så här kan du hjälpa att minska spridning

  • Välj växter som inte tar över och riskerar att bli invasiva. Fråga i växthandeln vilka växter du kan skaffa utan risk.
  • Tänk efter både när du köper, får, ger bort eller planterar nya växter.
  • Köper du jord eller fyllnadsmassor direkt av leverantör bör du fråga om det är fritt från delar av invasiva arter. Plantjord i säck är ingen fara.
  • Var försiktig när du hanterar växter, växtavfall och jord, så att du inte råkar sprida växtdelar eller frön som kan föröka sig.
  • Om du hittar en invasiv främmande art, rapportera det på invasivaarter.nu 

Viktigt att hantera växtavfallet på rätt sätt

För att undvika ytterligare spridning av dessa arter är det viktigt att hantera växtavfallet korrekt. Den största spridningsrisken idag är jordmassor med rötter samt växtdelar som flyttas runt.

  • Växtavfall eller jord som kan innehålla delar från invasiva växter ska aldrig läggas i komposten eller naturen.
  • Privatpersoner kan lägga växtdelar i en säck, försluta väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler
  • Kontakta personal innan du lämnar säckarna. Växtdelarna sorteras som brännbart.
  • Tänk också på att risken för spridning är stor under transport, så förvara materialet i slutna kärl eller säckar.
  • Jordmassor med växtdelar av parkslide och jätteloka får inte flyttas eller återanvändas. Det gäller även om man samlat ihop växtdelarna.
  • Jord med växtdelar kan i dagsläget inte lämnas på återvinningscentraler. 

Företag

Läs om vad som gäller för företag vid bortforsling på Renovas webbplats.

Jätteloka

Bild på jättebjörnloka, foto från Mostphotos

Jätteloka är en av de invasiva arter som enligt EU:s direktiv ska bekämpas.

  • Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen.
  • Jätteloka sätter rikligt med frö, cirka 50 000–70 000 per planta, som kan spridas långt. Att klippa av blomställningar innan de har bildat frö minskar fortsatt spridning.
  • Var försiktig: Jättelokans växtsaft kan orsaka allvarliga brännskador när den kommer i kontakt med bar hud.

Vad gör kommunen?

Idag bekämpar park- och naturförvaltningen jätteloka som växer på kommunal mark. Det finns inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark. 

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla Foto: Mostphotos

Gul skunkkalla finns på flera platser i Göteborg. Den är ett hot mot den naturliga växtligheten, särskilt nära vattendrag och våtmarker. Det finns nu ett krav på att den ska kartläggas och bekämpas.

  • Det är markägarens ansvar att se till att den inte sprids i naturen. 
  • Gul skunkkalla kan tas bort genom att gräva upp den.
  • Att klippa av blomkolven förhindrar vidare spridning med frö.

Vad gör kommunen?

Park- och naturförvaltningen har inventerat kända förekomster av gul skunkkalla och kommer att ta fram en plan för hur den ska bekämpas på kommunal mark. 

Parkslide

Bild på parkslide, fotograf Mostphotos

Parkslide finns ännu inte med på EU:s lista och det finns därför inga krav på att bekämpa den.

  • Största spridningen av parkslide sker när människor råkar sprida växtdelar. Befintliga bestånd sprider sig långsammare.
  • Parkslide i större antal ska du låta stå kvar orörd eftersom de flesta åtgärder riskerar större spridning istället för att minska den.
  • Större bestånd av parkslide kräver professionell och uthållig bekämpning för att minska eller helt försvinna.

Vad gör kommunen?

  • Idag utför kommunen ingen aktiv bekämpning av parksliden men kartlägger den på mark som kommunen förvaltar.

  • Under de kommande åren ska kommunen undersöka, pröva och utvärdera metoder och former för effektiv bekämpning.

  • Precis som för jätteloka finns det inget uppdrag eller tillstånd för kommunen att göra detta på privat mark. 

Mer information

På Naturvårdsverkets webbplats finns artfakta, råd om hur du bekämpar invasiva arter och instruktioner för hur du gör för att rapportera fynd: Invasiva främmande arter