Blomsteråkrar gynnar biologisk mångfald

2017 planterade park- och naturförvaltningen små blomsteråkrar på prov på olika platser i Göteborg. De blev uppskattade inslag i stadsmiljön och har därför blivit återkommande.

Under senvåren sår park- och naturförvaltningen olika fröblandningar, som ska ge blommor under sommaren. Året därpå fräses växtmaterialet ner i jorden när det är dags för nästa sådd.

Olika fröblandningar sås på olika platser runt om i staden och fröblandningarna varierar från år till år. Därför kan man hitta många olika sorters blommor i åkrarna.

Mindre blomsteråkrar i stadsmiljöer:

  • Bondegärdet, Hjällbo
  • Flatås park, Högsbo
  • Rondellen på sommarvädersgatan, Biskopsgården
  • Rondellen på Tuvevägen, Hildedal
  • Rondellen på Rymdtorget, Bergsjön
  • Rondellen på ljusårsvägen, Bergsjön
  • Rondell, Angered Storåsväg, Angered

Lite större blomsteråkrar närmare naturen

I lite större grönområden utanför stadskärnan anlägger park- och naturförvaltningen lite större blomsteråkrar där de sår blåklint, klätt, åkerkulla, kornvallmo och rågvallmo. Dessa åkrar hittar du i:

  • Tuve, längs Tuve kyrkoväg, en på var sida av Tångelund.
  • Angered, vid gång- och cykelvägen nedanför Salsavägen.
  • Bergsjön, längs Ljusårsvägen, där den korsar Astronomgatan.

Gynnande blomsterfägring

Blombärande kantzoner, ängar och bryn har succesivt försvunnit under de senaste 100 åren, när det småskaliga jordbruket rationaliserats bort. En följd av detta är bland annat en stark tillbakagång av många insekter. Blomsteråkrar är en av flera metoder som Göteborgs Stad använder för att bidra till ett rikt växt- och djurliv.

Blomsteråkrar gynnar framförallt pollinerande insekter. De är beroende av rik blomning, för att hitta föda och för att föröka sig. Samtidigt får vi en vackert blommande äng på en plats där det annars hade växt bara gräs.


Både åkrar och ängar

Anledningen till att park- och naturförvaltningen väljer ettåriga blomsteråkrar framför fleråriga blomsterängar på de här platserna är att de ettåriga växterna tar sig snabbt, blommar länge samt kräver lite för- och efterarbete. Fleråriga blomsterängar tar längre tid att etablera och kräver mer arbete.

Men det finns ett antal fleråriga slåtterängar runtom i staden som slås under perioden juli till september. Växterna får ligga kvar någon vecka för att fröerna ska släppa och sprida sig på nytt och först därefter tas höet upp. Det finns både kulturhistoriska och biologiska värden med slåtterängar, utöver att även de är vackra att se på. Många av arterna som växer på slåtterängar är ovanliga eller hotade. Ängarna gynnar även mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar samt grod- och kräldjur.


I Göteborg finns slåtterängar bland annat i Rya skog, Sillviks skalgrusbankar, Skändla, Gossbydal, Stora Amundö och vid Fjällbo ängar. På alla dessa kan man få se våra vanliga ängsväxter som till exempel gökärt, kärringtand, teveronika och vitmåra, dessutom en del mer sällsynta arter. I Sillvik kan du få se ett antal orkidéer, fältgentiana och månlåsbräken, i Gossbydal finns tätört, rödklint och ängsskallra. Skändla bjuder på många typiska ängsväxter, som prästkrage, liten blåklocka, åkervädd och ängsvädd, ängshavre, brudbröd, spåtistel och vildlin.Vid Stora Amundö finns de hotade arter smal käringtand, strandmålla och strandstarr.