Om säkerhet och beredskap

Det svenska krishanteringssystemet har tre grundprinciper

Ansvarsprincipen

Den som har ansvar för en verksamhet i vardagen ska ha det också under en krissituation.

Likhetsprincipen

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som den gör i vardagen – så långt det går. Verksamheten ska, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret

Kommunstyrelsen i Göteborg har det övergripande ansvaret för arbetet med krisberedskap och krishantering och stadsledningskontoret har uppdraget att stödja kommunstyrelsen i att leda, samordna och följa upp Göteborgs Stads verksamheter.

Göteborgs Stads krisberedskap

Göteborgs Stads krisberedskap handlar om att minska sårbarheten i stadens verksamheter och öka förmågan att hantera samhällsstörningar. Detta sker bland annat genom förebyggande arbete, utbildning och krisövningar i stadens förvaltningar och bolag.

Krisberedskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.

Civilt försvar bygger ett uthålligare Göteborg

Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Civilt försvar är allt det arbete som statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, företag, arbetsmarknadsorganisationer, frivilligorganisationer och trossamfund gör för att kunna skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner vid krigsfara och krig. Till exempel att hålla igång vård och omsorg, skola, se till att det finns livsmedel, drivmedel, el och rent dricksvatten. I fredstid handlar civilt försvar om planering och förberedelser.

Projektet civilt försvar, som avslutades hösten 2021, var starten på ett arbete som kommer att pågå under många år inom Göteborgs Stad. Alla förvaltningar och bolag i staden ska nu ta fram beredskapsplaner för höjd beredskap (krigsfara och krig) samt analysera behovet av att krigsplacera personal.

Arbetet med civilt försvar handlar om att stärka Göteborgs Stads förmåga att hantera samhällsstörningar över hela hotskalan. Från kris och katastrofer i fredstid till eskalerande gråzonsproblematik, krigsfara och ytterst ett väpnat angrepp mot Sverige. Gråzon syftar på ett tillstånd mellan fred och krig. Aktiviteter som förknippas med begreppet gråzonsproblematik är påtryckningar, spridning av desinformation, sanktioner, sabotage, underrättelseverksamhet, terrorhandlingar, infiltration, cyberattacker, påverkansoperationer eller angrepp på viktig infrastruktur.

Information om hantering av farliga ämnen vid Sevesoanläggningar i Göteborgs Stad

Om hantering av farliga ämnen vid Sevesoanläggningar på Räddningstjänstens webbsida

Sju fokusområden för Göteborgsområdet

Göteborgs Stad har i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) pekat ut sju fokusområden för Göteborg. Risker som Göteborgs Stads alla förvaltningar och bolag har att ta hand om tillsammans med andra samhällsfunktioner i Göteborg med omnejd. Inom varje område ska en fördjupad behovsanalys göras och riskreducerande projekt prioriteras. De identifierade riskerna är:

• Extremväder
• IT
• Sociala konflikter/social obalans, otillåten påverkan, gängkriminalitet och organiserad brottslighet
• Hot och våld mot personal och brukare
• El
• Terrorism och sabotage
• Informationssäkerhet

Information om ordningsvakter i centrala Göteborg

Polismyndigheten godkände 29 juni 2020 Göteborgs Stads ansökan om att få ha ordningsvakter kring Brunnsparken, Gustaf Adolfs Torg, Kronhusområdet och Kanaltorget. Från och med augusti 2020 kommer fyra ordningsvakter att patrullera i områdena. Syftet är att öka tryggheten.

Statistik visar att våldsbrott, skadegörelse, tillgrepps- och narkotikabrott är brottsformer som förekommer och undersökningar visar att den upplevda tryggheten i dessa områden är lägre än i övriga delar av den centrala staden. Ordningsvakterna ska skapa trygghet genom att finnas på plats och även göra förebyggande insatser genom att anmäla skadegörelse, klotter och nedskräpning. De ska även finnas till hands för allmänheten och kommer aktivt att kunna ingripa genom att avvisa och omhänderta personer som stör den allmänna ordningen, men de kommer inte att ersätta polisen.

Ordningsvakterna har genomgått en fyra dagar lång utbildning i Göteborgs Stads regi för att kunna representera Göteborgs Stad i det trygghetsskapande arbetet, och de bär en bricka med texten Ordningsvakt samt Göteborgs Stad. Resultatet av arbetet analyseras veckovis och kommer ligga till grund för framtida arbete.