Om säkerhet och beredskap

Säkerhet och beredskap är allt det arbete som Göteborgs Stad gör för att alla kommunala verksamheter ska vara så väl förberedda som möjligt när det inträffar en kris. Det kan handla om allt från påfrestande vädersituationer med begränsade översvämningar som följd, till en större och mer omfattande händelse som hotar att sätta livsviktiga samhällsfunktioner, som exempelvis sjukvården, ur spel.

Det svenska krishanteringssystemet har tre grundprinciper

Ansvarsprincipen

Den som har ansvar för en verksamhet i vardagen ska ha det också under en krissituation.

Likhetsprincipen

Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som den gör i vardagen – så långt det går. Verksamheten ska, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen

Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret

Kommunstyrelsen i Göteborg har det övergripande ansvaret för arbetet med krisberedskap och krishantering och stadsledningskontoret har uppdraget att stödja kommunstyrelsen i att leda, samordna och följa upp Göteborgs Stads verksamheter.

Göteborgs Stads krisberedskap

Göteborgs Stads krisberedskap handlar om att minska sårbarheten i stadens verksamheter och öka förmågan att hantera samhällsstörningar. Detta sker bland annat genom förebyggande arbete, utbildning och krisövningar i stadens förvaltningar och bolag.

Krisberedskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.

Civilt försvar bygger ett uthålligare Göteborg

Sveriges försvar består av militärt och civilt försvar. Civilt försvar är allt det arbete som statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner, företag, arbetsmarknadsorganisationer, frivilligorganisationer och trossamfund gör för att kunna skydda befolkningen och viktiga samhällsfunktioner vid krigsfara och krig. Till exempel att hålla igång vård och omsorg, skola, se till att det finns livsmedel, drivmedel, el och rent dricksvatten. I fredstid handlar civilt försvar om planering och förberedelser.

Arbetet med civilt försvar handlar om att stärka Göteborgs Stads förmåga att hantera samhällsstörningar över hela hotskalan. Från kris och katastrofer i fredstid till eskalerande gråzonsproblematik, krigsfara och ytterst ett väpnat angrepp mot Sverige. Gråzon syftar på ett tillstånd mellan fred och krig. Aktiviteter som förknippas med begreppet gråzonsproblematik är påtryckningar, spridning av desinformation, sanktioner, sabotage, underrättelseverksamhet, terrorhandlingar, infiltration, cyberattacker, påverkansoperationer eller angrepp på viktig infrastruktur.

I och med medlemskapet i Nato utgår arbetet med civilt försvar från Natos sju grundläggande riktlinjer. Det handlar om att stärka förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner såsom energi-, vatten- och livsmedelsförsörjning, om förutsättningar för ledning och samverkan och om möjligheter att evakuera eller förflytta delar av befolkningen. Det är ett arbete som redan pågår inom Göteborgs Stad och kommer att utvecklas.

Information om Nato hittar du hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

Skyddsrum

I Göteborg finns det cirka 4 800 skyddsrum och av dessa förvaltar stadsfastighetsförvaltningen cirka 300 stycken. Vill du veta var ditt närmaste skyddsrum är beläget, gå in på Myndigheten för samhällsskydd och Beredskaps (MSB) skyddsrumskarta.

Information om hantering av farliga ämnen vid Sevesoanläggningar i Göteborgs Stad

För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalieolyckor ska kommunen, enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som hanterar farliga ämnen.

EU har antagit Seveso III-direktivet, som är infört i svensk lag. Inom direktivet finns två olika kravnivåer.

Lägre kravnivå

Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan, kompletterat med en beskrivning till Länsstyrelsen och Arbetsmiljöinspektionen hur företaget kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är företaget skyldigt att skapa ett handlingsprogram för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor.

Högre kravnivå

Företag som omfattas av den högre kravnivån ska, utöver skyldigheten enligt den lägre kravnivån, redovisa en säkerhetsrapport som ska förnyas vart tredje år, eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten ska beskriva verksamheten, verksamhetens risker, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka. 

Information om Seveso-anläggningar

På Räddningstjänsten Storgöteborgs webbsida finns information om:

• Anläggningar inom Räddningstjänsten Storgöteborgs område som omfattas av Sevesolagens kravnivå
• Beskrivning av verksamheten vid dessa anläggningar
• Vilka tänkbara olyckor som kan inträffa

Folder om kemikalieolyckor

I den här foldern får du information om hur larmsystemet VMA fungerar, hur kemiföretagen jobbar förebyggande och vad du själv ska tänka på vid en olycka.

Om larmet går - gör så här

Styrel

Styrel är en planeringsprocess där statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell förbrukningsfrånkoppling. Syftet med planeringen är att lindra samhällskonsekvenserna som uppstår om manuell förbrukningsfrånkoppling måste göras vid en eleffektbrist.

Enskilda elanvändare kan inte kopplas till eller från elnätet, utan det är elledningar som kopplas till eller från. Därför rangordnas elledningarna utifrån antal samhällsviktiga elanvändare för varje elledning. Det finns dock inte någon garanti för att en enskild elanvändare alltid får el. Även de elanvändare som har bedömts vara samhällsviktiga kan drabbas av frånkopplingar och avbrott.

Svenska kraftnät är ansvarig för att balansen mellan elproduktion och elförbrukning planeras och upprätthålls, och har i uppgift att förebygga och hantera eleffektbrist. Svenska kraftnät kan beordra en manuell förbrukningsfrånkoppling som en sista åtgärd, om alla andra reserver skulle vara uttömda. En manuell förbrukningsfrånkoppling har hittills aldrig genomförts i Sverige.

Nödvatten

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigast livsmedel och är en förutsättning för att samhället ska fungera. Ibland uppstår situationer när det inte går att använda vatten från det vanliga vattenledningsnätet. Då behöver vattnet distribueras till konsumenter på annat sätt, exempelvis i tankar. Detta kallas för nödvatten. För att hantera en sådan situation är planering och prioritering nödvändigt.

Göteborgs Stad prioriterar vilka som får nödvatten utifrån vad som påverkar liv och hälsa mest. Högst prioritet har bland annat sjukhus, vård- och omsorgsboenden för äldre, vårdcentraler och räddningstjänst. Varje verksamhet, såväl kommunal som icke kommunal, behöver därför själv ha beredskap för en sådan situation. Kommunen kan bara tillhandahålla dricksvatten i tankar, och i mindre mängder än vid normal konsumtion. Vid en nödvattensituation behöver du som enskild själv ta med kärl för hämtning av vatten vid anvisade platser.

Kommunfullmäktige i Göteborgs Stad har beslutat om en riktlinje för nödvattenförsörjning. Riktlinjens syfte är att effektivt kunna hantera en allvarlig störning av dricksvattenförsörjningen, så att konsekvenserna minskar för den enskilde och samhället.

Vattenavstängningar och andra störningar

Risk- och sårbarhetsanalys

Göteborgs Stads risk- och sårbarhetsanalys 2023

Information om ordningsvakter i centrala Göteborg