Trender i blickfånget
Brain Gain och ändrade migrationsmönster
På grund av en mer restriktiv invandringspolitik de senaste tio åren (båda vid våra schengengränser och i Sverige), har invandringen till Göteborg förändrats mycket de senaste åren. Nu är de flesta som flyttar in från utlandet arbetskraftsinvandrare (förutom hemvändande svenskar som nästan alltid varit den största invandringsgruppen). Förra året var en av de största invandringsgrupperna från Indien och de som kommer hit är ofta välutbildade.
Samtidigt har utvandringen från Sverige (och Göteborg) ökat mycket kraftigt de senaste åren. Generellt sett så påverkas utvandringen av tidigare invandring, det är exempelvis vanligare att personer som invandrat till Sverige för studier eller arbete utvandrar än personer som kommit till Sverige som flyktingar. För Göteborgs del har utvandringen mer än fördubblats de sista 2-3 åren jämfört med hur det sett ut under 2000-talet.
Vad händer i omvärlden?
Under pandemin minskade migrationsflödena kraftigt i världen men har efter detta starkt kommit tillbaka och nu är migrationsflödena historiskt höga och fortsätter vara en stor nyckel till den globala demografin. De största orsakerna till migration är konflikter och troligen klimatfrågan.
Hur kan det påverka Göteborg?
I Göteborg har vi inte sett riktigt samma minskning av invandring som i resten av landet, antagligen på grund av vår starka ekonomi som gör att fler flyttar till oss. Vi måste börja omvärdera vårt sett att se på ”Invandrare”. De senaste åren har fokus på integrationspolitiken varit på två plan: Att lära sig språket och integreras i det svenska samhället, men är det t.ex. viktigt att en arbetskraftsinvandrare som pratar flytande engelska och har kontrakt på två år måste gå SFI? Finns det en vilja/incitament bland dessa att anammas in i den svenska kulturen och om inte – spelar det någon roll?
Könsroller i förändring
De senaste tio åren har könsroller globalt förändrats med ökat fokus på samtycke, kroppslig autonomi och erkännande av könsidentitet, drivet av sociala rörelser och lagändringar. Samtidigt har starka motreaktioner vuxit fram, särskilt kring reproduktiva rättigheter och transfrågor, vilket gör utvecklingen till en dragkamp snarare än en linjär rörelse mot ökad jämställdhet.
Vad händer i omvärlden
Vi ser förändringarna i tre globala trender.
Samtycke och sexualitet
Flera länder, bland annat Sverige (2018) och Spanien (2022), infört samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning som tydliggör ansvar hos den som tar initiativ och förändrar normer kring manlighet och sexualitet. Samtidigt har lagarna mött kritik om att vara överdrivna eller rättsosäkra, vilket speglar en bredare kulturell konflikt kring könsroller.
Reproduktiva rättigheter
Irland (2018), Argentina (2020) och Mexiko (från 2021) har liberaliserat abortlagstiftningen och stärkt kvinnors reproduktiva självbestämmande, med effekter på utbildning, arbetsliv och familjebildning. I kontrast har USA efter Dobbs-domen 2022 och Polen efter 2020 års domstolsbeslut kraftigt begränsat aborträtten, vilket återaktiverar mer traditionella könsroller kopplade till moderskap. I Sverige har regeringen föreslagit i en proposition till riksdagen att aborträtten ska skrivas in i grundlagen.
Könsidentitet och könsuttryck
Spanien (2023) och Indien (2019) har genom lagstiftning ökat det juridiska erkännandet av transpersoner och breddat synen på kön bortom tvåkönsnormen. Samtidigt har Ungern (2020) och flera amerikanska delstater infört restriktioner mot juridiskt könsbyte eller könsbekräftande vård, vilket gjort frågan till en tydlig global ideologisk skiljelinje.
Hur kan det påverka Göteborg?
Från 1 juli 2025 kan personer från 16 år ändra juridiskt kön i Sverige utan krav på diagnos, vilket förenklar processen och skiljer den från medicinsk vård. Debatten har intensifierats efter ett uppmärksammat fall där en intagen bytte juridiskt kön och begärde förflyttning till kvinnofängelse. Samtyckeslagen har haft stor betydelse i att tydliggöra gränser i sexualbrott och samhället har i vissa delar blivit mer öppet för HBTQI-personer i behov av stöd och skydd. Samtidigt visar undersökningar att två av tre unga män är negativa till HBTQI-utbildning i skolan. RFSL, fritidsledare och kuratorer i Göteborg larmar om att HBTQI-frågor blivit allt mer kontroversiella. Det syns även en ökning av att pojkar påverkas av den så kallade manosfären, med influencers som Andrew Tate, samt en hårdnande retorik hos svenska politiker.
Världsbildsbubblor
Människor exponeras allt oftare för information som bekräftar deras befintliga åsikter och värderingar. Den uppstår främst genom algoritmer i sociala medier och digitala plattformar som optimerar innehåll utifrån vad vi tidigare har gillat, delat eller tittat på. Även mänskliga faktorer spelar in, som vår naturliga tendens att söka bekräftelse och undvika åsikter som skapar osäkerhet eller obehag. Resultatet blir att människor får allt snävare perspektiv på samhället och svårare att förstå andras synsätt. Detta kan öka polarisering, minska tilliten till institutioner och göra dialog mellan grupper mer konfliktfylld. Samtidigt kan världsbildsbubblor skapa en stark känsla av gemenskap och trygghet för individen inom den egna gruppen.
Vad händer i omvärlden?
Allt fler får sin information från nischade kanaler snarare än gemensamma nyhetskällor, vilket minskar den gemensamma referensramen i samhället.
Olika grupper följer helt skilda nyhetsmedier, influencers eller poddar, med motsatta tolkningar av samma händelse. Till exempel har EU dömt X för brister i transparens och visar hur plattformen enligt kritiker blivit politiskt polariserad och inte neutral i sitt informationsflöde, vilket kan förstärka olika världsbildsbubblor. I artikeln uppmanas svenska myndigheter och politiker att lämna plattformen till förmån för alternativ med mindre polariserande algoritmer för att skydda demokratin. För generation Z så hittar 80% av dem sina nyheter på TikTok
Hur kan det påverka Göteborg?
Privata chattgrupper och slutna forum blir viktiga arenor för opinionsbildning utan insyn eller faktagranskning. Ett exempel är hur politiska diskussioner i sociala medier inför val ofta delas upp i tydliga läger som knappt delar några gemensamma fakta. Ett annat exempel är spridningen av desinformation kring vaccin, där slutna digitala forum förstärker misstro mot forskning och myndigheter. På samhällsnivå kan detta försvåra gemensamma beslut och krishantering. Trenden gör därför förmågan att möta olika perspektiv och källkritik allt viktigare i både utbildning och offentlig kommunikation.
Ökande ålderism
Ålderism som begrepp handlar om hur människor bedöms, behandlas eller begränsas utifrån sin ålder snarare än sin kompetens, erfarenhet eller sina faktiska förutsättningar. Den kan drabba både yngre och äldre, men är ofta så normaliserad att den passerar obemärkt trots att konsekvenserna är allt annat än oskyldiga Sverige pekar sen statistik från SCB/SPP på att fler äldre arbetslösa tvingas gå i förtida pension, vilket kostar samhället miljarder. Denna trend illustrerar hur ålderism inte bara är ett socialt problem utan även har ekonomiska konsekvenser
Vad händer i omvärlden?
I Sverige tas ålderism upp i politiska sammanhang, till exempel genom en riksdagsmotion som vill stärka lagstiftning och Diskrimineringsombudsmannens roll för att minska diskriminering på arbetsmarknaden. Evenemang som seminarier om ålderism i samband med Almedalen visar också att det nu börjar ses som en mänskliga rättigheter-fråga, inte bara ett arbetsmarknadsproblem. Men artiklar pekar också på att det finns ett ålderistiskt språkbruk i platsannonser, där ord som “energisk” och “digital infödd” kan utestänga äldre sökande. Arbetsförmedlingen ger stöd i hur man utformar platsannonser som inte diskriminerar utifrån ålder, men det förekommer fortfarande formuleringar ”jobba i ett ungt team”, “energisk, ambitiös och snabbfotad”, “unga talanger välkomna”, idealisk kandidat är nyutexaminerad” eller ”hög kompetens inom sociala medier”. Dessa formuleringar diskriminerar inte direkt men kan få äldre att låta bli att söka. En studie från Stanford visar också att AI och digitala verktyg kan förstärka ålderism. Studien visar att stora språkmodeller och bildbaserade AI ofta speglar felaktiga stereotyper om äldre kvinnor, vilket kan påverka hur de framställs i media och teknik. I Göteborgs stads mediebank med foton som kan användas för rekrytering finns endast ett fåtal foton på personer som är över 50, så det finns exempel på detta även på nära håll.
Hur kan det påverka Göteborg?
I ett läge med fler äldre och färre yngre är rekryteringsbehovet stort, främst inom vård och omsorg. Det finns en ökad risk för förlust av kompetens och erfarenhet. När äldre systematiskt väljs bort i arbetsliv och beslutsfattande går samhället miste om kunskap, kontinuitet och mentorskap. Ålderism kan också leda till ett vi och dom-tänkande där generationer ställs mot varandra. Men även utanför arbetslivet kan det för de äldre leda till minskad självkänsla, psykisk ohälsa och social isolering, vilket i sin tur ökar trycket på vård och omsorg. När äldre blir utestängda finns också risk för antaganden och att produkter eller tjänster utvecklas utan hänsyn till äldres behov. Äldre användare bär också på rika erfarenheter av både vardag och system. När de exkluderas från användartester och samskapande tappar teknikutvecklingen värdefulla perspektiv
Ökad balans mellan virtuella och verkliga världar
Trenden syftar till att vi efter många mer eller mindre misslyckade försök nu börjar hamna i en mer balanserad tillvaro mellan det digitala och det ”verkliga”. Både inom kommunal service som i individers vardagliga liv handlar det om att hitta en hållbar jämvikt mellan digital tillgänglighet och fysisk närvaro. Efter en period av snabb digitalisering börjar kommuner i allt högre grad anpassa sina tjänster utifrån invånarnas faktiska behov, där vissa ärenden lämpar sig bäst för digitala lösningar medan andra kräver mänskliga möten.
Vad händer i omvärlden?
Efter många år av snabb digitalisering ser man nu globalt en begynnande balans mellan analoga och digitala lösningar. Allt fler organisationer och samhällen kombinerar digitala tjänster med fysiska alternativ för att öka tillgänglighet, tillit och mänsklig närvaro. Fokus har skiftat från ”digitalt först” till ”digitalt när det är rätt – analogt när det behövs”. – Hybridservice!
Hur kan det påverka Göteborg?
På kort sikt förväntas organisationer bli bättre på att värdera när digital service ger störst nytta och när det personliga mötet är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit. Digitala verktyg kommer då att fungera som ett stöd snarare än en ersättning för fysisk service. På längre sikt, blir kombinationstjänster – där digitala och fysiska kanaler samverkar – ekonomiskt hållbara och en naturlig del av kommunens serviceutbud. Och där kommuner i allt större utsträckning kommer att använda data och AI för att styra invånare till rätt kanal från början, vilket både höjer upplevd service och minskar onödig belastning på personal. På samma sätt kommer en motrörelse till ständig uppkoppling, där fler individer och samhällsaktörer aktivt söker balans mellan digital närvaro och analogt liv. Allt fler väljer att byta ut smartphones mot enklare mobiltelefoner utan appar, eller begränsar sin användning, för att minska stress och öka fokus i vardagen. Parallellt uppstår fler platser och sammanhang för umgänge utan mobiltelefoner, såsom evenemang, mötesplatser och fritidsaktiviteter där närvaro i stunden prioriteras. På kort sikt väntas kommuner, skolor och arbetsgivare bli bättre på att skapa strukturer och normer som uppmuntrar mobilfria eller mobilmedvetna miljöer utan att upplevas som tvingande. På längre sikt, blir det sannolikt socialt och organisatoriskt hållbart att införa mobilfria zoner i delar av stadsmiljön och i vissa verksamheter. Digital avhållsamhet kommer att bli en statusmarkör och livsstilsfråga, där förmågan att koppla ned ses som ett tecken på kontroll, välmående och social mognad.
Kompetens- och rekryteringsgapet ökar
Kompetensgap beskriver ett systematiskt problem mellan vad arbetsgivare behöver för kompetens och vad utbildningssystemet producerar eller vad arbetssökande faktiskt har. Arbetsgivare uppger att de har svårt att hitta kandidater med rätt färdigheter, samtidigt som många utbildade eller arbetssökande inte matchar de lediga jobben. I Sverige uppger sju av tio företag att de har rekryteringssvårigheter, och var fjärde rekrytering misslyckas helt på grund av bristande kompetensmatchning.
Vad händer i omvärlden?
Kunskap blir snabbt inaktuella i takt med teknologisk utveckling. Dessutom finns det en demografisk trend som kan förstärka framtida arbetskraftsbrist. OECD-länder har sett födselnivåer halveras över de senaste decennierna, vilket innebär en åldrande befolkning och relativt färre personer i arbetsför ålder. Många ungdomar väljer bort yrkesprogram med goda jobbchanser, vilket förstärker matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Utbildningssystemet och näringslivet samordnar inte alltid kompetensbehovet med utbildningsutbudet, vilket gör att många nyutexaminerade inte har rätt kompetens för jobb som faktiskt finns. Utvecklingen ses även i Sverige, det föddes cirka 98 500 barn i Sverige under 2024, det lägsta antalet på över 20 år, vilket indikerar en sjunkande födelsenivå. Prognoser visar att det under de kommande åren kan bli betydligt färre barn och unga i befolkningen, vilket i förlängningen kan minska antalet ungdomar som kommer ut i arbetslivet.
Hur kan det påverka Göteborg?
Färre födda barn idag innebär färre potentiella arbetstagare i framtiden när arbetsgivare inte hittar rätt kompetens, samtidigt som människor står utan arbete eller fastnar i osäkra jobb. Brist på kompetens inom skola, vård, omsorg och IT kan leda till högre arbetsbelastning, stress och sämre service. Det kan också påverka de som har arbete, då de i högre grad kommer att behöva omskola sig, vilket kan leda till ökade kostnader för arbetsgivare eller anställda.
Från digitalt utanförskap till digital inkludering
Digital inkludering handlar inte om att bromsa digitaliseringen, utan om att säkerställa att den är tillgänglig för så många som möjligt. Därför jobbas det mycket i Sverige med att inkludera alla i digitaliseringen. Många kommuner kompletterar idag e-tjänster med personlig vägledning, digitala lotsar eller stöd på bibliotek och medborgarkontor. Andra exempel är möjlighet till ombud, förenklad inloggning eller tjänster som fungerar utan avancerad teknik. Digital inkludering innebär också att designa tjänster utifrån verkliga behov, inte tekniska möjligheter. När digitala lösningar kombineras med mänskligt stöd ökar både tillgänglighet och tillit
Vad händer i omvärlden?
Nu använder ca: 75% av världens befolkning internet och 95% av dessa gör det på sin smarta mobil. Detta innebär att 6mijarder människor har tillgång till AI, det är därför UNESCO:s program IFAP arbetar med att säkerställa att AI-system utvecklas så att människor i alla grupper, inklusive kvinnor, äldre och personer i utvecklingsländer, kan få tillgång till och påverkas positivt av ny teknologi. Ett exempel är att blioteken i hela Sverige fungerar som platser där invånare kan få hjälp med att använda datorer och digitala tjänster, låna utrustning eller få personlig vägledning i digitala ärenden, och har pekats ut som viktiga aktörer för ökad digital delaktighet. Och i Gävle finns Digivän-programmet – Ett projekt där volontärer matchas med äldre för att hjälpa dem lära sig digitala verktyg och tjänster, vilket konkret hjälper personer som annars riskerar digitalt utanförskap att bli inkluderade i det digitala samhället.
Hur kan det påverka Göteborg?
Över 95 % av våra invånare använder idag digitala tjänster, vilket gör digitalisering nödvändig för effektiv och modern service. Samtidigt har vi ett tydligt ansvar för den sista procenten som riskerar att hamna i digitalt utanförskap. För att lyckas krävs tydligare gränssnitt, enklare språk och fler valmöjligheter mellan digitala och fysiska kontaktvägar. Samtidigt utvecklas sätten vi kommunicerar med t.ex. AI och snart kanske vi kan prata och be AI göra de saker vi vill, vare sig vi pratar arabiska eller teckenspråk. Digitalisering utan inkludering är bara halva vägen fram – men med rätt insatser kan den bli ett verktyg för ökad jämlikhet och delaktighet
Lagstiftningen släpar efter
I takt med att utvecklingen i omvärlden accelererar uppstår ett växande glapp mellan vad som faktiskt händer i världen och hur snabbt lagar och regler anpassas för att hantera dessa förändringar. Det här är en tydlig och väldokumenterad megatrend som ofta beskrivs som ”regulatory lag” eller ”law in slow motion” där vi ser att samhället, särskilt teknik, ekonomi och miljöpåverkan, förändras snabbare än lagstiftningen hinner med. Lagstiftning kommer allt oftare reaktivt, efter att skador redan uppstått.
Vad händer i omvärlden?
Exempel på detta kan vi se kopplat till sociala medier, datainsamling, plattformsarbete eller AI-användning. Professor Wahlgren (Stockholms universitet) analyserar hur AI:s snabba utveckling utmanar dagens lagstiftning och att framtida rättsliga ramverk behöver vara mer dynamiska för att hålla jämna steg med tekniken. En studie publicerad 2025 visar att många policydokument för generativa AI saknar regleringar för hur AI hanterar innehåll som rör miljö, ekosystem och klimat. Det är ett exempel på hur lagstiftning och policy inte fullständigt fångar upp samhällets verkliga risker och digitala effekter på miljöområdet.
Hur kan det påverka Göteborg?
Makt förskjuts från demokratiska institutioner till privata aktörer under tiden. AI och digitala system används allt mer i samhället, men reglerna hänger inte alltid med. Det kan bli oklart vem som ansvarar för beslut, hur man får insyn och hur man kan överklaga. Offentliga verksamheter blir också mer beroende av privata teknikföretag, utan att lagarna alltid reglerar hur data används eller hur säkerheten ska garanteras. När beslut tas av system som är svåra att förstå kan människors tillit till samhället minska. Cyberattacker och desinformation kan påverka samhällsviktiga funktioner, val och trygghet. Kommuner förväntas hantera kriser och trygghetsfrågor, trots att de inte alltid har tydliga uppdrag eller tillräckliga resurser. Även miljö- och klimatproblemen utvecklas snabbare än lagstiftningen. Det kan leda till att långsiktiga miljörisker prioriteras bort, att ny teknik ökar energibehovet.
Ekonomin växer – för vem?
Sverige har historiskt haft relativt låg inkomstojämlikhet, men skillnaderna har ökat över tid. Det betyder att de som tjänar mest har ökat mer i inkomst än de som tjänar minst. Statistik från SCB visar vidare att grupper som har haft sämre utveckling är ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda, speciellt kvinnor från utomeuropeiska länder, har i många fall lägre inkomster och större ekonomiska utmaningar än inrikes födda i Sverige. Men det handlar inte bara om inkomst, även kapitalet har betydelse där förmögenhet (t.ex. sparat kapital eller fastigheter) är mer ojämlikt fördelad än löneinkomster.
Vad händer i omvärlden?
I årskullarna 30-taliser, 40-talister och 50-talister återfinns stora grupper som under åren kunnat arbeta ihop en bra pension enligt det gamla pensionssystemet och dessutom ofta kunnat eller kommer att kunna realisera tillgångar i form av fastigheter som vuxit i värde. Pengar som går i arv och gör att barn eller barnbarn har möjligheter att i sin tur investera i sparkapital eller fastighet. Men det gäller inte alla i de ålderskategorierna. Här finns också stora grupper som saknar lång inkomst i Sverige, har lång tid av arbetslöshet eller sjukdom och som heller inte kunnat spara pengar eller investera i exempelvis fastigheter.
Hur kan det påverka Göteborg?
När skillnaderna mellan grupper ökar kan tilliten mellan människor minska. Om vissa upplever att samhället inte ger samma möjligheter till alla, ökar känslan av orättvisa och utanförskap. Det kan i längden påverka förtroendet för myndigheter och demokratiska institutioner. Ekonomisk ojämlikhet leder ofta till att barns och ungas framtidsmöjligheter påverkas av familjens ekonomi. Skillnader i inkomst kan ge skillnader i hälsa, utbildning och möjlighet till arbete – vilket gör att ojämlikheten riskerar att gå i arv. Ekonomisk utsatthet kan bidra till otrygghet, kriminalitet och lägre tillit till samhället. För Göteborg innebär det ökade krav på samverkan mellan kommun, civilsamhälle och andra aktörer ofta utan att resurserna ökar i samma takt. Men det kan också påverka möjligheten att nå långsiktiga mål inom exempelvis digitalisering eller miljöfrågor då förutsättningarna är olika.
Kontakta serviceutveckling
Har du synpunkter eller frågor? Kontakta serviceutveckling.