Hållbar livsmedelsförsörjning

Göteborgs Stad har en stor verksamhet som ger stora möjligheter att både direkt och indirekt bidra till ett hållbart matsystem. Vi köper in livsmedel, äger och förvaltar mark, stadsplanerar, hanterar avfall och bedriver tillsyn och kontroll av bland annat jordbruk och livsmedelsverksamheter. Dessutom stödjer vi det lokala näringslivet, har kontakt med medborgare i alla åldrar och utbildar barn och vuxna.

Göteborgs Stads olika verksamheter samverkar för att tillsammans bidra till hållbar produktion och konsumtion av mat. Vi samarbetar också med Göteborgssamhället, det lokala näringslivet och akademin. För att underlätta samverkan har staden en samarbetsfunktion för hållbar livsmedelsförsörjning som drivs av miljöförvaltningen.

Genom att servera miljömåltider i våra verksamheter når vi stadens mål för hållbara livsmedelsinköp och minskat matsvinn. Det handlar om den mat som serveras i kommunala verksamheter som förskolor, skolor, omsorg och äldrevård.

Miljömåltider:

• är baserade på miljömärkta råvaror,
• är säsongsanpassade,
• består av en stor andel vegetabilier och baljväxter,
• innehåller inte fisk som är utrotningshotad,
• innebär att valet av råvaror är lika viktigt som att minska matsvinnet,
• tar hänsyn till etiska aspekter.

Göteborgs Stad har flera styrdokument med hållbarhetsmål för mat – dels för den mat staden serverar i till exempel skolor och äldreomsorgen, dels för att skapa goda förutsättningar för hållbar matkonsumtion och -produktion i Göteborgssamhället som helhet.

Några centrala styrdokument är miljö- och klimatprogrammet med mål för biologisk mångfald och klimat, avfallsplanen med mål för matsvinn och matavfall, samt budgeten med både mål och åtgärder. Enligt måltidspolicyn, som ligger till grund för stadens måltidsarbete, ska Göteborgs Stad verka för att minska miljö- och klimatpåverkan i hela livsmedelskedjan från primärproduktion av livsmedel, till måltider och avfall.

Målen följs upp regelbundet och uppföljningen beskrivs dels i respektive styrdokument, dels på webbplatsen Miljö och klimat Göteborg 2030

Klimatavtrycket från Göteborgs Stads livsmedelsinköp ska minska till 1,3 kg CO2e/kg år 2030, enligt miljö- och klimatprogrammet.

Startåret 2019 var värdet 1,9. Vid uppföljningen 2023 bedömdes målvärdet som utmanande, men möjligt att nå om påbörjade åtgärder fortsätter och intensifieras.

Andelen ekologiska livsmedel som köps in ska öka till 80 procent år 2030, enligt miljö- och klimatprogrammet. Till 2026 ska andelen ekologisk mat vara minst 60 procent, enligt budget 2024.

Startåret 2019 var andelen 48 procent. Vid uppföljningen 2023 var andelen 43 procent.

Fisken som kommunens verksamheter köper in ska inte vara bottentrålad. Kött ska vara ekologiskt eller naturbeteskött. Allt enligt budget 2024.

Enligt Göteborgs Stads avfallsplan ska matsvinnet från kommunens verksamheter minska till maximalt 30 gram per serverat huvudmål till år 2030. För att klara detta har vi utvecklat Göteborgsmodellen för minskat matsvinn. Samtidigt är målet att matsvinnet från hushåll ska minska med 50 procent per invånare till 2030.

Dessutom ska minst 70 procent av matavfallet ska återgå till kretsloppet genom till exempel näringsåtervinning eller biogasproduktion.

Andelen närproducerad mat ska öka, enligt budget 2024. Detta stöds av den nya definitionen av lokalproducerad mat som Göteborgs Stad har tagit fram. I den ingår det även att köpa in mat säsongsbaserat. Definitionen är publicerad som en bilaga i rapporten Ett hållbart livsmedelssystem ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv.

Enligt budget 2024 och Göteborgs Stads riktlinje för inköp och upphandling, så ska Göteborgs Stad eftersträva cirkulära lösningar med minimal påverkan på miljö och klimat. Cirkulär livsmedelsproduktion omfattar hela värdekedjan för livsmedel och handlar om att skapa ett system där markresurser nyttjas långsiktigt hållbart och där livsmedelsprodukter produceras och konsumeras resurseffektivt.

Det innebär att resurserna bibehålls i ett kretslopp, avfall minimeras och används som resurs, förnybara drivmedel används och fossilbaserade förpackningar minskar eller ersätts av biobaserade produkter samt flergångsprodukter.

Detta kan bland annat ge vinster i form av minskad spridning av farliga ämnen, ökad biologisk mångfald, minskade avfallsmängder och minskad klimatpåverkan.

Att staden tillämpar ett cirkulärekonomiskt perspektiv inom matsystemet är en förutsättning för att nå målen om klimat, biologisk mångfald, matsvinn och matavfall, samt för lokalproducerat.