Våra kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader

Tack vare två engagerade arkitektstudenter på Chalmers tekniska högskola, har kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader i Lundby på Hisingen blivit noggrant dokumenterade.

Lundby är ett spännande område med 16 objekt, som är äldre och har tidstypisk arkitektur, som på olika sätt är klassade som värda att bevara. Den bebyggelse som stadsfastighetsförvaltningen ansvarar för, till exempel förskolor, grundskolor och boenden, ingår i kartläggningen tillsammans med några historiska områden.

Några riktiga kulturhistoriskt värdefulla och tidstypiska pärlor är bland annat:

• Lundbyskolans aula och foajé med konstnären Lisa Larsons väggrelief Cirkus från 1950-talet.
• Den gamla folkskolan på Herkulesgatan i rött tegel från tidigt 1900-tal.
• Färjenäs – ett område med historia från 1500-talet och boningshus från 1800-talet. Här låg "Karl IX:s Göteborg" i början av 1600-talet.
• Wieselgrensplatsen – ett torg som är typiskt stadsbyggnadsprojekt från 1950-talet.

Varför är byggnaden värd att bevara?

Rapporten går igenom olika anledningar till att områden eller byggnader anses vara kulturhistoriskt värdefulla. Byggnaden kan vara representativ för en specifik epok eller vara av monumental karaktär. Ett sådant exempel är Rambergsskolan, ritad i nationalromantisk stil, som stod färdig 1916. Skolan är mycket välbevarad och väldigt värdefull ur ett byggnads- och arkitekturhistoriskt perspektiv.

Bebyggelse kan vara skyddad i olika hög grad. Ett område eller en byggnad med riksintresse har egenskaper som anses ha ett högt nationellt värde, om man ser till dess natur- eller kulturvärden eller dess infrastruktur. Riksintressen regleras av Miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL.

Byggnader som har ett extra högt kulturhistoriskt värde kan få skyddet byggnadsminne, det är den högsta typen av skydd för en enskild byggnad som finns i Sverige. Byggnadsminnen omfattas av kulturminneslagen, KML.

Litet q är det högsta skyddet en byggnad kan få i en detaljplan. Det är denna klassificering som i många fall lite slarvigt omnämns som “k-märkt”. Litet q innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas.

Litet k betyder att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som ska tas tillvara på och att man ska ta hänsyn till byggnadens karaktärsdrag när man ändrar den. Det kan till exempel handla om vilken kulör en fasad ska ha eller hur fönstren ska se ut.

Litet r innebär att byggnaden inte får rivas.

Stort Q handlar om hur en miljö eller byggnad får användas. Användningen ska anpassas efter byggnadens kulturvärden.

Rapporten om Lundby är den första i sitt slag som stadsfastighetsförvaltningen tagit fram. Syftet är att ge förvaltningens medarbetare en överblick över de många kulturbyggnader som förvaltningen ansvarar för, och att enkelt kunna få reda på vilka byggnader som ingår i stadens bevarandeprogram och varför.

Samtidigt finns ett stort intresse bland invånare för offentliga byggnader och miljöer som har kulturhistoriska värden.

Här laddar du ner rapporten: Kulturhistoriskt intressanta byggnader, Lundby

Vårt mål är att framöver ta fram liknande rapporter från fler delar av Göteborg.