Kulturförvaltningens publikationer

Göteborgs Stads kulturprogram

Kulturprogrammet är ett styrande dokument för hur alla verksamheter i Göteborgs Stad ska arbeta med kultur. Du hittar en pdf-version av programmet, samt en kortversion i länkarna nedan.

Göteborgs Stads kulturprogram

Kulturens värde

Kulturens värde sociala effekter. 2:a reviderade och utökade versionen

Kultur kan beskrivas på olika sätt. Om vi ska diskutera kulturens värde, kan det vara bra att först säkerställa om vi verkligen menar samma sak när vi talar om "kultur". Rapporten ger en uppdaterad överblick av forskningen inom området och går igenom begrepp och sätt att resonera kring vad kultur är och bidrar med. Det handlar i grunden om varför det är verksamt att lägga offentliga medel på kultur och hur och om de värden som kulturen ger upphov till går att mäta. Rapporten föreslår att vi ska tala om kultur som en ekologi snarare än ekonomi. Kulturpolitiken innehåller i detta perspektiv många olika och motstridiga intressen som samspelar och utgör en ekologi. Slutsatser av sådan forskning är att effekter av kultur är synliga långt utanför sitt eget fält och att de ofta framträder först över långa tidsspann.

Författare är Klas Grinell, docent i idéhistoria, utvecklingsledare i Göteborgs Stads kulturförvaltning, avdelningen Museer och konsthall. Rapporten är en uppdaterad och utökad version av Kulturens värde och sociala effekter, 2020:1. Den första versionen finns även i en engelsk utgåva (längre ned på sidan).

Kulturens värde sociala effekter. 2:a reviderade och utökade versionen

Att belägga museers värde

Museernas främjande av lärande, demokrati och välbefinnande skapar belagda och beräkningsbara värden och tillgångar för samhället. För att övertyga fler att investera i museiverksamhet behöver vi kunna visa vilka värden museer har för samhället. Det går. Det finns många studier, rapporter och modeller som har provats. Samhällsvärdet kan till och med räknas om i monetära termer. Museiforskaren John Falks är en av dem som nyligen utvecklat en metod för att mäta och prissätta hur mycket välbefinnande museibesökare får ut av sina besök. Museisektorn kan vara tydligare och självsäkrare i vilket samhällsvärde den skapar. Göteborgs museer och konsthall presenterar här en rapport om möjligheterna att belägga museers värde.

Författare är Klas Grinell, docent i idéhistoria, utvecklingsledare i Göteborgs Stads kulturförvaltning, avdelningen Museer och konsthall.

Att belägga museers värde. En kunskapsöversikt.

The Value and Social Effects of Culture

The Value and Social Effects of Culture is an investigative review of current knowledge which focuses on different concepts and arguments for the value and social effects of culture. The underlying aim is to demonstrate why it is worth investing public funds in ‘culture’, and more specifically why and in what ways the activities of the cultural administration are important and valuable. The report collects research- and evidence-based arguments and findings on the foundational values and effects of cultural activities. The report is a part of the revision of the cultural programme for the City of Gothenburg. It is also meant to be a resource for the communication of the activities of the cultural administration, for the continued development of indicators and key figures, as well as for other parts of cultural policy management and evaluation. The aim is to develop tools that can foster a better understanding of the values and social effects of culture, and to develop arguments and show evidence for the contributions of the cultural administration to the prioritized social aims of the City of Gothenburg. 

Report The Value and Social Effects of Culture

Delaktighet i kulturen

Delaktighet i kulturpolitiken

Delaktighet är en viktig del av stadens kulturpolitiska mål. Begreppet relaterar till jämlik tillgång till kultur och till rätten att ha inflytande över stadens kulturutbud. Barn och ungas kulturdeltagande är särskilt prioriterat. Kulturförvaltningen i Göteborg har länge arbetat med att säkra sina måluppfyllelser och efterfrågade en mer systematiserad kunskap kring vad som gjorts och hur man kan gå vidare.

De viktigaste generella resultaten från forskningsstudien handlar om hur upplevelsen av delaktighetsmålet hos förvaltningens medarbetare relaterar till normer i deras arbetsplats; är fokus på att skapa processer eller produkter? Ser medarbetaren sin roll i relation till ett yrkesfält som konstvärlden, eller främst i relation till publik/medborgare? Förhållningssätten skapar normer som i sig påverkar om en ser på delaktighet som ett mål i sig eller som ett medel till ett mål.

Delaktighet i kulturpolitiken

Delaktighet i kulturen – forskningsöversikt

Till rapporten Delaktighet i kulturpolitiken, har en forskningsöversikt tagits fram. I översikten besvaras några generella frågor som hur begreppet delaktighet kommit att få sådan betydelse, och hur det tolkas i andra verksamheter, i andra länder och på platser.

Syftet med översikten är att fungera som ett kunskapsunderlag för framförallt tjänstepersoner som arbetar inom offentligt finansierad kulturverksamhet, men även för kulturarbetare mer generellt. Delaktighet är ett begrepp som används på många sätt och som tolkas på många sätt. Rapporten kan förhoppningsvis ge en klarare bild av begreppets roll i kulturen och i demokratin i stort.

Delaktighet i kulturen – forskningsöversikt

Creative Ageing - Cultural Engagement Instead of Social Isolation 2019–2022

Göteborgs Stad delar utmaningen med andra städer i Europa att den äldre delen av befolkningen växer. Att uppleva och utöva kultur är en betydelsefull del av livet, allmänbildningen och det livslånga lärandet. Människor utvecklar sin kreativa och personliga förmåga från barndom till ålderdom, och får möjlighet att aktivt påverka samhället och uppleva gemenskap genom kultur. Att ta del av och utöva kultur motverkar social isolering och främjar hälsa, välbefinnande och social sammanhållning.

Genom EU-projektet Creative Ageing, har Göteborgs Stad fått möjlighet att dela erfarenheter och lärdomar om hur vi kan ta oss an utmaningen att tillgodose allas rätt till kulturupplevelser.

I rapporten Creative Ageing – Cultural Engagement Instead of Social Isolation, beskrivs resultaten av ett Erasmus + projekt som pågick från september 2019 till maj 2022. Deltog gjorde kommunala verksamheter i Ostende, Leeuwarden, Göteborg, Brighton & Hove, Berlin och München. Från Göteborgs Stad deltog kulturförvaltningen, och äldre- vård och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen Centrum.

Creative Ageing – Cultural Engagement Instead of Social Isolation 2019–2022

Att öppna dörrar och bygga broar

Pilotstudien är genomförd av Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Göteborgs Stads kulturförvaltning. Uppdraget har fokuserat på att, med utgångspunkt i insatser för en jämlik stad, genomlysa kulturförvaltningens aktiviteter i relation till programmet Jämlik Stad. Därtill undersöks hur Göteborgs Stads kulturprogram och kulturförvaltningen bidrar till en Jämlik Stad. Utifrån genomlysningen fick också Segerstedtinstitutet uppdraget att peka på utvecklingspotential och kunskapsbehov i förvaltningens verksamheter samt att beakta möjligheter att fylla dessa behov och potential med framtida forskningsprojekt.

Studien genomfördes våren 2019 av forskaren Jennie Sivenbring som ett första led i kulturförvaltningens arbete inför revidering av Göteborgs Stads kulturprogram. Denna pilotstudie följdes sedan av den kunskapsöversikt som redovisats i Rapport 2020:1, Kulturens värde och sociala effekter.

Rapport Att öppna dörrar och bygga broar

Kulturvärden i stadsutveckling

Kulturplan Tynnered

Som en del i arbetet med att ta fram ett nytt planprogram för Tynnered har kulturförvaltningen utarbetat en kulturplan för området som omfattar drygt 100ha. Syftet med kulturplanen är att tidigt i processen visa på vikten och behoven av att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för konst och kultur när stadsdelen utvecklas.

Kulturplan Tynnered

Kulturplan Backaplan

Kulturplan Backaplan ger kunskap om kulturplanering med exempel från Backaplan. Om du eller din förvaltning arbetar inom stadsutveckling – är det till kulturförvaltningen du vänder dig för kulturplanering.

Kulturplan Backaplan utgår från fem kulturvärden som finns lokalt: Kulturmiljövärden, Kulturella mötesplatser, Konst, Kreativa verksamheter samt Identitet.

Kulturplan Backaplan har kommit till i bred samverkan. Planen visar behov att skapa goda förutsättningar för konst och kultur i byggd miljö och flera konkreta åtgärder.  Kulturplan Backaplan är ett resultat av dialog om människors behov av konst och kultur samt konstbaserad forskning inom området.

Kulturplan Backaplan

Linnéplatsen – en kulturvärdesinventering

Hösten 2021 byggde kulturförvaltningen upp kunskap om hur Göteborgs invånare upplever Linnéplatsen och området däromkring. Detta gjordes dels med hjälp av djupintervjuer med några av de kulturverksamheter och institutioner som är verksamma runt platsen, och dels med hjälp av en enkätundersökning som gick ut till allmänheten. 1741 personer svarade på kartenkäten, och 2683 nålar sattes på kartan. I de många kommentarer som göteborgarna skrev märks ett stort engagemang för den samling av höga kultur- och naturvärden som finns runt Linnéplatsen, men platsens utmaningar lyftes också fram. Kartenkäten och djupintervjuerna har nu sammanställts i en rapport. Resultatet kommer att användas i planprogrammet för Linnéplatsen.

Linnéplatsen - en kulturvärdesinventering

Konst som stadsutveckling – Ångpannegatans processer

Rapporten är ett kunskapsunderlag för stadsutveckling med konstbaserade forskningsmetoder, där projektets konstnärer varit projektledare. Projektet är en konstnärlig studie där den kommunala planeringen får möjlighet att förhålla sig till konst. Det är ett samverkansprojekt mellan lokala konstnärer, Statens Konstråd och Göteborgs Stad.

I rapporten beskrivs det lokala utforskandet av en plats mot bakgrund av en konsthistorisk kontext som spänner över stora delar av utvecklingen på området i modern tid. Här finns också hänvisningar till de stora samtida globala rörelserna avseende klimat, ekonomi och sociala skeenden. Berättelsen är knuten till en plats för stadsomvandling med detaljerad redogörelse för dess förutsättningar.

Målet har varit att undersöka hur Backaplan i centrala Göteborg kan programmeras för konst i nära samverkan mellan lokala konstnärer och kommunal organisation för stadsplanering och därför har projektets rapport sammanställts till ett gemensamt arbete under ledning av projektets konstnärer. Rapporten är ett resultat av dialog om människors behov av konst och kultur samt konstbaserad forskning inom området.

Konst som stadsutveckling – Ångpannegatans processer

Inventering av Kulturvärden i Kulturkonsekvensanalys

Rapporterna är en del av ett pågående arbete på Kulturförvaltningen. Förvaltningens uppdrag med kulturplanering syftar till att skapa plats för konst och kultur när staden växer och förändras. Inom ramen för detta arbete testas en modell för Kulturkonsekvensanalys, KKA. Uppdraget från Kulturnämnden är ”att utveckla KKA i ett antal utvecklingsprojekt i staden och återkomma till nämnden med en utvärdering”.

Rapport pilotarbete Kortedala

Rapport kulturkonsekvensanalys Lindholmen

Konst och kreativa verksamheter

Var görs kulturen? Kreativa verksamheters lokalisering i Göteborg

För att kunna ge aktuell kunskap om kulturlivet i Göteborg behövs olika typer av inventeringar. Som ett steg i den utvecklingen genomförde kulturförvaltningen under 2020 en kartenkät, med syfte att få svar från kulturutövarna själva på var deras lokaler är belägna i Göteborg. Enkäten skickades ut i två omgångar och 800 nålar sattes på kartan. Resultatet visar bland annat var flest kulturverksamheter tar plats och att en rimlig hyresnivå för fria kulturutövare är en avgörande faktor i att skapa goda förutsättningar för kulturlivets verksamheter. Rapporten är en del av ett större arbete att steg för steg bygga upp relevanta kunskapsunderlag som belyser och hävdar den viktiga roll kulturvärden spelar i stadens utveckling.

Rapport Var görs kulturen? Kreativa verksamheters lokalisering i Göteborg

Var görs kulturen? Kompletterande kartläggning

Var görs kulturen i Göteborg? Och varför har kulturutövare valt den lokal de har? Det var frågor som kulturförvaltningen ställde till det fria kulturlivet 2020 i en kartenkät. De 800 svar som kom in då var mestadels från centrala delar av staden. Under 2022 genomfördes därför en kompletterande inventering där man utöver en kartenkät också arbetat uppsökande och arrangerat informationsträffar i olika delar av staden. Enkäten besvarades av dryga 100 kulturutövare. Undersökningen visar bland annat att fler jobbar hemma än som skulle vilja göra det, och att guidning till möjliga stöd efterfrågas. Frågor som var specifika för varje område lyftes också, vilket du kan ta del av i rapporten.  

Var görs kulturen? Kompletterande kartläggning

Förstudie kulturlots

Göteborg växer och förändras i hög takt och det påverkar också kulturen i staden. Förutsättningarna för kulturlivet behöver generellt stärkas och inte minst takta med stadens förvandling. Det innebär bland annat tillgång till arbetslokaler med rimliga hyror och fler platser att möta publiken.

För att skapa mer verksamhetsyta för kulturen är kulturaktörer och fastighetsaktörer huvudsakliga parter. Mellan dem råder ett gap. Parterna vittnar om olika logiker och skilda språk, men har intressen av att samverka med varandra. Denna förstudie undersöker intressena närmare och föreslår hur en kulturlots kan arbeta för att ge parterna stöd.

Förstudien beskriver också hur behovet av en lotsande funktion identifierats inom Göteborgs Stads organisation vid dialogen inom plan för Göteborgs Stads kulturprogram 2023–2026.

Förstudie kulturlots

Rapport genomlysning samtidskonst

Rapporten antecknades 2017 av kulturnämnden. 

Genomlysning samtidskonst

Bibliotek och läsfrämjande

Läsfrämjande i praktiken - En rapport om projektet Stärkta bibliotek

Stärkta bibliotek är en satsning som genomförs av Kulturrådet på uppdrag av regeringen. Under åren 2018–2020 kunde kommuner, i egenskap av huvudmän för biblioteken, söka bidrag för projekt som långsiktigt stärker folkbiblioteken och på så vis utjämna ojämlikheter i verksamheterna. Detta är en rapport om det första året i det läsfrämjande projektet Stärkta bibliotek – staden där vi läser! som drivs av folkbiblioteken/Kulturförvaltningen i Göteborg.

Läsfrämjande i praktiken - En rapport om projektet Stärkta bibliotek

Undersökning: Folkbibliotekens betydelse under Corona

En undersökning baserad på intervjuer med 40 personer för att dokumentera och fånga berättelser om den situation vi befinner oss i under Coronapandemin och få beskrivningar av vad biblioteken betytt och hur de bidragit i vardagen under perioden mars till oktober 2020.

Folkbibliotekens betydelse under Corona

Museer och samlingsförvaltning

Att skapa relationer genom det digitala museet

Denna rapport samlar resultaten från forsknings- och utvecklingsprojektet Att skapa relationer genom det digitala museet, finansierat av Riksantikvarieämbetet (RAÄ-F2021-0046) och genomfört av Göteborgs museer och konsthall 2022. Här ingår bland annat den blogg som under projekttiden fördes på Göteborgs konstmuseums hemsida och professor Karin Wagners rapport inom projektet.

Att skapa relationer genom det digitala museet

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning

Denna rapport samlar resultaten från forsknings- och utvecklingsprojektet Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning, finansierat av Riksantikvarieämbetet (RAÄ-2019- 2157) och genomfört av Göteborgs museer och konsthall 2020-2021.

I rapporten finns förutom de övergripande resultaten även en redovisning av projektets workshoppar, fokusgruppssamtal, genomgång av styrdokument samt presentationer av en rad centrala begrepp kopplade till kunskapsuppbyggnad och samlingsförvaltning. Utöver det som återfinns i denna rapport har projektet utvecklat en modell för hur kunskapsuppbyggnad kan aktualiseras i arbetet med samlingsförvaltningsstandarden Spectrum som redovisas i Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning, publicerad här på samma sida.

Klas Grinell var projektledare och har sammanställt rapporten.
Kontakt: klas.grinell@kultur.goteborg.se

Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Handbokens syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Den stödjer och inspirerar museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån Spectrum (den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning).

Sveriges museilag från 2017 pekar ut museernas samlingar som kärnan och basen i verksamheterna. Lagen betonar också att museerna bör vara kunskapsinstitutioner med forskningsanknytning. För detta krävs en samlingsförvaltning som löpande bygger ny kunskap om samlingarna och museets ämnesområden. Det behövs också tydliga rutiner för att institutionalisera, bevara och utveckla den kunskap som skapas inom verksamheterna. Denna handbok är en hjälpreda i detta arbeta.

Klas Grinell vid Göteborgs museer och konsthall på Göteborgs Stads kulturförvaltning har varit projektledare för det projekt om ”Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning”, finansierat av Riksantikvarieämbetets FoU-medel, som framställt handboken.

Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning

Fler rapporter från Göteborgs museer och konsthall

Flerr rapporter från Göteborgs Museer och konsthall når du på avdelningens sida.