Nulägesanalys för Göteborgs kommunala skolor

• Den turkosa linjen - Statistiska centralbyråns (SCB) prognoser bygger på fruktsamhet, dödlighet och migration.
• Den gula linjen - Göteborgs Stads Stadsledningskontors (SLK) prognos från mars 2024 utgår från SCB prognoser och tar hänsyn till bland annat byggnation och eventuella företagsetableringar.
• Den röda linjen - Göteborgs Stads Stadsledningskontors (SLK) uppdaterade prognos från mars 2025 utgår från SCB prognoser och tar hänsyn till bland annat byggnation och eventuella företagsetableringar

Göteborgs Stads prognos på områdesnivå

I maj fick grundskoleförvaltningen Göteborgs Stads prognos på områdesnivå. I prognosen som kom 2024 väntades elevunderlaget växa i halva Göteborg och krympa i den andra. Den senaste prognosen visar att i princip hela Göteborg kommer att få ett minskat elevunderlag fram till 2032.

Den vänstra bilden visar mellanområdesprognosen “Befolkningsförändring 2024-2031” från Stadsledningskontoret (SLK) som grundskoleförvaltningen fick 2024.
Den högra bilden visar mellanområdesprognosen “Befolkningsförändring 2025-2032” från Stadsledningskontoret (SLK) som grundskoleförvaltningen fick 2025.

Rött på kartan - Negativa värden (minskning)
Lila på kartan - positiva värden (ökning)
Mellanområdets nummer syns på kartan 

Grundskolenämnden grundläggande principer för hållbar skolorganisation

Innan Göteborgs grundskoleförvaltning bildades 2018 var alla skolor organiserade under tio stadsdelar. Det gjorde att organisationen av skolorna i Göteborg såg olika ut. Det fanns en mängd olika stadieindelningar och de kommunala skolorna i Göteborgs Stad hade många olika storlekar. Det gjorde att rektorernas uppdrag kunde se väldigt olika ut. På grund av detta fanns det ett behov av att ta reda på hur en mer likvärdig organisering av skolenheterna kan se ut. Därför påbörjade grundskoleförvaltningen en skolenhetsutredning under 2019. Syftet med skolenhetsutredningen var att ge förslag på hur organiseringen av skolenheterna kan förbättras och bli mer likvärdig.

Målet med en ny skolenhetsorganisationen är att den ska vara långsiktigt hållbar. Den ska ge möjligheter till ökad likvärdighet för eleverna, möjliggöra för skolorna att ha behörig personal, förbättrade möjligheter till en ekonomi i balans för skolenheterna, starkare stöd till skolenheternas ledning och ökat samarbete och lärande bland medarbetarna på skolan. Förutsättningarna för rektorer att vara pedagogiska ledare på skolenheterna liksom samhällsutveckling och befolkningsutveckling var viktiga faktorer i utredningen. Utredningen landade i ett antal grundläggande principer för skolorganisation grundläggande principer för skolorganisation som nämnden också beslutade om. Det handlar bland annat om riktmärken för stadieindelning, att skolorna behöver uppnå vissa elevtal och att anpassad grundskola och grundskola ska samlokaliseras.

En tredjedel av grundskoleförvaltningens grundskolor har en kapacitet under 350 elever

Grundskoleförvaltningen har sedan 2021 gjort förändringar på några skolor för att skapa bättre förutsättningar för bärkraftig skolverksamhet. 2024 hade 41 av 126 skolor kapacitet för färre än 350 elever. Det motsvarar en tredjedel av våra skolor. Anpassningen till en hållbar skolstruktur sker för långsamt i förhållande till att antalet elever minskar kraftigt och utifrån de grundläggande principerna som grundskolenämnden beslutat.

Antalet tomma skolplatser ökar

I Göteborgs kommunala grundskolor minskade antalet elever under 2024 med över 700 och trenden fortsätter. När eleverna blir färre i Göteborgs kommunala grundskolor leder det till minskade resurser för grundskolenämnden. För att upprätthålla hög kvalitet i undervisningen både för nuvarande och kommande elever behöver grundskoleförvaltningen arbeta förebyggande och åtgärdande för en hållbar skolstruktur. Annars är risken stor att en allt mindre del av elevpengen kan nyttjas till undervisning då framför allt lokalkostnader kommer att öka i relation till antal elever. 2024 hade endast 78 av 126 kommunala skolor har en beläggning över 80 % (61,9 %). Med beläggning menas hur stor andel av skolans platser som är fyllda.

Beläggning i relation till skolornas index

Bland de kommunala grundskolorna går det att se ett tydligt samband, där de skolor som i lägst grad fyller sina platser också i högst grad har kapacitet för få elever. Detta gör att skolornas förutsättningar att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och ändrade elevunderlag försvåras både av deras storlek och deras beläggningsgrad.

I samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) har Göteborgs Stad tagit fram ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer som har stor betydelse för förväntat studieresultat. Till exempel ingår kön, invandringsår, högsta utbildning för vårdnadshavarna, ekonomiskt bistånd med mera. Utifrån dessa faktorer räknas det ut ett indexvärde för varje skolenhet utifrån individdata. Detta kopplas i sin tur till den resursfördelning som skolorna får. Ju högre index en skola har, desto högre budget får skolan per elev, för att täcka de behov som väntas finnas. Ju lägre index, desto mindre får de.

Modellen bygger på att skolorna, när klasserna är fulla, då får ekonomiska resurser för att täcka de olika behov och förutsättningar som finns. Bland de kommunala grundskolorna i Göteborg går det att se ett tydligt samband där de skolor med högst respektive lägst index är de som i lägst grad fyller sina skolor. Det gör att resursfördelningsmodellens effekter inte uppnås och att det i sin tur påverkar skolornas förutsättningar att bedriva undervisning.